Under det rosa täcket av Nina Björk

Under det rosa täcket av Nina Björk
Under det rosa täcket av Nina Björk

Under det rosa täcket av Nina Björk är varken rykande färsk eller särskilt lättläst, men det är helt klart en bok som fortfarande väcker både tankar och känslor kring könsroller och feminism.

Idag är det den internationella kvinnodagen, så vilken bok skulle passa bättre än en bok om feminism? Under det rosa täcket av Nina Björk är lite av en feministisk klassiker, trots att den utkom så sent som 1996. Eller kan man säga sent? 26 år har passerat, men mycket känns fortfarande aktuellt. En del (populärkulturella) referenser känns gamla, men mycket annat skulle kunna vara skrivet idag. Kvotering känns exempelvis som en lika kontroversiell fråga idag som för 25 år sedan.

När frågan blossade upp 1995 handlade det om ett förslag om att genom positiv särbehandling få fler kvinnor att nå höga positioner i universitetsvärlden, en värld som vid den tiden dominerades av män (landets professorer var exempelvis till 93% män). Det blev debatt. Man såg framför sig brister i forskningens kvalitet. Det pratades om nedvärdering av kvinnors kompetens(!). Idag är 29% av landets professorer kvinnor – alltid något, antar jag – men det är en lång väg kvar att gå, inom universitetsvärlden och på många andra ställen. Under det rosa täcket är verkligen en ambitiös bok som har mycket tänkvärt att säga om både positiv särbehandling och annat.

De delar jag uppskattar mest är dock de som handlar om synen på manligt och kvinnligt, vilka roller vi har och vad som förväntas av oss. I Björks essä kallas de livmoderfeminister, de som anser att män och kvinnor i grunden är helt olika och att det enda problemet är att det “kvinnliga” värderas lägre. Jag har själv funderat mycket på det där. Jag har tänkt och känt att det måste få vara upp till var och en hur man vill leva sitt liv, att målet inte kan vara att alla ska bli mer “manliga” och göra karriär. Jag har även tänkt att det inte är så konstigt att så få kvinnor blir chefer – varför skulle någon vilja offra relationer och fritid för ett fucking jobb?! Fast… Så enkelt är det inte. Jag tycker att Nina Björk gör det väldigt tydligt, faktiskt. Hon skriver om en feminism bortom kvinnan. Och nu känner jag det väldigt tydligt: det måste vara där friheten ligger – inte i att uppvärdera traditionellt kvinnliga sysslor utan i att slänga bort de könsidentiteter vi hamnat i.

Den där kvinnorollen är helt klart snäv samtidigt som många delar av mansrollen känns helt bedrövliga. Män förväntas alltid vara starka och tekniska och kapabla – får inte fråga om hjälp, gråta eller intressera sig mer för kläder än för motorer. Det verkar vara hemskt jobbigt om du frågar mig. Alla borde få vara lite mer som de vill.

Själv har jag alltid blivit tokig när folk har trott att jag är si eller så på basis av att jag är kvinna. Man kan inte veta någonting på förhand om någon. Jag har varit i ett antal situationer då jag inte har tagits på allvar på grund av mitt kön (och ålder). Ibland har det gjort mig så frustrerad att jag saknar ord. I vissa andra situationer har jag medvetet betett mig som en man, kommunicerat rakt och hårt som en man – och fått skit för det då, såklart. Det är alltid lite smärtsamt /för gubbar/ när en kvinna tar ton. Vad man än gör blir det fel.

Könsrollerna kan även göra att man alldeles på egen hand begränsar sig. Jag har exempelvis gjort karriärval jag inte hade gjort om jag inte hade varit så fast i könsroller. Eller, jag är såklart medveten om att jag är civilingenjör i teknisk kemi och doktor i teknisk fysik – två saker som kanske inte är supertraditionellt tjejiga – och det är helt sant att jag jobbar i en bransch med stor övervikt män (jag tror 80% av alla anställda på min arbetsplats är män faktiskt). Men det finns saker jag har valt bort. Varför pluggade jag inte datavetenskap till exempel? Jag har kunnat programmera en del språk sedan jag var 11–12 år, men jag fattade ändå inte att jag kunde hålla på med programmering. Det kändes så främmande för mig som högstadietjej. För jag var ju en tjej och alla på gymnasiets teknikprogram var svettluktande killar som jag kände 0 gemenskap med. Förmodligen var jag bättre än många av dem på programmering, men…

Det där med att vara tjej, för den delen… Jag har aldrig varit en pojkflicka, men trots att jag på ett självklart sätt har identifierat mig som en tjej har jag aldrig känt mig speciellt tjejig. När jag var barn och tonåring förstod jag 0 av smink och hade absolut inget intresse av killar över huvud taget. Det var mig helt främmande att fråga chans på killar och hålla på. Hästar var mer intressant är barnsliga killar. Verkligen. Jag var singel fram tills jag var 25 eftersom jag helt enkelt tyckte det kändes totalt ointressant med något annat. Jag umgicks hellre med mina kompisar än satt hemma med någon tråkig kille. Absolut. Den där grejen med tvåsamhet, familjebildande och prinsessbröllop har liksom inte känts så viktig för mig. Nu är jag 34 och det är först nu jag har kommit på att jag vill ha barn. Jag lever nog ett liv som mycket mer liknar en mans. Jag vet inte vad det betyder eller vad jag vill säga med det. Det är bara det att jag aldrig har känt att jag har passat klockrent in i någon könsroll och jag vet inte vilka andra på den här planeten som gör det heller.

