Etikett: Läsa

  • De bästa böckerna 2023: årets bästa läsning

    De bästa böckerna 2023: årets bästa läsning

    Den som läst mitt inlägg om året i siffror vet att jag hunnit med drygt 60 böcker under året. När jag kollade igenom titlarna upptäckte jag till min förvåning att jag totalt glömt bort en stor del av dem. Det var faktiskt ovanligt svårt att utse årets bästa läsning. Här är i alla fall mitt försök till 10 i topp-lista. I omvänd ordning:

    10: Spökhanden

    Spökhanden beskrev jag som en skräcknovell i bästa Selma Lagerlöf-snitt och det är helt sant: det är en otäck och samtidigt väldigt tänkvärd berättelse om tvåsamhet.

    9: Nära fåglar

    Nära fåglar är ovanlig fotobok med ett helt otroligt foto av Roine Magnusson och fina texter, skrivna av Mats Ottosson och Åsa Ottosson, om några av våra vanligaste fåglar och om hur de berör oss.

    8: Tiden second hand

    Tiden second hand av Svetlana Aleksijevitj är ett reportage om Sovjetunionens fall och med fruktansvärda vittnesmål från människor som drabbats illa. Ibland blir det nästan för mycket; att läsa den här boken kan innebära bilder som förmodligen aldrig går att radera från huvudet… Kanske just därför är det också viktig läsning.

    7: Pachinko

    Pachinko, av Min Jin Lee, blev årets semesterläsning, för min del. Det är en oerhört fängslande släktkrönika, där man får följa en familj med rötter i Sydkorea. En bok att uppslukas av!

    6: Bli som folk

    Stina Stoors novellsamling Bli som folk har jag läst lite pö om pö under några års tid, men i år blev den utläst. Här ryms ett gäng noveller från norrländsk landsbygd, berättad med en alldeles speciell röst. Helt i min smak!

    5: Funkislampa

    Funkislampa, av Jerker Virdborg, är en av årets favoritnoveller, för min del. En tragikomisk berättelse om ängslig medelklass. Underbar!

    4: En mors bekännelse

    En mors bekännelse, av Kelly Rimmer, var inte alls vad jag trodde. Titel, och i viss mån framsidan, andades stereotyp feelgood eller något liknande. Innanför pärmarna gömde sig dock det som kanske är den berättelse jag återvänt till flest gånger under året. En oerhört berörande berättelse om våld i nära relationer.

    3: Låt det växa

    Novellasken Låt det växa: Fyra texter om odling & trädgård var en riktig njutning att läsa i somras. Den visade sig innehålla fyra fullträffar: en knäpp och rolig berättelse om att flytta ut på landet, skriven av Lotta Lundgren, fantastisk poesi av Göran Greider, en intressant liten essä av Elin Unnes och en personlig kärleksförklaring till trädgården, signerad Hanna Wendelbo. Mycket bra allihop!

    2: Älskad, saknad

    Årets näst bästa bok är något så ovanligt (för mig!) som en omläsning. Älskad, saknad, av Joyce Carol Oates, var minst lika bra som när jag läste den första gången: en otroligt fin berättelse om ett sorgeår.

    1: Kvinnornas jul

    Årets favorit måste ändå vara antologin Kvinnornas jul, med 24 juliga berättelser, författade av kvinnor. Tyckte så väldigt mycket om den här boken, kanske för att jag älskar julen. Här finns texter av underbara författare som Bodil Malmsten och Kerstin Ekman och många av berättelserna är klassiker. Alla berättelserna ger sin bild av julen, så som den kunnat se ut genom åren och som den upplevts av kvinnor. Är glad att jag unnade mig Kvinnornas jul som ”adventskalender” i år.

  • Böcker 2023: min läsning i siffror

    Böcker 2023: min läsning i siffror

    Nu övergår 2023 snart i 2024 och såhär dags brukar jag sammanfatta min läsning. Självklart blir det inget undantag i år. Här kommer året i siffror:

    I år har jag läst 62 böcker. Det är givetvis inte 62 tegelstensromaner – jag är ju trots allt svag för noveller – men ett imponerande gäng ändå, tycker jag. Dessutom har det smugit sig in åtminstone 1 bok på mer än 600 sidor (och det är väl att betrakta som en tegelsten ändå?).

