Utan att bokens huvudperson riktigt vet hur det har gått till har Marianne flyttat in hos honom. Marianne är en krävande kvinna som vet precis hur hon vill ha det och också får allt att bli som hon vill. Huvudpersonen får allt som oftast inte en syl i vädret och han gör det Marianne vill eftersom han vill att allting ska vara bra i deras underliga förhållande.
Författaren till boken, Erlend Loe, har även skrivit en bok med titeln Naiv. super och kanske är naivt ett bra ord för att beskriva språket som boken berättas med. Varje liten detalj i den lite komiska relationen mellan den bestämda kvinnan och den lite toffliga mannen finns med i boken. Det ger en känsla av enkelhet och gör att historien känns ganska realistisk.
Blåst var en bok som jag läste ut med ett leende på läpparna. Det är en komisk bok om ett av de kanske mest uttjatade ämnena som finns: kärleken och dess komplikationer. Säger någonting nytt gör dock inte den här boken.
Rakel och Rut är systrar, men de är så olika som man kan bli. Rut är den ordningssamma och duktiga. Hon har lyckats med sitt liv: har både jobb och familj. Rakel är den slarviga, som blir hysterisk för minsta lilla. Hon är arbetslös sedan en tid tillbaka och har kastat bort i stort sett hela livet tillsammans med en man som ständigt bedrar henne och är otrogen.
Till slut blir det uppenbart även för Rakel att det inte går att leva tillsammans med den mannen. Istället får hon flytta hem till systern och sedan den dagen är det kaos i Ruts välordnade hem.
Boken handlar även om Ruts son, Daniel, som är en tyst och udda pojke. Alltid blir han daltad med. Han fattar tycke för den knäppa Rakel och är kanske den enda som uppskattar att ha henne i samma hus.
Det här är en vacker berättelse om några udda människors strävan efter att leva ett lyckligt liv. Eller är de så udda förresten? Egentligen är de nog så vanliga som man kan bli. Gardell kan konsten att skriva om den alldeles vanliga människan. Han kan hitta saker i vardagen som man kan känna igen sig i. Det gör att man ofta har ett leende på läpparna när man läser boken. En bra bok!
Grabben i graven bredvid av Katarina Mazetti är en rolig feelgoodberättelse om kärleken mellan två riktigt omaka personligheter. Betyg: 4 kossor av 5.
Grabben i graven bredvid av Katarina Mazetti
Under en enkel sten med bara ett namn ligger Desirées man. I graven bredvid, i en grav utsmyckad som en hel handelsträdgård, ligger Bennys föräldrar. Desirée och Benny sitter på en bänk vid gravarna och retar sig på den andre. Hur kan man ha en sådan enkel gravsten? Hur kan man ha en sådan vulgosten? Det är så det börjar.
Desirée och Benny är så olika man kan bli. Präktige och högskoleutbildade Desirée är bibliotekarie och bor i en lägenhet inredd i vitt och med väggarna kantade av bokhyllor. Benny är bonde och jobbar fler timmar om dagen än vad han kan räkna till – och får det ändå knappt att gå ihop. Medan mamman levde var det mycket lättare med allting eftersom hon skötte hushållssysslorna och bokföringen. Nu faller de uppgifterna på Benny, vilket resulterar i ett totalt ostädat hus och högar med räkningar.
Trots olikheterna mellan Benny och Desirée så uppstår kärlek. Desirées biologiska klocka tickar på och Benny skulle önska att han hade någon som hjälpte honom i hans tunga arbete på gården. Livet är dock inte så lätt att det bara är att flytta ihop och sedan är allt frid och fröjd. Desirée och Benny har fler olikheter än likheter och ingen av de vill offra något för att kunna flytta ihop.
Det här är kärlekshistorien mellan två helt olika människor. Berättelsen är intensiv och lockar till skratt eftersom författaren verkligen har lyckats pricka in en komiska vardagssituationer. Det här är en bok att skratta till och kanske känna igen sig lite i – en riktigt bra feelgoodbok att sträckläsa!
Fast ett litet minus finns ju. Jag kan inte hjälpa att jag blir lite besviken på slutet. Jag är en sådan som vill att saker ska reda ut sig och klaras upp. Det spelar kanske ingen roll om slutet är sorgligt eller lyckligt, men ett ordentligt slut ska det vara! Den här boken har inget sådant slut, inte som jag upplever det i alla fall. Boken borde fortsätta lite till. I vissa lägen kan man lika bra lämna lite till läsaren själv, men det är inte snällt att lämna läsaren som ett frågetecken.