Det här blev ett svamligt inlägg, men Under det rosa täcket är som ni förstår en bok som väcker tankar och känslor, trots att den inte precis är rykande färsk. Med det sagt måste jag också säga att den är rätt tungläst och komplicerad. Det är inte en bok man kan ligga och slöläsa ur, men å andra sidan är det rätt skönt att läsa något som har lite mer tyngd, särskilt när det gäller någonting såhär viktigt!

Under det rosa täcket

Under det rosa täcket av Nina Björk

Förlag: Wahlström & Widstrand (2015).
ISBN: 9789146230427.

Nina Björk

Nina Björk (född 1967) är en svensk författare, litteraturvetare och skribent. Under det rosa täcket är hennes debut.

Bokrecension
Datum
Bok
Under det rosa täcket av Nina Björk
Betyg
41star1star1star1stargray
Format
E-bok

av Bokblomma

Läser och bloggar om böcker!

2 kommentarer

  1. Hur kan någon som är civilingenjör i teknisk kemi och doktor i teknisk fysik tro på sådana sagor? Är det för att det finns ett mått av komplexitet i den dogmatiska teorin. Tillräckligt avancerad för att vara tilltalande. Tillräckligt personlig för att vara intressant. Visst, det finns manliga ingenjörer som tror på tomtar, men tänker att du är smartare än så.

    Kvotering (kalla det vad du vill) sänker kompetensen när urvalet av män är så mycket större. Män konkurrerar med andra män om färre platser. De män som vinner sin plats får göra sitt jobb plus den inkvoterade kvinnans jobb. Det leder till att det krävs ännu “starkare” män, samt förtroendet för kvinnors kompetens undermineras. Bra jobbat med att ändra på könsroller!

    Det är som när en förskola bestämde sig för att pojkar skulle få äta knäckebröd medan flickor fick äta semlor. Feminism och kollektiv bestraffning när den är som bäst! Dock är den mest intressanta frågan: Vilket kön blir mest hälsosamt och härdat. Är det feta flickor som smaskar socker och grädde. Eller är det glada gossar som knaprar nyttigt knäckebröd. Det är faktiskt ett fenomen som går igen i alla typer av “jämställdhetssatsningar”. Män får kämpa lite hårdare. Det är dock inte rättviseperspektivet som ifrågasätts här. Frågan är snarare hur strategin någonsin skulle kunna skapa starkare kvinnor. Det är såklart inte syftet.

    Feminism är en roande fars där ingen lever som de lär. Män förväntas vara starka eftersom 99 av 100 kvinnor (minst) söker en stark man. Hur många kvinnor vill ha en svag man som sätter sig och lipar som en bebis. Är det verkligen en sådan “man” du vill ha som far till dina barn?

    Det finns ett floskelargument. En man som är trygg att gå utanför en snäv könsroll och vara sig själv.

    Vad betyder det? En karbonkopia på månadens mest meterosexuella surdegsman, som målar naglarna, kallar sig hen istället för herr och har en kopia av det rosa täcket under sitt rosa täcke, samt en rosa dildo.

    Kritiken är att de feministiska stereotyperna av manliga könsroller mest liknar enskilda och ytliga uttryck för mer grundläggande eftersträvansvärda egenskaper. Det är bara en facett av mer utpräglat manligt karaktäristika. En feminist förstår inte manlighet för fem öre, vilket påverkar analysen en smula.

    Teorierna du refererar till går aldrig att omsätta i praktiken, eftersom de saknar kontakt med verkligheten. Inte i ditt liv eller någon annans heller för den delen. De är utopiska till sin karaktär. Män inser det snabbt av ren nödvändighet. Det är diskrepansen mellan utopisk teori och verklighetens praktik. Kvar blir blott en karriärstege för kvinnor.

    Det var någon fuskande kvinnlig forskare som hade legat med en professor som också pratade om programmering.

    Programmering kan utövas på olika sätt. Du kan forska i det eller ha det som en hobby, men som ett renodlat yrke bedrivs det oftast i en byråkratisk process som kallas systemutveckling. I en byråkrati gynnas du vanligtvis av att vara en medelmåtta, snarare än att någon slags geni, även om ditt team kommer uppskatta din kodkompetens.

    Det är en branch bestående av autister av olika slag och svårt att dra generella slutsatser om kön. Det största problemet man ser med kvinnor är duktighetssyndromet. De vill gärna visa sig duktiga, men om de är duktiga på riktigt så kommer teamet att märka det. Feminister skulle vända på det och säga att kvinnor måste visa sig bättre för att bli accepterade, men det är inte sant. Beteendet framstår som arrogant, oerfaret och otålmodigt. Män förväntar sig inte en klapp på huvudet. De bara kör.

    Troligtvis daltas det för mycket med kvinnor för att uppnå utopiska politiska jämlikhetsmål. Kvalitén sjunker såklart på universiteten också om de sysslar med pseudovetenskap och identitetspolitik.

    Grattis på kvinnodagen!

    1. Oj, vilken lång kommentar, så fylld med snömos att jag skummade igenom. Typisk kommentar från någon som egentligen inte har något att säga och försöker att paketera bajskorven snyggt genom att använda “fina ord”. Grattis till dig, anonyma tomte, som orkade skriva det. 🙂 Och grattis i efterskott på den internationella mansdagen (som för övrigt sammanfaller med internationella toalettdagen)!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.