Månad: januari 2019

  • Årets bästa böcker 2018

    Årets bästa böcker 2018

    Här kommer den, listan på förra årets bästa böcker! Det här är alltså min högst personliga topplista med böcker som jag läste ut under 2018. Merparten av böckerna är utgivna tidigare än så, men de är såklart lika bra boktips ändå.

    10: Livet går så fort. Och så långsamt. av Martina Haag

    Livet går så fort. Och så långsamt. kastar läsaren tillbaka till högstadiet. Det finns en stor portion 80-talsnostalgi och humor, men främst är det faktiskt en sorglig bok som påminner om vilken ensam och tuff tid högstadiet kan vara. I centrum står Sonja, som går i nian och som kämpar för att passa in: att säga rätt saker, att klä sig rätt, att umgås med rätt personer, att bli bjuden på rätt fester – det är många koder, oskrivna regler och maktstrukturer att förhålla sig till. Hemma är det riktigt trassligt, med föräldrar som är på väg mot separation och där psykisk ohälsa och alkoholism inte direkt bidrar till att skapa en lugn och trygg plats för Sonja och hennes lillasyster. Jag blev berörd av den här berättelsen och jag älskar Martina Haags rena språk, pricksäkra liknelser och hur hon hittar den helt perfekta rösten åt Sonja. 

    Livet går så fort. Och så långsamt. av Martina Haag
    Livet går så fort. Och så långsamt. av Martina Haag

    9: Efter balen av Lev Tolstoj

    Jag har plöjt noveller i år och många av dem har varit fantastiskt bra, men det var något särskilt med Efter balen om gör att den kvalar in på min topplista i år. Efter balen skildrar en häftig förälskelse och en balkväll där novellens huvudperson inte kan få något annat i huvudet än föremålet för hans kärlek. Efter balen får han dock se något som raserar allt. Den här novellen kan vara den första riktigt bra berättelse jag har läst om förblindande förälskelse (och ett smärtsamt uppvaknande).

    Efter balen av Lev Tolstoj
    Efter balen av Lev Tolstoj

    8: Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson

    Brun flicka drömmer är poetiska memoarer som gick rakt in i hjärtat och gjorde mig verkligt glad och upplyft. Här skildrar Jacqueline Woodson sin egen uppväxt i den amerikanska södern och i New York. I bakgrunden börjar medborgarrättsrörelsens kamp ge frukt, men för lilla Jackie handlar väldigt mycket om den obändiga längtan efter att få skriva. Hon fullkomligt bubblar över av berättarglädje och det smittar verkligen. Och tänk vilken framgångsrik författare Woodson kom att bli så småningom!

    Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson
    Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson

    7: Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen

    Diktromanen Århundradets kärlekssaga var en av de första böcker jag läste 2018, men den finns stark i minnet ännu. Här berättar Märta Tikkanen smärtsamt och brännande om äktenskapet med Henrik Tikkanen, hur Henriks periodvisa drickande är på väg att slita itu familjen, och om hur svårt det kan vara att som kvinna få utrymme att skriva och skapa. En fantastisk bok!

    Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen
    Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen

    6: Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri

    Pappaklausulen är skriven med den lekfullhet och finurlighet som vi blivit vana vid från Jonas Hassen Khemiri, men den är också en förvånansvärt varm och rolig roman från en författare som annars mest gjort sig känd för att skriva vasst och ilsket om exempelvis rasism. Här utspelar sig berättelsen under några dagar i en familjs liv. Allt och inget händer, men det är en otroligt fin berättelse om att försöka hålla ihop som familj och om rädslan över att inte räcka till som förälder.

    Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri
    Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri

    5: Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer

    Jag ska egentligen inte jobba här är en av många berättelser om att vara 19 år och på väg ut i vuxenlivet. Den här tyckte jag dock alldeles särskilt mycket om eftersom huvudpersonen är så naiv och kaxig att det inte går att bli annat än charmad. Jag kastades tillbaka till mina egna sena tonår och mindes hur det var att försöka hitta på vad jag skulle göra med sitt liv. Huvudpersonen i den här boken jobbar på ett äldreboende. Fast egentligen ska hon bli skådespelare. Det är underbart att få följa henne under hennes, ärligt talat, ganska tafatta försök att bli något annat än det vårdbiträde hon är.

    Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer
    Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer

    4: Never let me go av Kazuo Ishiguro

    Never let me go är en bok som väcker tankar och känslor som få andra böcker. Den utspelar sig i en framtid där vissa är ”donatorer” och andra är deras ”vårdare”. Boken berättas av vårdaren Kathy och sakta rullas det upp en helt klaustrofobisk berättelse när hon tänker tillbaka på det liv hon haft och de vänner som försvunnit längs vägen. Det är något alldeles speciellt med Kazuo Ishiguros berättande, han har en alldeles speciell förmåga att ge sina karaktärer röst och liv och att komponera sina berättelser så att det blir helt gastkramande, trots att hans romaner ofta är långsamma och lågmälda.

    Never let me go av Kazuo Ishiguro
    Never let me go av Kazuo Ishiguro

    3: Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj

    Kriget har inget kvinnligt ansikte är en roman och ett reportage där Svetlana Aleksijevitj har gett röst åt kvinnor som stridit i Röda armén. Aleksijevitjs metod är att intervjua ett stort antal människor och att sedan väva ihop berättelserna. Det går att öppna boken nästan var som helst och börja läsa och oavsett var man går in så kommer man att bli omskakad. Aleksijevitj har mycket att berätta om ”sovjetmänniskan” och det är fint att få ta del av alla dessa vittnesmål. Det här är en bok om hjältedåd, kvinnlighet, kärlek och lidande. Och om att komma tillbaka och inte alls bli hyllad och ärad. Det är en mångbottnad och fantastisk bok.

    Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj
    Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj

    2: Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood

    Tjänarinnans berättelse utspelar sig i en dystopisk framtid där fertiliteten har dalat och där kristna fundamentalister har tagit makten. Kvinnor som fortfarande är fertila utsätts för rituella våldtäkter av maktens män. Den här boken berättas av just en sådan kvinna, en tjänarinna, som lever avskärmat och begränsat. Trots att så mycket i berättelsen anpassar sig efter just det, att det är så lite från världen utanför som sipprar in, så målas det verkligen upp ett skrämmande samhälle, ett samhälle som ärligt talat inte är så olikt hur samhällen ser ut runt om i världen idag. Boken väckte verkligen tankar och känslor som få andra och den är häpnadsväckande bra uppbyggd!

    Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood
    Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood

    1: Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro

    Återstoden av dagen berättas av butlern Stevens, som har offrat det mesta i livet för att kunna bli den perfekta butlern och för att ge den mest utmärkta service. Nu har samhället förändrats, godset har förändrats och hans yrke är inte längre vad det en gång har varit. Hela boken berättas med Stevens opålitliga berättarröst, som främst rymmer stolthet och torra skildringar av hans yrkesliv, men som mellan raderna låter läsaren ana att priset för hans livsval har varit högt. Jag älskar hur Kazuo Ishiguro komponerar sina berättelser och låter huvudpersonen säga det på sitt sätt, i det här fallet med den filtrerade, polerade och humorlösa rösten från någon som ägnat ett helt yrkesliv åt att vara korrekt och professionell. Berättelsen träffade som ett slag i magen och gav mig många tankar om att var och en har ansvar för sitt eget liv: förr eller senare måste vi alla stå till svars, åtminstone för oss själva, för de livsval vi gjort och i stort och smått hitta argument för att livet blev som det blev. Det går alltid att hitta argument för det ena eller andra, men när något skaver finns alltid valet att ljuga för sig själv eller att faktiskt försöka förändra sin situation. Det är en bok med en del humoristiska stråk, men mest är det en bok som väcker vemod och för mig är det den bok som berörde mig mest 2018.

    Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro
    Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro

    Ja, det var det. Så många bra böcker ändå! Ni anar inte hur svårt det var att ens sålla fram dessa 10 titlar från allt bra jag har läst under året… 🙂 Och ni anar inte hur svårt det var att försöka ranka dem sinsemellan i en sådan här topplista. Egentligen älskar jag alla de här böckerna lika mycket, men kanske på lite olika sätt. Jag rekommenderar verkligen att kolla upp dem om du inte har läst dem ännu. 🙂 🙂

    Har du några favoriter från 2018?