    Man kan tro att jag inte läst något i september och att februari var en månad med väldigt lite läsning, men jag läser faktiskt en stund varje dag. Det är bara det att vissa böcker tar längre tid än andra att läsa ut. Hur som helst: i bilden nedan finns min läsning över året. Det är mest pappersböcker, men emellanåt läser jag på läsplattan och i perioder lyckas jag hinna med en och annan ljudbok. Sedan jag blev förälder (för 2,5 år sedan) har jag inte direkt gått omkring med hörlurar här hemma, utan ljudbokskonsumtionen begränsas i stort sett till mina löpturer. Sprang jag mycket i juli? Ja, förmodligen. Jag föredrar att springa på sommaren. 🙂 Nästa år får vi se hur det blir med ljudböcker. De flesta av årets ljudböcker har jag lyssnat på som Radioföljetonger, men nästa år går Radioföljetongen i graven efter att ha sänts sedan 1939. :'(

    De strömmade böckerna är i stort sett de Radioföljetonger jag har lyssnat på i år (+ några e-böcker), men mest har jag läst böcker från mina egna hyllor. Och biblioteksböcker såklart!

    Kvinnliga författare är i majoritet. Det är ingen medveten strategi, utan något som bara blir år efter år efter år.

    Det har blivit en hel del klassiker (som alltså ryms bland böcker med /första utgåvans/ utgivningsår 50-tal och tidigare), men till min egen förvåning har jag faktiskt läst nästan lika många böcker från 2023. Jag brukar sällan vara särskilt bra på att läsa aktuella titlar, men nu så!

    Mer än hälften av mina utlästa böcker har Sverige som ursprungsland. Jag läser bara på svenska, så det är kanske inte så konstigt. Men självklart har det blivit en hel del översatt litteratur också. Hela kontinenten Afrika lyckades jag missa i år och just ingenting har jag läst från Asien heller. Det speglar väl hur översättningarna ser ut i stort.

    Jag försöker naturligtvis pricka in så många bra böcker som möjligt, men det är klart: ibland lyckas man inte. Jag har läst några böcker som är ”sådär”. Tack och lov har jag läst ännu fler fantastiska böcker!

    Vad har varit bäst då? Ja, det kommer i ett senare inlägg. Ha ett riktigt fint avslut på året!

  • 2022: Min läsning i siffror

    2022: Min läsning i siffror

    Årssammanfattningarna fortsätter. Idag med ”min läsning i siffror”. I år har det blivit 43 utlästa böcker + några enstaka noveller som trillat in nu på slutet + en mängd barnböcker tillsammans med dottern (älskar att hon är så förtjust i böcker <3). Det är inte illa, tycker jag. Som heltidsarbetande mamma till en mycket aktiv 1,5-åring (som sover 22–07, d.v.s. ingen direkt egentid på kvällarna), hade jag inte räknat med att kunna läsa speciellt mycket över huvud taget i år.

    Antal utlästa böcker 2022, fördelat på olika format.

    Läsningen har spridit ut sig hyfsat jämnt över året, trots allt. Det kanske inte ser ut så i statistiken, men den gömmer faktumet att mina böcker har haft högst varierande längd. Dessutom brukar jag vilja ha ett gäng böcker igång samtidigt och då kan det bli en ”ketchupeffekt” helt plötsligt. Nu i december var tanken att jag skulle läsa noveller, men jag körde fast med att flera av mina utvalda noveller är mer att betrakta som kortromaner. Hoppsan! Det blir nog ingen utläst bok i december, tyvärr.

    Antal utlästa böcker, fördelat på sidantal.

    De lite kortare romanerna är annars den variant jag föredrar. Böcker får gärna ha omkring 150 sidor. I år har jag inte läst några rejäla tegelstenar över huvud taget.

    Något som är svårt att hinna med är ljudböckerna. Det har blivit några fåtal medan jag har sprungit, men annars känner jag inte längre att jag har tid. Jag tycker inte att det känns trevligt att gå omkring med hörlurar när jag är tillsammans med mitt barn och det finns som sagt ganska lite egentid att spela med. Jag får återuppta ljudböckerna någon annan gång i livet.

    Eftersom jag inte har lyssnat speciellt mycket på ljudböcker har jag heller inte lagt pengar på någon ljudboksapp på år och dag. Några böcker har jag dock lyssnat/läst på i mobilen (strömmat) och det är för att jag hade SJ Prio-poäng som var på väg att gå ut. Jag spenderade dem därför på ett Nextoryabonemang i brist på annat. Årets relativt få ljudböcker är framför allt berättelser från Radioföljetongen. De har dessutom den lilla fördelen att det dyker upp små resuméer här och där. Tips, tips, till andra småbarnförföräldrar som lyssnar sporadiskt och knappt har koll på någonting längre! 😉

    Antal utlästa böcker, fördelat på ägda böcker, lånade böcker, radioföljetonger och böcker lyssnat på i appar.

    I vanlig ordning har jag främst läst böcker skrivna av kvinnor och skrivna av svenska författare, men självklart har det smugit sig in en hel del översatta romaner också. Med tanke på hur mycket som översätts från engelskan är det kanske inte så konstigt att det främst är böcker från USA och Storbritannien som har letat sig in i årets läsning. Jag har dock även läst några enstaka titlar från andra håll i världen. Mest exotiskt? Kanske Tanzania, Ungern eller Mexiko. Jag tror faktiskt inte att jag har läst något från någon av de länderna tidigare.