Grabben i graven bredvid
Utgivningsår: 1998 (första svenska utgåvan, Alfabeta), 1998 (den här pocketutgåvan, Alfabeta).
Antal sidor: 191.
Läs även: Familjegraven.
ISBN: 91-7712-809-5, 99-0681518-3.
Katarina Mazetti
Katarina Mazetti (född 1944) är en svensk journalist och författare som bland annat har jobbat för Sveriges radio under många år. Hon debuterade som författare 1988 med barnboken Här kommer tjocka släkten och stort genombrott fick hon 1998 med Grabben i graven bredvid, som också har filmatiserats. Katarina Mazetti har en hemsida.
Förlagets beskrivning
”Desirée sitter vid sin mans grav, förlägen över sin brist på sorg. På bänken bredvid sitter en vulgär karl helt utan stil. Graven han sitter vid är översållad med utsmyckningar, och han planterar och arrangerar som om det vore en utställningsträdgård. Detta är upptakten till ett mycket speciellt relationsdrama. Två till synes oförenliga personligheter lyckas mötas. Och då slår det gnistor.”
Rob är ungefär 35 år och driver skivaffären Championship vinyl i London. Affärerna går inte så bra som de borde, men musiken är Robs liv. Hemma har han över tusen skivor som han sorterar och listar. Han har nyligen gjort slut med flickvännen Laura och tänker på henne ständigt och jämt.
Det här är en ganska pladdrig och underhållande bok om en kille, som inte tycks veta riktigt vad han vill. Den är fylld av kärlekstrassel och musik och är skriven på ett roligt sätt. Man skrattar ofta när man läser den här boken! Jag tycker den var riktigt bra, även om jag inte tror att det är en bok som kommer leva kvar i minnet efteråt.
Det här är en gripande historia om en flickas svåra förhållande till sin mamma och hennes svårigheter att finna trygghet och ett sammanhang i en värld utan föräldrar.
Bokens huvudperson heter Astrid och hon är tolv år gammal när mamman döms till livstids fängelse efter ett mord. Då hon inte har någon som helst kontakt med sin pappa tvingas hon att flytta från fosterhem till fosterhem och för varje ny familj hon hamnar hos råkar hon ut för nya problem.
För varje år som går och för varje nytt fosterhem hon hamnar i inser hon nya saker och svårigheter i sin och sin mammas förhållande och hon tvingas också att förändra sig själv och att bryta sig loss från mammans tidigare starka grepp om henne.
Det här är en vacker och ganska rå berättelse om en flicka, vars liv inte är speciellt enkelt. Boken har fått mycket bra kritik och har blivit väldigt omtyckt, men själv kan jag inte komma ifrån att jag tycker att den är lite för orealistisk. Det är alldeles för amerikanskt och sentimentalt för att det ska falla mig riktigt i smaken. Jag har svårt att ta boken riktigt på allvar eftersom mamman är så klyschigt beskriven och fosterföräldrarna allt för obehagliga. Jag vill bara inte tro att vem som helst kan skaffa fosterbarn, vilket verkar vara fallet i boken.
Jag ska inte avfärda boken helt. Verkligen inte! Det här är en fantastisk bok skriven med ett nästan poetiskt språk, fyllt av metaforer och stämningsfulla miljöbeskrivningar. Den är bra, men inte överraskande bra.
Det är vid 1900-talets början när Homer Wells föds på ett barnhem i Maine. Där kommer han sedan, efter flera misslyckade adoptioner, att stanna längre än vad ett barnhemsbarn normalt brukar göra. Den originella läkaren på barnhemmet, Wilbur Larch, säger åt honom att stanna så länge han gör nytta för sig och Homer blir doktor Larchs flitiga lärling.
Larch ser till att lära Homer allt han kan och Homer blir snabbt lika duktig som vilken gynekolog som helst. Larch hjälper inte bara barn till världen utan ser också till att utföra aborter trots att detta är illegalt. Homer känner dock motvilja för att döda foster, vilka han anser har själ, och vägrar därför att ta sig an alla Larchs uppgifter.
Så småningom får Homer chansen att lämna barnhemmet för att istället arbeta vid en äppelodling. Vid äppelodlingen får han sina första riktiga vänner och han blir förälskad i bästa vännens flickvän, vilket kommer att få jobbiga konsekvenser. Vid äppelodlingen får han också lära sig ciderhusreglerna – de skriva och oskrivna lagarna, som de svarta arbetarna lever efter.
Det här är en varm och härlig bok om kärlek och vänskap och liv och död. När man läser den lever man sig in i berättelsen och lider med personerna när de har det svårt och gläds med dem när det går bra. Deras öden berör och den tjocka boken går snabbt att läsa ut eftersom den är lättsamt skriven och bjuder på såväl spänning som humor.
