Sommardikter: en antologi

Jag är inte så van vid att läsa dikter. Det händer att jag faktiskt fastnar för en dikt, men det händer ungefär lika ofta att jag läser en dikt och tänker ”jaha? vad vill författaren säga med det här?” Den här antologin innehåller dikter som passar in i de båda typerna av dikter: somliga är bra och andra förstår jag inte. Det säger förmodligen mer om mig än om själva diktsamlingen.

I Sommardikter har Britt Dahlström samlat ihop dikter av olika poeter. Där finns både rena klassiker och även en hel del som känns nytt. När man hör ordet sommar så är det kanske lätt hänt att man associerar det med stereotypen av en svensk sommar: sol, lycka, midsommar, hav och så vidare, men Sommardikter innehåller en hel del dikter som faktiskt inte är så sommarljusa som man kanske kunde tro. Det finns även dikter som handlar om t.ex. vemodet över att sommaren snart är förbi. Vad jag kan sakna i Sommardikter är någon typ av kategorisering efter vad dikterna handlar om. Här är dikterna sorterade i bokstavsordning och det tycker jag på ett sätt inte känns rätt i en antologi med så många olika sorters dikter på ett tema.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.