    Utlästa böcker 2022: författarnas könsfördelning.
    Utlästa böcker 2022: fördelningar mellan böcker från Sverige och andra håll i världen.
    Utlästa böcker 2022, fördelat på ursprungsland.

    Böckerna från årets läsning har haft blandade utgivningsår, så som det lätt blir när man främst läser biblioteksböcker och gamla hyllvärmare här hemma. Åtta mer nyutgivna titlar har jag dock lyckats peta in.

    Utlästa böcker 2022: fördelning av utgivningsår.

    Har jag läst något bra då? Japp, som vanligt har mitt vanligaste betyg varit ”riktigt bra”, 4/5. Jag har inte läst något riktigt uselt! Min topplista kommer en annan dag… 🙂

    Antal lästa böcker 2022, fördelat på betyg.

    PS: Jag brukar få frågor om hur jag gör de här inläggen och svaret är att jag är en boknörd med en digital läsdagbok i Excel. Det gör det enkelt att plocka ut de figurer man vill ha. Jag vet faktiskt inte om det finns någon tjänst som kan hjälpa en med lässtatistik annars. En del ljudboksappar har sådant, men de prickar rimligen bara in det man läst i appen.

  • Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

    Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

    Bokklubben vid livets slut, av Will Schwalbe, är en fin roman om den sista tiden i livet för författarens mamma och en bok om böcker de läser. Böcker, som leder in dem på samtal om livet och döden.

    Bokklubben vid livets slut är Will Schwalbes kärleksförklaring till sin bortgångna mamma, Mary Anne, och samtidigt en kärleksförklaring till litteraturen. När boken tar sin början har mamman fått reda på att hon har långt framskriden cancer med en mycket oviss prognos. Under tiden som följer kommer Mary Anne behöva spendera en hel del tid på sjukhus och hon har ofta sällskap av Will. Deras samtal under sjukhusvistelserna leder inte sällan in på böcker och snart har de en egen liten bokklubb, där de läser och diskuterar allt från nobelpristagaren Alice Munro till den svenska deckarförfattaren Stieg Larsson.

    Som läsare är det alltid spännande att ta del av andras tankar kring böcker de läst. När två personer läser en och samma bok kan upplevelserna blir totalt olika. Är det någonsin möjligt att läsa utan att blanda in sig själv och sitt eget bagage? Kanske just därför är böcker en tacksam ingång för att tala om livet självt. Och om döden.

    Utöver att vara en bok om böcker, är Bokklubben vid livets slut såklart en bok om ett liv som går mot sitt slut. Jag har, tack och lov, sluppit förlora en närstående i cancer, men jag förstår att det är en sjukdom som, mer än många andra sjukdomar, är en lång resa. Jag tycker att Schwalbe skildrar det så fint. Livet kan ta slut när som helst – en cancerdiagnos gör inte en person mindre levande här och nu. Wills mamma fortsätter att engagera sig i sin hjärtefråga: att öppna ett bibliotek i Kabul, hon fortsätter att tjata på barnen att resa, flytta, göra vad de vill i livet och hon fortsätter att göra allt för sina barnbarn. Livet fortsätter på sätt och vis som vanligt, men någonstans finns alltid vetskapen om att livet kan ta slut mycket snart. Att diskutera begravningen blir lika naturligt som att boka in att närvara på en stor middag med en förening hon är engagerad i. Framtiden och slutet existerar sida vid sida.

    Det är alltid berörande att läsa personliga och kärleksfulla berättelser av det här slaget. Självklart kändes den här läsningen. Ändå blev den inte den gråtfest jag kanske hade väntat mig; Det är mer en rörande bok om kärleken till sin mamma än en sorglig bok om döden. Och så är det naturligtvis en bok om böcker och vad läsningen kan betyda.

    Jag har mycket positivt att säga om Schwalbes fina självbiografiska roman. Jag måste dock också erkänna att den bjöd en del motstånd – det är någonting som får språket att kännas tungt och segt. Det flyter inte. Jag behövde gång på gång stanna upp och läsa om stycken. Sedan är det ju också så att när en person minns en förlorad närstående tenderar det att bli ganska platt. Det är inte direkt som att författaren skriver någonting kritiserande eller negativt om sin mor. Självklart hade jag inte väntat mig det eller velat det, för den delen, men det blir som sagt platt och för mig som inte kände Mary Anne blir hon märkligt nog aldrig särskilt levande i den här boken (oavsiktlig ordvits..!).

    Bokklubben vid livets slut

    Amerikansk titel: The end of your life book club.
    Översättare: Charlotte Hjukström.
    Förlag: Modernista (2013).
    ISBN: 9789174992458.

