Da Vinci-koden

Da Vinci-koden - Dan BrownJag är inte precis först med att läsa Da Vinci-koden, Dan Browns bestseller från 2004, men jag såg faktiskt filmatiseringen när den var bioaktuell, så berättelsen har inte gått mig förbi (dock minns jag inte mycket från filmen, kan jag erkänna). För den som kanske var för ung för att läsa boken när den var aktuell och verkligen blev en kioskvältare, så handlar den alltså om Robert Langdon, som är expert på symboler. När han är i Paris för ett föredrag dras han hastigt och lustigt in i ett mordfall. En av de anställda på Louvren, själv symbolkunnig, har hittats död och omgiven av symboler som Langdon tror att han har tillkallats för att tolka. Egentligen är han dock själv misstänkt för dådet. Mordet på mannen på Louvren leder vidare till spår som pekar mot ett hemligt sällskap, väl dolda hemligheter och kristen symbolik.

Det är en riktigt spännande och lättläst bok och det är en fascinerande symboljakt som författare leder in läsaren på. Ibland blir det lite väl sökt. Författaren är så ivrig att få berätta om symboler, koder och hur tecken kan tolkas att det blir som små föreläsningar. När boken tar oväntade vändningar så lider boken av samma sak: ställs något på ända tröskar författaren igenom hela händelseförloppet igen och skriver ut i klartext vad som egentligen hände. Absolut ingenting lämnas åt läsaren. Det gör dock inte så mycket. Jag gillade verkligen Da Vinci-koden. Efter en ganska seg höst med för mycket jobb och därtill böcker som med få undantag har känts inspirerande att läsa, så har jag känt mig mycket nöjd över att läsa något som inte bjuder något motstånd alls. Man bara läser och läser. Varje kapitel är lite sådär lagom kort och avslutas med en cliffhanger, så många att det nästan blir parodiskt och som ganska ofta kommer att spinna vidare till något väldigt förutsägbart, men ibland faktiskt är enbart spännande.

Jag har förstått att det finns ett antal böcker om Robert Langdon och att böckerna är till förväxling lika. Med det sagt så kan jag väl säga att jag inte är omedelbart såld på idén att läsa fler av Browns böcker för tillfället, men det känns kul att till slut ha läst den här boken som verkligen alla har läst!

Du kan hitta boken hos t.ex. Bokus eller Adlibris.

7 svar på ”Da Vinci-koden”

  1. Jag gillade inte DaVinci-koden. Men jag läste precis en annan bok som var lite liknande. Shakespeares Hemlighet av Jennifer Lee Carrell. Jag tyckte den var bättre skriven än DaVinci-koden. Det är lite samma upplägg, men handlar om en jakt på ett okänt Shakespeare-manuskript.

  2. Jag har inte läst ”Da Vinci-koden”.Det är lite kul att hoppa över en del böcker som ”alla” läser.

    1. Jag känner samma sak. 🙂 Jag hoppar ofta över snackisar eller läser de lite senare.. Kul att se vilka som står sig med tiden!

  3. Jag har läst samtliga böcker om Landon och visst är det så att upplägget är detsamma i alla böckerna. Lite tråkigt kan man tycka!

    1. Ja, lite tråkigt! Men det blir väl lätt så att författare upprepar sig. Till och med min stora favorit Joyce Carol Oates håller sig gärna till ungefär samma teman i sina böcker…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.