  • Mitt 2018

    Mitt 2018

    Det har börjat bli dags att summera året som varit. Jag har valt att låta bloggandet kretsa kring bloggens tema – böcker, men jag brukar faktiskt tycka att det är lite kul att också vara lite mer personlig när det är dags för årssummeringar.

    Januari

    Januari är min födelsedagsmånad och jag brukar alltid bjuda över vänner på lite fika och kalas. I januari var det kallt och snöigt. Jag cyklar året om, i ur och skur, men förra vintern var riktigt kämpig, tycker jag. Dessutom glömde vi att skotta på balkongen och eftersom snödjupet var ca 1 meter kom det att dröja till långt in på våren innan vi kunde använda balkongen igen…

    Firade födelsedag med ordentliga puffärmar.

    Februari

    Februari var andras födelsedagsmånad. 🙂 Två vänner fyllde jämnt och det firades med festligheter, drinkar, god mat. Vi följde Melodifestivalen med sedvanlig iver. Ballader brukar få mig att gäspa, men jag hejade SÅ MYCKET på Every single day. I februari hann jag även med ett besök i Öregrund.

    Minns ni (Umebor) hur förbannat grått det var i början av året? Solen syntes inte på veckor, men en februaridag tittade den fram och jag brände av en massa bilder från fönstret. Det här är en bild på en glaskula som jag har blåst själv (med lite hjälp). 😀

    Mars

    I mars skedde det som aldrig hänt mig förut: min Echeveria började blomma! Lite senare i mars kom Felix Sandman tvåa i Melodifestivalen… 😉 Men en kulturell höjdpunkt var annars operan Orfeo & Euridice, som jag såg tillsammans med min mamma, hennes första opera faktiskt. Jag var också på Littfest en hel, hel lång dag och kunde inte få nog. Littfest är verkligen en bra litteraturfestival – mer samtal, mindre jippo! Sedan åkte jag visst tillbaka till Öregrund för lite påskfirande.

    Jag häpnar fortfarande. Jag är SÅ dålig på växter och plötsligt får man en gammal fetbladsväxt att blomma.

    April

    I april fyllde min sambos syskonbarn 1 år och det firades med ett mysigt kalas. Det var fortfarande snö i massor, men sakta men säkert började det kännas att våren var på väg. Det här var också månaden då min mindre citrusväxt tappade sin frukt. Det är så komiskt, för när jag köpte den en gång i tiden hade den en massa små, dekorativa frukter, men i alla år efter inköpsåret har den genererat en, stor frukt som den inte ens kan bära upp.

    Citrusfrukter med lite olika storlek…

    Maj

    I maj var det Eurovision – en av årets festligaste höjdpunkter för min del. 🙂 🙂 För att väga upp med något lite mer finkulturellt så var jag även på operan och lyssnade på Mahlers femma. Jag var också i Skellefteå och hälsade på vänner och så sprang jag en hel del. Jag tränar inför två lopp varje år – Blodomloppet och Umemilen och Blodomloppet gick alltså av stapeln i maj. Jag gjorde min sämsta tid på år och dag och blev såklart besviken, men sådant är livet. Det var i alla fall trevligt att ha lite picknick efteråt. Månaden var också fylld av cykling eftersom jag som vanligt skaffade mig en karta för cykelorientering. Maj avslutades med att en kompis tog examen och blev firad ordentligt. Ja, sedan dansade jag väl en hel del, inser jag, för det står i min kalender att jag var med på en dansföreställning till och med. Jag kan inte minnas vad det var för dans eller vad det var för tema. Herregud. Minnet.

    Maj var också fylld av promenader. Som här. Här brukar vi fota en ekorre som något geni matar med solrosfrön just här.

    Juni

    I juni hade jag ingen aning om hur hett det skulle bli så småningom, så jag var fortfarande inne i tillståndet ”ta för dig, solen skiner kanske bara idag”. Jag tror till och med att jag badade alldeles i början av i juni, när jag var på en kort visit i Öregrund. Månaden bjöd på mycket kul: vänner hade bröllopsfest, vi hade en skojig vårfest med jobbet, vi firade midsommar i min sambos stuga och sedan började min semester. En tragikomisk grej som jag nästan glömt är att det här också var månaden då vi fick för oss att promenera lite i Grössjöns naturreservat. Och det var så SATANS mycket mygg. Jag har knappt upplevt något liknande. Småspringandes tog vi oss runt. Blodet rann längst benen. Jag kan inte ens beskriva hur fruktansvärt mycket mygg det var.