    Will Schwalbe

    Will Schwalbe (född 1962) är en amerikansk författare, journalist och entreprenör.

  • Analfabeten av Agota Kristof

    Analfabeten av Agota Kristof

    Analfabeten av Agota Kristof är en kort och koncentrerad berättelse om ett liv format av skrivande och berättande.

    Analfabeten av Agota Kristof är en självbiografisk kortroman där Kristof berättar om uppväxten i Ungern, flykten till Schweiz och om läsandet & skrivandet. Att läsa och att skriva är ibland omöjligt, men alltid livsviktigt. Agota börjar läsa som 4-åring och har med sig berättandet som en kraft genom livet. När hon lämnar Ungern lämnar hon dock modersmålet bakom sig. Hon blir en ”analfabet” och måste återerövra språket genom att lära sig franska.

    Det här är det första jag läser av Kristof, även om jag har läst åtskilliga texter om hennes böcker. Jag har länge tänkt att jag ska läsa hennes omtalade trilogi som inleds med Den stora skrivboken. Den här sparsmakade boken väcker helt klart lusten att läsa mer. Snart är det jag som lånar något mer av Kristof!

    Analfabeten

    Fransk titel: L’Analphabète.
    Översättare: Marianne Tufvesson.
    Förlag: Wahlström & Widstrand (2019).
    ISBN: 9789146235637.

    Agota Kristof

    Agota Kristof (1956–2011) var en ungersk författare. Hon bodde i Schweiz en stor del av livet.

  • Min läsning i siffror: 2021

    Min läsning i siffror: 2021

    Dags att summera årets läsning! Här kommer årets läsning i siffror!

    I år har jag läst 60 böcker. Inte illa! De senaste månaderna har jag haft ett väldigt lågt lästempo. Det är lite svårt att hinna med att läsa när man också har en bebis. I somras hade jag också en bebis, en bebis som ville äta hela, hela, hela tiden (nästan). Då hann jag i och för sig plöja romaner, minsann! Det syns en topp i juni, men under sommaren döljer sig dessutom en av årets tegelstenar: Ett litet liv på över 700 sidor.

    Antalet utlästa böcker 2021

    Årets längsta bok är annars Jakobsböckerna (1000+ sidor). Den påbörjades dock för länge, länge sedan. Annars föredrar jag kortare romaner.

    Sidantal, 2021

    Jag har mest läst mina egna böcker och låneböcker i år. Största delen av året har jag inte haft någon ljudboksapp och jag saknar det inte heller. I år har jag inte lyssnat på speciellt många ljudböcker. Jag tycker inte att jag har tid nu när jag har ett barn att lyssna på.

    Ägda, lånade och strömmade böcker 2021

    När det kommer till ursprungsländer är fördelningen närapå 50/50 mellan Sverige och övriga världen.

    Ursprungsländer 2021

    Kollar man lite mer detaljerat vilka länder som gömmer sig bakom ”resten av världen”, så hittar vi en hel del från de närmsta grannländerna (i alla fall Norge och Danmark) och USA.

    Ursprungsländer, andra än Sverige, 2021

    Det mesta jag har läst i år har kommit ut under 10-talet. Men faktiskt har jag läst 14 böcker från årets utgivning också.

    Utgivningsår

    Slutligen, har jag läst något bra då? Japp. Inte en enda usel bok i år! Mina favoriter för året kommer i ett separat inlägg.

    Betygsfördelning 2021
  • Böcker för bebisar: 5 barnböcker jag lånat till min 5 månaders bebis

    Böcker för bebisar: 5 barnböcker jag lånat till min 5 månaders bebis

    Jag och Rut, min dotter, har varit på biblioteket igen! Vi är flitiga besökare faktiskt. Vilken lyx det är att kunna ta en kort promenad och låna en massa böcker till sig själv och sin bebis! Här är mina fem senaste lån till bebisen!

    Pino på safari av Agneta Norelid, Eva Pils, Kenneth Andersson

    Pino på safari lånade jag för att illustratören, Kenneth Andersson, råkar vara författaren till Ruts favoritpekbok: Lilla monsterboken. Det är tydliga bilder med mycket kontrast och insprängt i historien finns pekvänliga sidor med föremål. Den passar alltså både för min bebis, som mest bankar på sidorna, och något äldre barn som vill höra en berättelse. Boken är del i en serie. Jag kommer garanterat låna fler!

    Lilla spöket Laban: Kommer snart, sa Laban och Labolina av Inger och Lasse Sandberg

    Jag upptäckte en bildningslucka för ett tag sedan: några kompisar har ett babygym med figurer från Lilla spöket Laban-böckerna och jag hade inte en susning vad de hette (förutom Laban då). Detta botade jag genom att låna Kommer snart, sa Laban och Labolina, en gullig berättelse om två spöken som ”kommer snart” när mamma ropar. Jag älskar illustrationerna med collageteknik. Min bebis har nog svårare att förstå bilderna, men strunt samma. Söt bok!

