Det är 30-talets Sverige och det anses som någonting stort att den enkla skogshuggardottern Hilma får gifta upp sig i klassamhället. Att hennes blivande make, läroverksadjunkten Sigfrid, bär på en sinnessjukdom underlåter svärföräldrarna att nämna, trots att sjukdomen på grund av ärftlighet gör att Sigfrid enligt lag egentligen inte får gifta sig. Det är Hilmas enkla bakgrund som gör att man inte tar så noga på detaljen om Sigfrids sjukdom. Sjukdomen blir dock en tung last för Hilma.
Sigfrid är frisk i långa perioder, men hamnar förr eller senare i en manisk fas då han inte kan kontrollera sig själv och får en väldigt stark sexuell drift. Vid tiden före bröllopet börjar Sigfrid att bli ohanterlig och under bröllopsnatten utsätts Hilma för ett svårt övergrepp. När Hilma och Sigfrid sedan får ett barn tillsammans kommer tillfällen då mannen också föröker att förgripa sig på den gemensamma dottern.
Hos Hilma startar ett oroligt pedantiskt tvång att ständigt putsa och hålla rent och att alltid vakta dottern noga från alla faror, som till exempel hennes egen man. Det är nästan en övermänskligt stark kvinna vi får läsa om, men det är också en kvinna som kommer från ett strängt kristet hem, där arbete är en dygd och gnäll inte passar sig.
Vad som heller inte passar sig är att tro sig vara något större än den man är. Sigfrid är socialist, men hos Hilma och hennes familj känns det viktigt att ge Gud vad Gud tillhör och Kejsaren vad Kejsaren tillhör, som det står i Bibeln. Med andra ord ska man veta sin plats och ibland är det nästan komiskt att läsa om hur starkt befästad den tanken är. Hilmas föräldrar är människor som väljer att äta wienerbröden först efter ett par dagar, eftersom det vore ett allför stort frosseri för Gud att tolerera om de skulle äta färska wienerbröd, och Hilma är en kvinna vars stora njutning är att, efter ett rejält storständande, kunna sätt sig ner i lugn och ro och dricka något så enkelt som en kopp silverte.
Sigfrids och Hilmas olika livssyner står i kontrast till varandra och det gör också de samhällsklasser som de kommer från. I bakgrunden Hilmas berättelse finns också de nya tankarna om arbetarnas frigörelse, som började spira under den här tiden. På det sättet är boken både ett sorts tidsdokument och en väldigt gripande och vacker berättelse om en kvinnas många gånger svåra liv vid en mentalsjuk människas sida.
Något namn nämns aldrig på huvudpersonen i den här boken, men ett kort tag kallar hon Anellia. Det är bara ett av hennes försök att skaffa sig en identitet och ett sammanhang att passa in i.
Efter en barndom, då hon har blivit anklagad för att genom sin födelse ha orsakat sin mors död och då hon aldrig har blivit sedd av varken sin far eller sina syskon, söker hon sig till ett systerskap vid universalitet. Hennes förhoppning är att hon hos de andra flickorna i systerskapet ska få den familj som hon aldrig har haft. Förhoppningarna grusas dock och det blir en mörkhyad älskare som blir den nästa hon söker sig till. Hon låter sig utnyttjas av honom för att känna sig älskad, men inte heller det är såklart problemfritt.
Man skulle kunna tro att en person som har haft en sådan kärlekslös barndom växer upp och blir svag och får svårt att ta sig fram i livet, men beundransvärt nog förlorar huvudpersonen aldrig sin stolthet och hon bär på en enorm styrka. Jag tycker att det är fascinerande att läsa om huvudpersonen och hennes försök att skaffa sig ett eget liv, men bokens sista mening tycker jag är helt kryptisk och när jag la boken ifrån mig förstod jag ingenting. På grund av den sista meningen tycker jag att boken blir helskum och boken förvandlades till en sådan där bok som man borde diskutera med andra. Det här är inte en speciellt lättsmält bok! Språket och berättandet i boken är suveränt. Synd att slutet får mig att känna mig helt korkad som tydligen har gjort en ordentlig missuppfattning av den här boken.
När Griets familj börjar få det svårt ekonomiskt tvingas hon att börja jobba som tjänsteflicka hos konstnären Vermeer och hans familj. Jobbet är slitsamt och består till stor del av tvättning och arbete i köket, men den bästa uppgiften är att få städa i ateljén, där inte ens Vermeers fru får gå in.
Vermeer är en tystlåten man, som inte säger mycket till Griet, men hon känner ändå någon slags dragning till honom. Griet har också samma konstnärsögon som Vermeer och får därför hjälpa till med saker i ateljén. Detta måste ske i hemlighet för att inte väcka svartsjuka och ilska hos Vermeers fru, som ogillar Griet.
När Vermeers mecenat, van Ruijven, fattar tycke för Griet och önskar få en målning av henne hamnar Griet i en svår situation där hon riskerar sin anställning för att sitta modell för en tavla.
