Kategorier
-

2019: Bloggåret

Snart står vi inför 2020 och min vana trogen börjar det därför att bli dags att blicka tillbaka på året som gått. Först tänkte jag titta tillbaka på vad som har hänt på bloggen under året.

I år har min blogg haft 81 021 unika sidvisningar, vilket innebär att det är betydligt fler än min mamma och mina närmsta kompisar som besöker min blogg. Det här är ju inte direkt en siffra som tål att jämföras med influerare som lever på sin grej, men jag är i alla fall både förvånad och glad över att så många tittar in och läser det jag skriver. 🙂

Den 5:e april fick jag nästan 700 besökare på en dag, vilket är årets besöksrekord. Gud vet vad som hände den dagen. Kanske var det en skoluppgift som gick ut brett och genererade massiva googlingar som ledde hit.

Tisdagar klockan 21 är den populäraste dagen att besöka bloggen och lite drygt hälften gör det från sin mobil. I vanliga fall brukar de flesta besöka startsidan och läsa de senaste inläggen, men i år har det varit två inlägg i arkivet som har dragit fler besökare:

Inläggen har talande titlar, så jag behöver kanske inte beskriva närmare vad de handlar om. Att de fortfarande är så populära tycker jag i alla fall påminner om att bloggar fortfarande har relevans. Man kan nog säga att bloggandet har peakat i det här landet och många influerare fokuserar snarare på Instagram, YouTube och annat, men bloggar man om något som faktiskt kan vara fortsatt intressant så är det guld att inlägg finns organiserade och lättillgängliga i ett arkiv. Det som läggs upp på Instagram syns i bästa fall i någons flöde en dag och kommer sedan aldrig igen såvida de inte är märkta med bra hashtags och råkar hamna högt upp i listan när folk söker på dem.

Idag kommenterar folk hellre under inlägg på Instagram än skriver i kommentarsfält, men faktum är att det fortfarande trillar in en del kommentarer, på både nya och äldre inlägg. Skoj! Av årets inlägg är det kanske mitt inlägg om näthandel som har fått flest kommentarer och det kan jag förstå. Näthandel kan vara otroligt smidigt. Eller inte. 😉

Jag skulle nog inte blogga lika frekvent eller på samma sätt som idag om jag inte hade läsare (ärligt talat är det faktiskt så), men självklart är bloggen främst min hobby och något jag gör för att jag tycker att det är kul att reflektera kring det jag läser, att själv skriva och att fota. En del inlägg tar förvånansvärt lång tid att skriva, andra kommer väldigt direkt. En del inlägg kan jag läsa efteråt och själv tycka är helt obegripliga. Ska jag plocka ut ett inlägg som jag tyckte kändes extra bra att skriva så är det nog mitt inlägg om vad kultur betyder för mig. Varför? Kultur betyder jättemycket för mig och jag kan inte föreställa mig att ett samhälle har något att vinna på att ständigt dra ned på kultur eller inskränka kulturutbudet.

Det var en sammanfattning av bloggåret! Mer sammanställningar kommer framöver. 🙂

Jag vill också passa på att önska alla mina läsare en god helg. <3

Kategorier
Alvén, Terese

Viktig: Från matmissbrukare till träningsförebild

Viktig av Terese Alvén är en självbiografisk bok om att insjunkna i anorexia och att ta sig upp igen. Betyg: 4 New York-resor av 5.

Viktig av Terese Alvén är en personlig berättelse om att drabbas av en ätstörning. Terese gör tidigt klart att hon inte är utbildad inom ämnet eller utger sig för att kunna ge professionella råd, men hon hoppas att hennes berättelse ska kunna ge hopp till andra drabbade.