    Bebbe och pottan av Mervi Lindman

    Bebbe och pottan är en liten berättelse där Bebbe funderar på vad som ska ligga i pottan. Den är kul att högläsa. Nu är min bebis väldigt liten, men när hon blir lite större ser jag att man enkelt kan engagera sitt barn i läsningen. Det finns pekboksaktiga uppslag med Bebbes förslag på vad som ska ligga i pottan (en strumpa? ett äpple? en mössa? nej, nej, nej!). Jag kommer låna fler Bebbe-böcker!

    Mini barnkammarboken: Leka

    Den silvriga barnkammarboken är en favorit här hemma. Vår dotter älskar när vi sjunger för henne. Ramsor är också en favorit. Hon blir så, så, så glad när man gör ”baka, baka liten kaka…”. Den här minivarianten av barnkammarboken är i stadigt kartongformat och innehåller både ramsor, sånger och en enkel pekboksvariant för de allra yngsta. Fin bok! En perfekt present till en nybliven förälder, tänker jag.

    Bäbis tittut av Ann Forslind

    Vi fortsätter att låna och läsa Bäbis-böcker! Jag gillar dem verkligen! De har en igenkänning och humor som även kan roa den vuxna läsaren. I Bäbis tittut leker Bäbis tittut. Den är kul att läsa och peka i tillsammans med en riktigt liten.

  • Böcker för bebisar: 4 böcker med min 4 månaders bebis

    Böcker för bebisar: 4 böcker med min 4 månaders bebis

    Vår dotter hade ett litet bibliotek redan innan hon var född. Sedan hon kom till världen har vi också läst för henne och sjungit för henne. Jag tycker att det gör detsamma om hon inte förstår. För mig räcker det att hon ser glad ut – vilket hon gör! Särskilt glad blir hon när man sjunger. Hon älskar musik. Här är ett litet inlägg med några favoritböcker för stunden.

    Den silvriga barnkammarboken

    Sångboken Den silvriga barnkammarboken fick Rut i julklapp redan innan hon var född. Klokt! Det sägs ju att foster hör och kan känna igen sånger som föräldrarna har sjungit under graviditeten. För oss kändes det i och för sig märkligt att sjunga redan innan hon var här, så hon gick miste om musik så tidigt i livet (innan livet, rättare sagt). Sedan hon kom till världen däremot..! Vi sjunger mycket för vår dotter och det märks att hon älskar det. Hon ler och är glad med hela kroppen när hon hör musik. I den här boken finns gamla välkända favoriter och en hel del sånger som jag har lärt mig tack vare boken. Är man osäker på hur någon av låtarna går kan man lyssna på dem hos Barnkammarboken på Spotify (några enstaka saknas). Det här är verkligen en jättehärlig bok som har fått mig att återupptäcka hur barnsligt roligt det är att sjunga. Jag går typ jämnt och trallar nu för tiden (det kanske inte är odelat positivt i och för sig, men de här barnsångerna sätter sig verkligen på hjärnan). Alla sånger är vackert illustrerade av några av Sveriges mest populära barnboksillustratörer. Det är färgglada bilder som även vår dotter uppskattar.

    Den silvriga barnkammarboken

    Läggdags valpen

    Nej, men det här kanske inte är någon Nobelprislitteratur. Läggdags valpen är faktiskt en ganska tunn story om en valp som leker och blir trött. Det är ändå den mesta favoriten hos vår dotter. Den här boken kan hon nämligen greppa själv och svinga omkring med och den prasslar härligt när hon kramar om den med sina små nävar. Hjälper man henne lite kan boken även pipa och det leder till garanterat leende hos vårt barn. Hon blir så, så, så glad av Läggdags valpen och det måste ju innebära ett högt betyg.

    Läggdags valpen

    Lilla monsterboken av Kenneth Andersson

    Lilla monsterboken är en pekbok som delas ut till alla bebisar i Västerbotten i ett samarbete mellan barnhälsovård och bibliotek (Nyföddboken). Hur valet föll på just Lilla monsterboken vet jag inte, men faktum är att den är väldigt omtyckt här hemma. Det måste vara något med bilderna och kontrasterna som gör att vår dotter gillar den så mycket. Kanske spelar det in att den också är väldigt lätt att prata fritt kring. Det är monster på varje sida och jag tycker det är rätt lätt att bara babbla på om dem, hur de ser ut, vilka de liknar och vad de gör. Det blir lite mer enahanda när man bläddrar sig igenom pekböcker med t.ex. bondgårdens djur (”det här är ett lamm med mjuk, mjuk päls”, ”det här är en ko med… mjuk, mjuk päls”). Det kanske säger med om min fantasi än något annat, men ändå!