    På bröllop i juni. <3

    Juli

    Juli var en riktig pang-månad då det hände mycket kul. Jag var i Öregrund, Göteborg, Varberg, Köpenhamn och runt omkring i Västerbotten. Jag badade överallt och mest hela tiden, något som var skapligt nödvändigt eftersom jag blir trött, håglös och nere av hetta och svalkande dopp är det som är räddningen. Under månaden var vi på ett underbart bröllop <3, gick på tusen miljoner museum och hade det allmänt fantastiskt. Lägenheten i Umeå lämnades åt sitt öde nästan hela månaden – vi mellanlandade bara under en halvdag för att tvätta och pyssla om blommorna. Men den sista, skälvande helgen innan semesterns slut så åkte vi hem, för då fick vi finbesök från min barndomskompis och hans kille, så då blev vi nästan lite turister i vår egen stad för en helg. Vi kastade till och med lasso på Västerbottens museum (svårt!).

    Sommaren. Västkusten. Svalkande bad. <3 <3 <3

    Augusti

    I augusti hade vi kräftskiva och jag lyckades pricka in den enda Umeå live-konserten på hela sommaren, vilket i och för sig var en riktigt bra sådan: P2 i parken! En kompis fyllde 30 och hade kombinerad inflyttnings- och födelsedagsfest. Så kul!

    Redo för kräftskiva!

    September

    I september sprang jag Umemilen på min sämsta tid någonsin och började nästan gråta när jag gick i mål. Hehehe. Men vad trodde jag? Jag tål inte värme och det har verkligen inte varit lätt att hålla igång löpningen en sommar som sommaren 2018… I september gick vi på våra livs första husvisning. Vi är egentligen inte direkt intresserade av hus, men när det kom ut ett hus i ett kvarter där vi vill bo så tyckte vi att vi borde titta i alla fall. Huset var så fuktskadat och mögligt att vi blev sjuka båda två, men flera personer gick loss under budgivningen och någon fick således den drömmiga kåken för det facila priset 6,4 miljoner, nästan 1 miljon över utgångspris. All lycka och välgång till dem! 😉 I september kom mina föräldrar och hälsade på och en av månadens höjdpunkter var annars när Jonas Hassen Khemiri var i Umeå för författarsamtal och jag fick Pappaklausulen signerad. Jag var helt star strucked. 🙂 En annan höjdpunkt var nycirkusföreställningen Metsä, som utspelade sig i skogen. I skogen! En genial, feministisk och fantastisk föreställning! Bland det sista som hände i september var att jag och kollegor närvarade på Forskarfredag. Herregud vilken anstormning. Barn stod i kö från öppning till stängning för att göra analyser av spännande pulver och när jag var tillbaka på jobbet fick jag ta isär instrumentet för att sanera det från detsamma…

    Vilka höstfärger vi fick i år!

    Oktober

    I oktober var jag på ytterligare en nycirkusföreställning och dessutom såg jag den underbara uppsättningen av La Traviata på Norrlandsoperan. De enda foton jag tog var på ett av de norrsken som var över Umeå och det var i och för sig en magisk stund eftersom jag längtat länge efter att kunna fota norrsken med mitt stativ (som jag fick förra julen)…

    Norrsken! <3

    November

    November inledde med all helgona-helg i Öregrund och avslutades med pepparkaksbak och julpyntning och jobbets julfest.

    I november hälsade jag på den här kissen!

    December

    I december har det klämts in en hel del julgodistillverkning, glöggdrickande, tittande på TV:ns julkalender, trängsel på julmarknader, paketinslagning, julkonsert och julfirande. En december i min smak. <3 För att inte tala om nyårsfirande med god mat & bubbel tillsammans med vänner.

    Bild från här om dagen när jag var på julfika hos mormor (i bakgrunden ;D).

    Hoppas ni har haft precis ett sådant år som ni önskat er och att 2019 blir ett riktigt fint år det med! 🙂