I boken rullar Terese tillbaka bandet till sin barndom. Hon beskriver sig själv som lång, den största tjejen i klassen, och som en flicka med låg självkänsla. Hon beskriver hur hon inget annat ville än att smälta in och se ut som de smala tjejerna, att uppfylla det perfekta idealet. Hon beskriver hur det här bidrog till hur hon så småningom kastade sig in i vuxenlivet med en stark övertygelse om att hon skulle göra en nystart, där det också ingick att bli smal. Det märks att Terese är driven och motiverad: redan i tonåren började hon ta för sig och jobba extra och instruera gruppträning och som mycket ung hoppade hon på en PR-utbildning som ledde henne till ett halvårs vistelse i New York. Det var där hennes nya, smala jag skulle formas. Terese rasade i vikt medan hennes nära och kära befann på andra sidan Atlanten.

Personligen har jag aldrig varit drabbad av någon ätstörning. Om Tereses berättelse är den peppiga berättelse som författaren själv hoppas kan jag därför inte bedöma, men jag tror att den kan betyda något för andra drabbade genom att vara ett exempel på att allting faktiskt kan bli bra igen. Berättelsen är rak och ärlig. Terese Alvén beskriver ingen lätt resa att ta sig tillbaka till ett liv som frisk och fri, men hon berättar att det faktiskt går att ta sig upp. Långsamt. Jag vet att ätstörningar för många innebär ett livslångt kämpande mot ångest. För Terese är sjukdomen dock en solskenshistoria genom att hon faktiskt blev helt frisk. Så härligt med en solskenshistoria! Jag tror att den här boken kan vara läsvärd för den som känner på sig att förhållandet till mat är på väg att gå överstyr, men det är också en intressant bok för oss som själva inte har de problemen. Ätstörningar är en problematisk och komplex sjukdom och den här boken kan säkerligen bidra till lite mer förståelse.

Men varför har jag egentligen läst den här boken, just nu? Ja, du känner kanske till Terese Alvén? Om inte, så är hon alltså en av Sveriges största influencers inom träning och hälsa och en flitigt anlitad instruktör och föreläsare, exempelvis på träningsresor. Hon är också skribent och har genom året synts i många artiklar och uppslag med träningspepp samt att hon arbetar som redaktör för Marathon-gruppen, som anordnar många svenska lopp, däribland Stockholm Marathon. Vidare har hon en podd som fokuserar på rörelseglädje för familjen. Och så har hon ju skrivit en flera böcker, som alla kretsar kring hälsa på olika sätt. En riktigt aktiv hälsoinspiratör med andra ord!

Till och från genom åren har jag följt Terese Alvén, framför allt genom hennes blogg, som en gång i tiden startade under namnet Spark i baken. Hon var verkligen tidigt ute med att driva en (tränings)blogg och hon har alltid stått ut från mängden; Medan många andra influencers fokuserar på att kränga proteindrycker eller att visa upp rumpan i snygga tights, så har Terese alltid hållit fast vid att förmedla träningsglädje och att skildra lyckan i att röra på sig. Hennes träningsblogg är den enda träningsblogg jag har stött på som verkligen känns glad och peppig.

Trots att jag inte alls känner Terese, eller ens har träffat henne i något sammanhang, så måste jag erkänna att jag blev starkt berörd när jag i våras hörde att hon hade drabbats av äggstockscancer. Jag uppfattar att Terese är en person som alltid försöker hitta någonting positivt i allt; att hon är en i grunden stabil och glad person som instinktivt försöker vända motgångar istället för att fastna i ältande. Det gick inte annat att tro än att Terese skulle komma tillbaka efter sitt svåra besked och att hon så småningom skulle komma tillbaka med full entusiasm. Det kändes med andra ord helt ofattbart när hon genom sin man och genom en nära vän meddelade att hon i själva verket var döende. Den 11:e juni somnade Terese Alvén in för gott i närvaro av sina närmsta. Det hann bara gå en dryg månad från det att hon fick en cancerdiagnos tills att hennes liv var över.

