Tolvåriga Gulla är föräldralös och bodde på barnhem som liten, men nu har hon jobbat som hjälpehjon på Blomgården ett bra tag. På Blomgården bor torparen Karlberg och hans familj. Familjen är fattig och torpet de bor i ägs av patron Sylvester, som bor i socknens stora herrgård, där både Karlberg, hans fru och den äldste sonen är tvugna att jobba för att få bo på det lilla torpet. Även Gulla måste slita hårt.

När man har läst den här boken får man en bra inblick i hur det var att vara en fattig torpare i början av 1900-talet. Boken är ett vackert och fascinerande porträtt av en ung flickas hårda liv.