Vad jag inte gillar med boken är att den stundvis är lite för klyschig för min smak och att den inte lämnar något kvar för läsaren att tänka ut själv eller att läsa mellan raderna. Det är en fin berättelse, men inte så mycket mer. Trots detta är det här en bok som jag verkligen rekommenderar, men den räcker inte hela vägen för att bli en riktig favorit.
Sandra, 19 år, flyttar till Stockholm och börjar arbeta på ett servicehus. Hon flyr eftersom hon i besvikelsen över att hennes stora kärlek, Zeb, varit otrogen har kastat en sten i hans huvud. Zeb hamnade på sjukhuset efter incidenten och Sandra är mörk av sorg. Hon är dessutom gravid, vilket inte gör någonting enklare.
På servicehuset träffar Sandra en gammal dam som heter Judith. Sandra och Judith får en fin kontakt och Judith berättar för Sandra om sitt händelserika liv och sitt livs stora kärlek. Judiths gripande berättelse resulterar i att Sandra hjälper den gamle damen med någonting som damen har skjutit på länge, men den resulterar också i att Sandra lär sig mycket om sig själv och att hon får hjälp till att fatta beslut.
Det här är en fin berättelse om en stark kärlek mellan två gamla människor, men också en bok om en tonårings kärleksproblem.
Boken är bra, men känns också lite för kortfattad. Historien är mycket koncentrerad kring Judith och hennes bekymmer medan mycket av Sandras problem aldrig riktigt reds ut. När jag la boken ifrån mig kändes det som om det fanns en hel del frågor som författaren helt enkelt lämnade osvarade. Det och faktumet att jag sällan faller för lite småsentimentala kärlekshistorier, som den här, gör att jag inte riktigt gillar den här boken.
Fru Björk och Börje svor varandra trohet tills döden skulle skilja dem åt, men arton år senare lämnade han henne för en annan kvinna och tog allt med sig. Fru Björk, som hade levt hela sitt liv för honom, fick ingenting kvar.
Fru Björk gifte sig då med den otroligt tråkige herr Björk, som egentligen inte tycks vara intresserad av henne. Fru Björk saknar Börje och herr Björk saknar sin förra fru.
Efter många år i ett förhållande, där hon hela tiden har funnit sig i maka på sig och att ändra på sig för att passa in, bestämmer sig fru Björk för att lämna sin man. Hon reser till Italien och kommer där till insikt om att hon måste hämnas på Börje, som var en sådan idiot och lämnade henne trots att de hade lovat varandra trohet. Här tycker jag boken spårar ut lite i och med fru Björks hämndaktioner, men samtidigt ligger mycket av bokens charm i fru Björks drastiska förändring från att ha varit en stillsam och lydig hustru till att bli en fanatisk hämnare.
Boken är en typisk gardellbok. Den är finurligt och roligt skriven samtidigt som den är väldigt allvarlig och fylld av desperation, sorg och besvikelse.
När Claire precis har fött sitt första barn blir hon lämnad av sin man. Hela världen rasar samman och hon reser från London till föräldrarna i Dublin. Deprimerad dränker hon sina sorger i alldeles för mycket alkohol. I Dublin träffar hon till slut Adam och Claire bestämmer sig för att ta tag i sina problem och reda ut allt, vilket inte är speciellt lätt.
Det här är en ganska pladdrig bok om ett kraschat förhållande. Den kan vara ganska underhållande och rolig trots att den egentligen handlar om ett allvarligt ämne. Jag har fått många tips om den här boken och alla tycker uppenbarligen att det här är världens roligaste bok. Så rolig tycker jag visserligen inte att den är, men visst är den läsvärd. Problemet är väl kanske att jag inte har rätt ålder inne för att kunna identifiera mig och se allt det komiska i den, men visst skrattade jag emellanåt. Boken är skriven på ett detaljerat och pricksäkert sätt som nästan påminner mig lite om Jonas Gardell. Liksom Gardell har författarinnan fångat en massa vardagliga detaljer som gör att man kan känna igen sig och dra på läpparna, men speciell viktigt eller nytt känns det inte.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Utan att bokens huvudperson riktigt vet hur det har gått till har Marianne flyttat in hos honom. Marianne är en krävande kvinna som vet precis hur hon vill ha det och också får allt att bli som hon vill. Huvudpersonen får allt som oftast inte en syl i vädret och han gör det Marianne vill eftersom han vill att allting ska vara bra i deras underliga förhållande.