Sedan Terese blev mamma ägnade hon mycket av sin tid åt att inspirera till rörelseglädje för hela familjen och de syntes ofta i hennes kanaler. När jag läste om Tereses död kunde jag inte sluta tänka på hennes barn och familj och det oerhörda de drabbats av genom förlusten av sin mamma, fru, syster, dotter. Hur kan två barn tillåtas mista sin mamma? Hur kan en mamma tillåtas ryckas bort från livet och därmed inte få vara där för sina barn? Tusen tankar om livet och vad som är viktigt på riktigt kom över mig. Och igen, jag känner verkligen inte Terese. Jag har såklart också haft egna sorger, drabbats av tråkigheter och haft närstående som drabbats av tråkigheter, men under en tid blev Terese bortgång också en liten sorg hos mig, på något vänster, och en påminnelse för mig om att livet är förbannat skört. Det är underligt att man kan bli så påverkad av någon man faktiskt inte kände, men “kändisar” kan verkligen komma att betyda något för sina “fans” och när det gäller influencers så blir det ju lite speciellt eftersom följarna har kunnat följa personen under lång tid.

När det hade lagt sig lite så kändes det tomt för mig. Det är banalt i sammanhanget, men det kändes tomt att inte kunna läsa några fler ord från Terese. Det var det som ledde mig till den här boken, Terese Alvéns biografi. Vid sidan av att skildra sin sjukdomstid och vägen tillbaka så är Viktig naturligtvis också en berättelse om hur Terese formade sitt liv som frisk: giftermålet, barnen, karriären, däribland bloggen. Jag tror att boken är särskilt läsvärd för de som följt Terese Alvén, men jag hoppas också att den, alldeles oavsett, kan vara peppig och ge lite tröst åt den som kämpar med en ätstörning. Jag hoppas att den här och hennes andra böcker fortsätter att leva och inspirera. Terese arbetade för övrigt på ytterligare en bok när hon blev sjuk och den är planerad att komma ut nu i höst (slutförd av hennes nära vän Jane Haglund).

Ytterligare en vän till Terese, Helena Olmås, startade en insamling hos Cancerfonden under Tereses sjukdomstid och den finns fortfarande kvar som en minnesinsamling. Den som kan och vill har därför möjlighet att dela med sig på Spring för Terese, en insamling som i dagsläget är uppe i över 1 000 000 kr (!), ytterligare ett litet tecken på vilken utstrålning Terese hade och hur hon kunde engagera och peppa. Jag har själv bidragit med en liten summa och bara dagarna efteråt hade jag särskild anledning att återigen ge ett litet bidrag till Cancerfonden eftersom att jag nåddes av beskedet att en tidigare kollega till mig har gått bort, ungefär samtidigt som Terese faktiskt. Min tidigare kollega blev 64 år, Terese blev bara 37. Nu måste utvecklingen gå framåt så att prognosen blir bättre för fler av alla de som drabbas av cancer!

Jag inser att det här inlägget handlar mer om Terese Alvén (och om min reaktion på hennes bortgång) än om boken, men det var svårt att koppla bort boken från den sammanhang som gjorde att jag valde att läsa den just nu. Det är hur som helst en personlig och bra bok om att insjukna i anorexia, vad sjukdomen kan ge för konsekvenser (fysiskt och psykiskt och för anhöriga) och om att allt trots allt kan vända och livet bli fantastiskt. Med facit i hand kan vi också konstatera att livet kan bli oväntat kort och att det inte finns någon tid att förlora. Låt oss alla göra vad vi kan för att ta vara på den tid vi fått. <3

En kväll när jag skulle gå och sova ville Camilla och Louise prata med mig. De hade allvarliga ansiktsuttryck och jag förstod att det inte var något positivt samtal som väntade. De satte sig på varsin sida om mig i soffan och berättade att de var oroliga över att jag inte åt tillräckligt, att jag motionerade för mycket och hade gått ner massor i vikt. De misstänkte att jag inte mådde bra och hade ätstörningar. Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Såg de inte att jag åt lika mycket som de gjorde? Det var de som åt lite, inte jag. Jag var tjock, så jag var tvungen att tänka på vad jag åt. Att de tyckte att jag var jättesmal rann av mig som vattnet på en gås. Det var svårt att lyssna på dem när jag hade en annan åsikt.