    Lilla monsterboken av Kenneth Andersson

    Hjärtat mitt

    Hjärtat mitt är en bok med sånger, pekbilder, ramsor och annat som passar riktigt små barn. Illustrationerna är färgglada och lockande och sidorna är i tjockt kartongmaterial som tål ovarsamma bebishänder och en del småtuggande. Jag tror att boken brukar komma i ett startpaket från bokklubben Goboken, men här har den ärvts från äldre kusiner. Jag är inte så mycket för bokklubbar, men den här boken tycker jag om och den återvänder vi gärna till.

    Hjärtat mitt
  • Att läsa på läsplatta. Jag har en ny e-bokläsare!

    Att läsa på läsplatta. Jag har en ny e-bokläsare!

    Jag har skaffat en ny läsplatta! Den här gången blev det en Kobo Libra H2O. Jag var tidigt ute med att skaffa min första läsplatta. Redan för 10 år sedan skaffade jag den Bookeen Cybook Opus som jag har läst på fram till nu. Man kan tycka att det är lite skrattretande att ha så gamla teknikprylar, men jag har verkligen uppskattat min Cybook Opus. Den har såklart saknat många moderna finesser, men den har å andra sidan haft den enorma fördelen att den är skön och bekväm att läsa på. Nu har den dock gått i pension. Den har ärligt talat varit lite trasslig den senaste tiden, låst sig och laddat ur alldeles för ofta. Dödsstöten kom dock när jag klumpigt nog råkade trampa på den i mörkret när den låg på laddning på golvet. Det fick tyvärr delar av skärmen att slockna. Nu har jag alltså uppdaterat mig med en sprillans ny e-bokläsare.

    Booken Cybook Opus
    Min gamla trotjänare!

    Här kommer några tankar om att läsa på läsplatta i allmänhet och att läsa på Kobo Libra H2O i synnerhet. Jag har fått en del frågor om läsplattor och kanske kan inlägget vara till hjälp för någon som är sugen på att skaffa platta.

    Fördelar och nackdelar med läsplatta

    Först och främst kanske jag ska skriva några rader om vad jag menar med läsplatta. Med läsplatta menar jag alltså en e-bokläsare: en platta dedikerad för e-böcker och som typiskt sett har en skärm baserad på e-bläcksteknik, vilket ger samma känsla som att läsa på papper.

    Alternativet till att läsa på läsplatta är såklart att läsa pappersböcker eller att läsa e-böcker på ljusstark skärm, t.ex. en mobil eller surfplatta. Alla alternativ har sina för- och nackdelar, helt klart. Här är vad jag gillar med just läsplattan:

    • Precis som mobiler & surfplattor rymmer läsplattor tusentals e-böcker och passar därför perfekt att ha med sig när man är på resande fot.
    • Du kan läsa utomhus i strålande sol (det brukar vara en omöjlighet på ljusstarka skärmar) såväl som i mörker (moderna läsplattor har nämligen inbyggd bakgrundsbelysning – på min platta kan man även justera ljusstyrka och ställa in hur varmt/kallt ljus man vill ha).
    • Batteriet håller i veckor och läsplattor behöver därför inte laddas i närheten så ofta som mobiler och surfplattor.
    • Läsplattor är mycket sköna och lätta att hålla i. Typiskt sett väger moderna plattor < 200 g, det vill säga som en mobil. Det är mindre än många pappersböcker och definitivt mindre än paddor, som väger runt halvkilot och kan vara ganska stora och otympliga att hålla i med en hand. Samtidigt som läsplattor är lätta och smidiga att hålla i har de en lämplig skärmstorlek och känns i mitt tycke skönare att läsa på jämfört med mobiler. Bläddrar gör man i de flesta fall genom att svepa med fingret, men en del plattor är också utrustade med knappar undertill eller sidoknappar som gör att man kan bläddra utan att behöva flytta ett finger. Sidoknappar ser jag som en stor fördel som gör just den typen av läsplattor mycket bekvämare att läsa på än mobiler och surfplattor. Jag älskar enhandsgreppet!
    • Läsplattor är betydligt snällare för ögonen än mobiler och surfplattor tack vare att de använder e-bläck. Det känns helt klart som att läsa på papper! Till skillnad från pappersböcker kan du dessutom ställa in typsnitt, teckenstorlek och marginaler själv och få texten så som du vill ha den för att den ska vara perfekt bekväm att läsa.
    • Läsplattor är hyfsat robusta jämfört med mobiler och surfplattor. Självklart ska man inte jonglera omkring med sin läsplatta hur som helst, men de brukar i vart fall inte ha en bräcklig glasskärm som spricker och blir till ett enda spindelnät om de åker i backen. Min förra läsplatta överlevde som sagt i tio år(!). Min nya platta är förresten vattentät, sägs det.