Det här är en härlig roman om en flicka i 1600-talets Holland och det är också historien om en målnings tillkomst. Självklart är historien påhittad, men det är ändå intressant att läsa om hur en målning växer fram. Tidigare har jag inte riktigt tänkt på att det faktiskt finns en historia bakom varje målning.
Själva historien om Griet tycker jag inte lika mycket om som beskrivningarna av livet på den där tiden och beskrivningarna av konstnärens arbete. Historien om Griet är ofta osannolik. Jag har t.ex. svårt att förstå hur Vermeers hustru kan ha en sådan avsky mot Griet och varför Griet måste hålla hemligt att hon hjälper sin husbonde i hans arbete. Ett annat irriterande moment i boken är att Vermeer förvirrande nog ofta, men inte alltid, benämns som ”han”, vilket gör att man stundvis inte fattar vem författaren syftar på.
Bortsett från detta är det här en väldigt bra bok och skönt nog är den helt fri från sentimentaliteter och romantiskt tjaffs. Just avsaknaden av den fåniga Romeo och Julia-historia, som kunde tänkas finnas i den här boken, ser jag som någonting väldigt positivt eftersom boken annars hade blivit ännu mer osannolik. Apropå kärlek omtalas faktiskt den här boken ofta som romantisk och på förlagets hemsida kallas den till och med för en kärlekshistoria. Det förstår jag mig inte på alls och jag är glad att jag totalt har missat den delen.
Boken är lätt att läsa och jag läste ut boken på bara några dagar. Det säger mycket om hur fängslande och bra den här boken är, men som sagt var är det inte en direkt fulländad bok.
Den här boken har lånat sin titel från en dikt, ”Of Mice and Men”, som handlar om en mus som genom en slump får sitt vinterbo förstört av en bonde. Liksom dikten kan man säga att den här boken handlar om förhoppningar och drömmar som krasas sönder.
Boken utspelar sig i 1930-talets USA, där de båda kamraterna George och Lennie vandrar runt på olika bondgårdar och jobbar. Den stora drömmen är att skaffa ett eget ställe och slippa jobba åt någon annan eftersom frihet är något de båda längtar efter.
Lennie är stor och otroligt stark, men är begåvningshandikappad och klarar sig inte utan George. Lennie älskar att känna på mjuka saker, men är omedveten om sin egen styrka. Många gånger när har han tagit upp möss för att klappa på dem har det slutat med att han klämt ihjäl dem i sin hand.
Drömmen om ett eget ställe är stark hos dem båda och kanske är inte det där stället alltför långt borta. George vet en stuga, som är till salu, och snart har de skrapat ihop de pengar som behövs.
Det här är en vacker och sorglig berättelse om en ganska udda vänskap och arbetet mot att uppfylla den stora drömmen. Boken är tunn och berättelsen är ganska kort, men det gör ingenting. Det här är en fantastisk bok.
Tolvåriga Gulla är föräldralös och bodde på barnhem som liten, men nu har hon jobbat som hjälpehjon på Blomgården ett bra tag. På Blomgården bor torparen Karlberg och hans familj. Familjen är fattig och torpet de bor i ägs av patron Sylvester, som bor i socknens stora herrgård, där både Karlberg, hans fru och den äldste sonen är tvugna att jobba för att få bo på det lilla torpet. Även Gulla måste slita hårt.
När man har läst den här boken får man en bra inblick i hur det var att vara en fattig torpare i början av 1900-talet. Boken är ett vackert och fascinerande porträtt av en ung flickas hårda liv.
Det här är den allra första boken om den föräldralösa lilla flickan Gulla, som hittades som baby av några fiskare och sedan togs till ett barnhem eftersom man inte kände till något om hennes anhöriga.
Nu är hon sju år och det är dags att lämna barnhemmet. Hon har auktionerats ut till den som vill ha henne och hamnar hos Herman på torpet Blomgården, där han bor med sin sjuka fru samt de fem barnen
Eftersom frun är sjuk och bara kan ligga på soffan är det nu Gullas jobb att sköta allt hushållsarbete och att ta hand om barnen medan Herman sköter arbetet i ladugården och på åkrarna.
Det här är en bra bok, som har fascinerat generationer av läsare. Det här är också en bok, som lär en mycket om livet i Sverige runt förra sekelskiftet.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Det är 30-talets Sverige och det anses som någonting stort att den enkla skogshuggardottern Hilma får gifta upp sig i klassamhället. Att hennes blivande make, läroverksadjunkten Sigfrid, bär på en sinnessjukdom underlåter svärföräldrarna att nämna, trots att sjukdomen på grund av ärftlighet gör att Sigfrid enligt lag egentligen inte får gifta sig. Det är Hilmas enkla bakgrund som gör att man inte tar så noga på detaljen om Sigfrids sjukdom. Sjukdomen blir dock en tung last för Hilma.