Ur Viktig av Terese Alvén
Viktig av Terese Alvén
Viktig av Terese Alvén

Utgivningsår: 2013 (första utgåvan, Hoi förlag).
Antal sidor: 276.
ISBN: 9789186775414.

Terese Alvén inspirerar varje vecka tusentals tjejer till ett hälsosamt liv genom sin populära träningsblogg ”Spark i baken”. Men det har inte alltid varit så. Terese har haft en allvarlig ätstörning som var nära att kosta henne livet. I denna självbiografi visar hon upp delar av sig själv som många i hennes närmsta omgivning inte vet om.

Förlagets beskrivning

Terese Alvén

Terese Alvén (1982 – 2019) var en svensk hälsoinspiratör, skribent och influencer. Hon drev en av Sveriges första och största träningsbloggar och skrev flera böcker om hälsa och rörelseglädje. Hennes blogg finns fortfarande bevarad på teresealven.se.

Kategorier
-

Gamla boknyheter är ibland mer spännande än nya

Här om veckan var jag på bokcirkelfrukost. En av mina bokcirkelvänner hade rensat bland sina gamla tidningar och delade generöst med sig av äldre nummer av Vi läser. Jag gick alltså hem från cirkeln, inte bara fylld av den inspiration som bokcirkelfrukostar i allmänhet brukar ge, utan också med två gamla tidningar att bläddra i. Jag har nu läst lite ur Vi läser nr 3 från 2009, med en ung Jonas Hassen Khemiri på framsidan, och en lite nyare Vi läser (från 2015).

Jag tycker om att lyssna på bokpoddar och bokradioprogram och jag tycker om att läsa om böcker i morgontidningens kulturdel och på bokbloggar. Jag gillar att följa bokkonton på diverse sociala medier och jag kollar emellanåt på BabelSVT. Ibland går jag på författarsamtal eller uppläsningar av olika slag. Det är härligt att få höra om nya böcker och jag känner stor inspiration, faktiskt, men nu inser jag också hur fantastiskt kul det kan vara med riktigt gamla nyheter.

Det är så härligt när artiklarna inte handlar om böcker som jag förväntas köpa, utan om böcker som jag redan har läst. I den här 10 år gamla Vi läser finns det exempelvis en intervju med Sofi Oksanen. Anna Jörgensdotter, som skrivit artikeln, har läst en av mina favoritböcker, Utrensning, i “en ofärdig, splitterny översättning på lösa papper”. Själv golvades jag av den där boken några år senare och så småningom vann den Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris (bland annat). I en annan artikel diskuteras bokbloggar och en av mina favoritförfattare, Therese Bohman, är i anslutning till detta intervjuad i egenskap av just bokbloggare och omnämns även som redaktör och frilansskribent – det här var uppenbarligen innan hon debuterade som författare och så småningom kom att skriva den fantastiska och augustprisnominerade Aftonland. Det är så kul att läsa allt det här och sitta inne med facit över “hur det gick sedan”.

Ur Vi läser nr 3 2009.

För att inte tala om alla böcker som jag glömt bort och som jag plötsligt påminns om igen och blir sugen på att läsa. Det är nästan lite sorgligt, men en bok förvandlas ju från nyhet till backlist på nolltid nu för tiden. På årets bokrea slumpade man exempelvis iväg böcker som kommit ut så sent som i oktober året innan, böcker som alltså bara var ca 4 månader gamla och redan betraktades som helt passé, uppenbarligen. Det finns många böcker som flimrar förbi utan att man hinner med. Nu blir jag påmind och på sätt och vis mer inspirerad än av alla nya titlar som det tjatas om överallt.