    Nackdelarna då? Ja, det finns en hel del nackdelar med läsplattor. Här är de viktigaste, i mitt tycke:

    • De är dyra! Räkna med 1000–3500 kr, det vill säga ungefär samma prisklass som enklare surfplattor. För det priset få du alltså en dedikerad pryl för e-böcker (och i vissa fall ljudböcker). Du kan inte installera appar, surfa, göra bankärenden etc. på en läsplatta.
    • Läsplattor kräver en viss teknikvana och för att användas fullt ut ska man helst ha en dator också. Visserligen kan alla moderna läsplattor kopplas upp mot trådlöst nätverk, men det innebär inte att det går att surfa runt obehindrat och ladda ned böcker hur som helst. På sin höjd kan man köpa böcker från läsplattans förinställda nätbokhandel. Vill du föra över bibliotekslån eller böcker du har köpt tidigare krävs såvitt jag vet alltid att du kopplar in plattan till en dator med sladd och för över böckerna via den. Det är inte raketforskning att föra över böcker från datorn, men för en del är det förmodligen en viss tröskel för att komma igång.
    • E-bläck är skönt att läsa på och skärmar som använder e-bläck drar oerhört lite ström, men det är också de enda stora fördelarna med e-bläck. Upplösningen är inte i närheten av vad du kan uppleva på en surfplatta och inte heller snabbheten är direkt imponerande. Det har börjat komma läsplattor med färgskärm, men i stort sett alla plattor är faktiskt i gråskala. Gråskala funkar fint för den skönlitterära romanen, men jag läser inte gärna en bilderbok, serier eller en rikt illustrerad fackbok på läsplatta, om man säger så.
    Min Kobo Libra H2O

    Vad kan man läsa?

    Du kan läsa det uppenbara: e-böcker, men många modeller går också att använda för att lyssna på ljudböcker. Det sistnämnda har jag inte utforskat själv, men för många är det en populär funktion. En del plattor kan vara utrustade med förinställda appar som möjliggör läsning av artiklar och andra sidor från webben. Min Kobo Libra H2O kommer med en app, som möjliggör just detta (det kräver en inloggning hos tjänsten Pocket och att man sparar ned det man vill läsa från sin mobil/surfplatta/dator).

    Det där uppenbara då? E-böckerna? Det är egentligen inte heller så uppenbart för alla, har jag förstått. En gång i tiden var e-böcker något entusiaster köpte från nätbokhandeln och laddade ned till sin dator. Idag är e-böcker framför allt något som folk läser i appar i stil med Storytel, Nextory och BookBeat. Storytel har sin alldeles egna läsplatta, Storytel Reader, som du kan logga in på med ett Storytelkonto och på vilken du kan läsa/lyssna på precis samma böcker som du annars lyssnar på i Storytelappen på mobilen/surfplattan. I övrigt kan du tyvärr inte förvänta dig att använda någon sådan här tjänst på någon läsplatta. Jag känner faktiskt inte till någon läsplatta där det går att installera appar och logga in på tjänster för strömmade böcker. Strömmande e-böcker går alltså inte att läsa på läsplatta, förutom i specialfallet Storytel Reader, utan du kan bara läsa e-böcker du laddat ned från bibliotek eller webbutik.

    De flesta läsplattor är dessutom mer eller mindre bundna till olika plattformar. Extremerna är Amazons populära Kindle-plattor, på vilka det endast går att läsa e-böcker köpta från Amazon, och ovan nämnda Storytel Reader, som förutsätter ett aktivt Storytel-abonnemang för att fungera. Andra läsplattor har i regel förinstallerade webbutiker för e-böcker, från vilka man enkelt kan köpa böcker och ladda ned dem till plattan med ett klick (om du är ansluten till ett trådlöst nätverk). Att en särskild webbutik är förinstallerad är dock inte ett hinder för att även läsa böcker man köpt eller lånat från annat håll. De brukar dock behöva föras över genom att koppla in läsplattan till en dator, vilket såklart är lite krångligare.

    De vanligaste e-boksformaten är epub och pdf, men de flesta plattor (bortsett från Amazons Kindle-plattor och Storytel Reader, som sagt) klarar av en uppsjö av filformat. Jag har aldrig bekymrat mig om exakt vilka filformat som stöds. Så länge plattan klarar epub och pdf kommer man knappast stöta på problem med att läsa e-böcker.

    Hur väljer man läsplatta?

    Har man vägt fördelarna och nackdelarna mot varandra och kommit fram till att man vill unna sig en läsplatta så finns det ett stort utbud att välja mellan, men tyvärr väldigt få butiker där man faktiskt kan klämma, känna och jämföra olika enheter.