Det är också kul att slås över hur stort utrymme bokbloggar tydligen hade på den här tiden. Det refereras till bokbloggar lite här och där. Förmodligen ville man vara lite hippa och “hänga med” i det här “moderna”. Bokbloggarna verkade betraktas som en lika viktig maktfaktor som kulturskribenter. Det är lustigt att se, för idag är bokbloggar ingenting i de här sammanhangen. Ingen tidning skulle bry sig om vad en bokbloggare tycker, hela blogg-fenomenet brukar betraktas som dött.

Ur Vi läser nr 3 2009
Om bokbloggar i Vi läser nr 3 2009. Här hävdas det btw att bloggen Bokhora har 15 000 besökare om dagen, vilket du förmodligen får dividera med typ 15 för att komma fram till den verkliga siffran. Men det är klart att man måste ha tagit bokbloggare på allvar om man allvarlig trodde att det fanns svenska bokbloggare med sådan räckvidd! Hehe.

Det är svårt att förstå vad man lever i för tid medan den pågår. För mig känns det som att 2009 var igår, men bara av att läsa den här litteraturtidningen påminns jag om att tio år har passerat. Det känns uppfriskande på något sätt.

Om någon väntar på att det här inlägget ska mynna ut i någon slags poäng så måste jag göra er besvikna, för jag har ingen. Jag blev bara inspirerad att dela med mig av hur kul jag tyckte att det var att läsa en tio år gammal tidning (haha!). Plocka fram gamla tidningar emellanåt, folk! Du kanske (åter)upptäcker något, precis som jag. 🙂

(Och ibland hoppas jag förresten att bobloggar kan vara just det som t.ex. (aktuella) tidningar inte är: en plats där även “äldre” litteratur och “gamla” nyheter får plats, som en liten motvikt till alla andra forum där bara det absolut mest rykande färska får utrymme).

Kategorier
-

Vad som hände på bloggen 2018

Året närmar sig sitt slut och min vana trogen tänkte jag avsluta blogg-året (och påbörja 2019) med en serie inlägg med årsbästa och summeringar. Först ut blir det här inlägget, där jag tänkte passa på att lyfta fram mina mest lästa och uppskattade inlägg från året.

I år har jag haft nästan 46 000 besökare. Den 4:e mars vet jag inte riktigt vad som hände, men då hade jag en besökstopp med över 750 besökare, men annars har jag ett rätt jämnt besöksantal med ca 130 besökare per dag. De flesta föredrar att titta in på bloggen på en måndag eller tisdag och att göra det någon gång mellan klockan 20 och 22. De flesta läser bloggen från sin mobil och de allra, allra flesta går direkt till startsidan och läser mina senaste blogginlägg, men en hel del letar sig till inlägg från arkivet. Här är de mest besökta sidorna:

  • Mina 5 bästa bokcirkelböcker. Det här 2,5 år gamla inlägget om några bokcirkelfavoriter har lockat tusentals läsare i år och är den mest besökta sidan (förutom startsidan). Jag gillar att många letar inspiration till sina bokcirklar. Att läsa kan vara en ganska ensam syssla, så det är verkligen roligt att dra ihop en bokcirkel och att också göra upplevelsen till något socialt.
  • 6 favorituppläsare. Idag är det många som enbart läser med öronen, så att säga, och jag är själv en storkonsument av ljudböcker, så det är inte speciellt förvånande att det här över 3 år gamla inlägget fortfarande får en massa besökare.
  • 8 riktigt bra biografier. Det här är också ett äldre inlägg, som fortfarande får många besökare. Varför inte? Biografier är inte dumt!
  • Bookbeat vs. Storytel och Mofibo och Test av Nextory (och jämförelse med Storytel, Bookbeat och Mofibo). Jag har en serie riktigt gamla, och nu för tiden inaktuella, inlägg om ljudboksappar. I år har det mattats av något, men de här inläggen har funnits på min “besökstopplista” i många år nu. Jag har haft planer på att uppdatera dem, men jag har inte orkat/haft tid/kommit till skott och idag har jag ju inte ens någon ljudboksapp… Hur som helst: de här tjänsterna är här för att stanna och de är förvillande lika, så nog förstår jag att folk googlar loss för att försöka förstå vilken tjänst de ska välja… Mitt tips är: utnyttja de gratis provveckorna och testa alla tjänster. Det är framför allt utbudet som är skillnaden.
  • 5 riktigt bra romaner om Andra världskriget. Det här inlägget har något år på nacken, men det känns kul att folk hittar dit. Det finns fantastiskt många bra böcker om just Andra världskriget. Här borde jag följa upp med ett nytt inlägg, för jag har läst en hel del i den här “genren” i år, så jag har en del nytt att komplettera med.
  • Grabben i graven bredvid. En av två böcker som finns på årets topplista! Det här är också en bok som brukar återkomma år efter år på min besökstopp. Jag tror att det är en vanlig bok att läsa i skolan (kanske SFI?). Någonting är det… Inlägget är förresten fantastiskt gammalt: det kom ut på bloggen i sin första version 2003.
  • 10 anledningar att läsa pappersböcker. Jag undrar SÅ varför just det här inlägget brukar finnas på min besökstopplista? Kanske finns det många där ute som krampaktigt håller kvar vid pappersboken och försöker att hitta fler som tar avstånd e-böcker och ljudböcker… 😉 (fast jag läser förstås alla tre varianter).
  • Fyra Astrid Lindgren-noveller från Novellix: I skymningslandet, Märit, Prinsessan som inte ville leka, Tu tu tu! Fyra fina noveller! Kul att många hittar det här inlägget, som jag skrev förra året, för det är verkligen bra böcker.

Jag får bläddra neråt på topplistan en bit för att hitta ett inlägg från året… På plats 13 hittas i alla fall Nybörjarpoesi: bra dikter att börja med för den som vill läsa mer poesi. Det gör mig glad! Jag börjar bli allt mer förtjust i poesi och det känns kul om jag kan inspirera någon mer till att våga sig på det här formatet, som för många kan kännas lite “svårt”. Dessutom dyker det upp jättebra tips i kommentarsfältet till det här inlägget! Nu för tiden sker diskussioner på sociala medier och det är inte så vanligt att folk tar sig tid att ge kommentarer under inlägg, men det inlägg som har fått flesta kommentarer är också inlägget om Nybörjarpoesi. Skoj!

Ja, det var året med bloggen! Jag har bloggat sedan jag var barn (när ordet blogg inte ens fanns), mycket för att jag tidigt blev intresserad av webbprogrammering (något jag för övrigt inte är speciellt duktig på idag). Jag kan knappt tänka mig hur det skulle vara att inte ha en blogg att pyssla med. Jag antar att jag har ett visst behov av att vara lite kreativ och att ha någonstans att skriva och då är bloggen den perfekta platsen. Hade jag inte bloggat hade jag kanske skrivit texter för byrålådan och/eller ägnat mig mer åt foto, men nu har jag bloggen och den ger mig lite av varje, samtidigt som jag genom den har skaffat mig en massa bekanta som är minst lika nördigt intresserade av böcker som jag själv. Fantastiskt! Bloggandet lär med andra ord fortsätta även 2019 och jag hoppas såklart att ni fortsätter att titta in här ibland, för allt blir såklart lite roligare när någon läser och kommenterar. <3

(Jag är ju inte på något sätt en influencer och mina besöktsantal är på många sätt blygsamma, men hallå! 46 000! Jag kan knappt förstå att så måna har varit här och läst! <3).

Kategorier
-

Min blogg blev hackad! Säkerhet på nätet

I torsdags råkade jag ut för en tråkig grej. Min blogg blev nämligen hackad (av en bot, antar jag). Genom en sårbarhet i ett plug-in så gick det att aktivera möjligheten att skapa nya användare på min blogg och att ge dem administratörsrättigheter. Därmed hade hela bloggen kunnat bli raderad, men det var inte det som det här handlade om. Jag vet egentligen inte vad hackerattacken egentligen handlade om, men förmodligen fiskar någon efter ingångar till andra ställen eller ställen varifrån de kan spamma och sprida en massa skit. Otroligt ledsamt var det, hur som helst. Tack och lov så har jag ett jättebra webbhotell med riktigt vass support, så stort tack till Manufrog som direkt (på kvällstid!) började kolla på detta. Allting visade sig vara i sin ordning och jag har täppt till en del säkerhetsluckor.

Ni ska veta att jag 1) på sätt och vis jobbar i säkerhetsbranschen, hahahhahahaha (obs, ej med frågor som rör säkerhet på nätet) och 2) faktiskt försöker att tänka till när det gäller säkerhet på nätet. Men det är SÅ lätt att ändå bli utsatt. Jag skriver det här inlägget för att påminna om några grejer som åtminstone jag själv brukar försöka tänka på.

  1. Uppdatera! Se alltid till att ha senaste versionen av operativsystem, appar, programvaror och andra installationer och är någonting gammalt kan man rent av överväga en av-installation. Det finns sårbarheter på de flesta ställen och det är mer eller mindre en tidsfråga innan en hackare utnyttjar dem. Har du en blogg är det en jättebra idé att inte ha en massa gamla teman och plug-ins installerade.
  2. Tänk till kring lösenord. Ha absolut inte lätta lösenord, i stil med “password” eller “abc123”, och ha inte samma lösenord på flera ställen. Går det att logga in med bank-ID eller att aktivera tvåfaktorsautentisering – gör det! Det gör det betydligt svårare för hackare att komma in.
  3. Säkerhetskopiera. Har du en blogg, se till att ha ett seriöst webbhotell som tar regelbundna säkerhetskopior. Ta egna säkerhetskopior. Säkerhetskopiera dina bilder och dokument m.m. och förlita dig inte inte på att de finns kvar på nätet någonstans. En del tycker t.ex. att deras bilder finns “säkerhetskopierade” på typ Facebook, men då ska man vara medveten om att de finns där i lågupplösta format… Ta kontroll över dina filer istället. Tar du backup på en extern disk, se till att den inte är inkopplad till datorn i onödan. Nu och då sker det attacker där alla filer på datorn blir krypterade, så kallad ransomware eller utpressningsvirus, och om du blir drabbad och har backup-disken inkopplad innebär det att även innehållet på din backup-disk i så fall blir förstörd.
  4. Dela inte med dig av mer än du måste. Det kanske är frestande att ha en massa inloggningar via Facebook eller att registrera sitt kontokort på en massa ställen där man brukar handla, men vid ett intrång kan skadorna bli onödigt stora. Minimera alla kopplingar och informationsdelning mellan olika tjänster; här kan det mycket väl finnas tråkiga bakdörrar och risk till situationer där man förlorar tillgången till inte bara ett konto utan en hel nyckelknippa med inloggningar.
  5. Tänk dig för när någon ringer, messar eller mejlar. Spam, öppna dem inte ens! Tänk till innan du klickar på länkar, även om de verka komma från en vän. Det är inte alls säkert att det är den du tror. Svara inte när okända nummer ringer (kolla upp vem det är och ring upp, om det verkar viktigt). Råkar du ändå svara, lägg på ifall någon vill att du loggar in någonstans. Lite inte på någon som skickar mejl eller ringer och uppmanar dig att logga in eller att ge ifrån dig någon typ av viktig information. Använd ditt sunda förnuft. Låter något för bra för att vara sant så är det helt enkelt inte sant.