    Exakt vilken platta man bör ha kan jag inte svara på. Själv har jag bara ägt två läsplattor så jag har ingen stor erfarenhet av olika plattor. Det viktigaste är förmodligen att fundera på vilka e-böcker man vill läsa. Läser man främst i Storytel-appen är Storytel Reader kanske ett alternativ. Brukar man köpa många böcker från Amazon kan det kanske vara en idé att överväga Kindle. Är man en flitig kund hos någon annan specifik webbutik kan man spana in deras utbud och se om de har någon egen läsplatta med förinstallerad webbutik. I övrigt skiljer sig plattorna åt i detaljer, skulle jag säga. Det som främst skiljer sig åt mellan de billigaste och dyraste plattorna är storlek och upplösning på skärmen, bakgrundsbelysningen och huruvida plattan är vattentålig eller ej.

    Kobo Libra H2O

    För min del föll valet på Kobo Libra H2O. Jag hade egentligen bara två viktiga krav: 1) den får inte vara låst till någon särskild butik eller plattform, 2) den måste ha sidoknappar (jag gillar som sagt enhandsgreppet och att kunna läsa utan att scrolla omkring!).

    Det visade sig finnas två modeller som levde upp till mina krav: Adlibris Letto Frontlight 3, som även finns i en lyxigare variant med bättre upplösning, samt Kobo Libra H2O. Den förstnämnda är egentligen en Bookeen Diva som fått Adlibris logga och där Adlibris är förinställd som webbutik. Min förra platta är en Bookeen, så ni kanske anar att jag gillar Bookeen? I slutändan föll valet ändå på Kobo-plattan, bland annat för att det verkar vara svårt att få tag på tillbehör, t.ex. fodral till Letto Frontlight 3/Bookeen Diva. Känslan är att Adlibris är på väg att lägga ner sin satsning på läsplattor.

    Jag är mycket nöjd med min platta. Bakgrundsbelysningen fungerar mycket bra och anpassar sig automatiskt till omgivningen och blir varmare om det är mörkt ute. Den är skön att hålla i. Jag var helt inställd på att läsa med plattan i porträttläge och använda sidoknapparna för bläddring, och det gör jag också, men jag har också upptäckt att det är skönt att snurra på plattan och läsa i landskapsläge med knapparna i nederkant. Plattan är designad så att man kan läsa och hålla i den på många sätt. En smidig och bra platta, helt enkelt! Jag tycker också att mjukvaran och menyerna känns intuitiva och bra designade.

    Än så länge har jag läst ett par av mina egna e-böcker på plattan. Kobo Libra H20 har dock Rakuten Kobo förinstallerad som webbutik. För mig, som har närmare hundra olästa e-böcker sedan tidigare, så det lär nog dröja innan jag utforskar deras utbud. Kobo Libra H2O kommer också med Overdrive, en bibliotekstjänst som möjliggör lån från anslutna bibliotek. Det finns ytterst få anslutna bibliotek i Sverige, så den här funktionen är tyvärr inte så användbar för de flesta av oss svenskar. Jag tror dock att den i princip möjliggör att biblioteksböcker laddas ned med ett klick över wifi. Som Umeåbo får jag dock fortsätta ladda ned mina lånade e-böcker till datorn och föra över dem med sladd eftersom Umeå är en av alla regioner som ej är anslutna till Overdrive.

    Nu blev det här ett makalöst långt inlägg, märker jag. Det var i alla fall mina tankar kring att läsa på läsplatta. Ska jag skriva en önskelista för framtidens läsplattor så finns det en sak som sticker ut och som jag hoppas kan bli verklighet snart: möjligheten att själv installera appar och därmed använda vilken webbutik, bibliotekstjänst eller e-boktjänst som helst! Vi får se vad som finns på marknaden när/om det blir dags att köpa min tredje läsplatta. Får se om min nya Kobo-platta också håller i tio år. 🙂

    Tillägg: Blev upplyst av Maria att det finns plattor med webbläsare, vilket alltså gör att man kan ladda ned biblioteksböcker och/eller köpta böcker från webbutiker utan att använda sladd och koppla in plattan till datorn. Det går t.ex. med Pocketbook Touch HD. Nu är alltså plattor med webbläsare inte direkt att jämföra med surfplattor – de är betydligt långsammare och har skärmar med sämre upplösning, men ladda ned biblioteksböcker med mera kan man göra och det är ju kanonbra! Alla plattor borde ha webbläsare!

    Tillägg augusti 2022: Även Kobo Libra H2O har sedan länge en webbläsare och går alltså att surfa på. Den hittas under Beta-funktioner, så det är en ganska undangömd funktion. Jag har dock inte lyckats låna och ladda ned några biblioteksböcker genom webbläsaren, så jag hoppas att den utvecklas!