Bokbloggar – vem bloggar, vem läser?

Ibland undrar jag vem som läser bokbloggar. Det är inte självklart för mig. Jag gör ju det, men jag är ju också bokbloggare själv. Det känns många gånger som att bokbloggare är en egen liten grupp som sysslar med något internt, typ twittrar bara med varandra på Twitter, kommenterar på varandras bloggar och gillar varandras bilder på Instagram.

Ibland känns den där världen väldigt liten, t.ex. när många små bloggare erbjuds att läsa samma bok och recensera den ett visst datum (även tidningar har recensionsdatum). Jag vet inte om läsare som själva inte har en bokblogg märker av det, men jag som bokbloggare noterar ju när en sådan bok har skickats ut. Plötsligt står det om en och samma bok överallt. För mig, som följer många bokbloggare och i många olika kanaler så blir det lätt lite tjatigt.

Jag menar inte det här som kritik mot någon eller något särskilt. Jag konstaterar bara att det är så. Att plötsligt skriver alla om Stoner, om Odinsbarn, om Djupa ro, om någon annan bok som har åkt iväg i något utskick.

Fast egentligen kunde man som läsare lika gärna läsa om just de där böckerna i en tidning, t.ex. en morgontidning eller ett livsstilsmagasin. Det är samma böcker som roterar överallt – i tidningar, i poddar, på tv och i bloggar. Grejen med bloggar skulle kunna vara något helt annat än att skriva om de vanliga och aktuella böckerna som det tjatas om på alla håll och kanter. Vi är ju cirka ingen som faktiskt tjänar pengar på det vi gör och med det kommer också friheten att göra precis som man vill, skriva om precis vad man vill. Det tycker jag personligen är skönt.

Sådant man älskar som bokbloggare :)
Sådant man älskar som bokbloggare 🙂

Nu menar jag inte det här som något slags fånigt skrytinlägg eller något. Jag kände bara för att blogga om detta. I en tid när det ofta pratas om ”bloggens död” och liknande så borde en bloggare också fundera någon gång på vad en blogg egentligen är och varför, vilken nisch en bokblogg faktiskt kan utgöra. Personligen har jag bloggen som en plats där jag kan skriva helt kravlöst om sådant som faller mig in. Det är en kul hobby och jag har lärt känna många genom den. Jag varken undviker eller kastar mig över böckerna som det bloggas om överallt, men jag brukar i alla fall vara väldigt restriktiv med att ta emot recensionsexemplar. Om jag hela tiden läste och skrev om de böcker som förlag och PR-firmor föreslår för mig så skulle jag aldrig ha tid att läsa de gamla guldkornen som jag går till bibblan och lånar idag. Tänk vad mycket böcker det finns! Och hur många det är som faktiskt inte kom ut precis nyss.

Bokbloggar du? Varför och om vad? 🙂


Kommentarer

11 svar till ”Bokbloggar – vem bloggar, vem läser?”

  1. Profilbild för Klotho
    Klotho

    Hittade till detta inlägg från enligt O och som avdankad bokbloggare kan jag konstatera att mitt bokbloggande upptog mycket energi och kraft under några år. Det var vansinnigt roligt men att läsa böcker, skriva om dem samt följa diskussioner på egen och andras bloggar förutom det övriga livet blev övermäktigt för mig. Jag slutade, rätt så abrupt och trots intentioner har jag inte återupptagit bokblogggandet. Skrev en receptblogg för att ändå skriva lite och ägnade mig åt att dokumentera framförallt mina brödbak. Dock valde jag bort interaktion då jag inte orkade med att ägna den tid det tar, åt det. Nu läser jag diverse bloggar, sporadiskt. Och kommenterar inte speciellt ofta, eftersom det blir så oregelbundna besök. Jag besöker diverse bokbloggar för att få boktips, läsa längre texter om böcker/litteratur (och min förhoppning är också att få läsa skriftspråk eftersom väldigt många bloggar skriver talspråk). Att få intellektuell stimulans helt enkelt. Klart att man skriver för sin nischade ”publik” och ”kollegor” och framförallt för att odla sitt intresse. Jag kan tänka mig att flertalet läsare är som jag, även om jag ibland känner för att kommentera så blir jag lat och nöjer mig med att läsa. Sen kommer då en överdos av text istället som i detta fallet… Det intressanta är att jag kan se samma fenomen bland inredningsbloggare och även bland de bakbloggar jag läser. Liknande texter och teman inom den egna sfären. Samma reklamutskick och samarbeten och recept som man inspireras av. Slutsats, människan är ett flockdjur men att göra sin egen grej håller i längden. …och jag personligen föredrar de som spretar och inte följer fåran.

    1. Kul att läsa dina tankar kring (bok)bloggande!
      Visst tar det tid att blogga..! Jag lägger ner flera timmar i veckan, men i gengäld har jag valt bort många andra hobbies och tidsfördriv som jag kanske hade kunnat ägna mig åt om jag inte hade bloggandet. Man hinner naturligtvis inte allt här i livet, utan man får ju sålla ut det man tycker är verkligt kul och försöka rensa bort annat.. Jag har inte heller jättemycket tid att lägga på att interagera. Jag var bättre på det förr, men nu satsar jag min ”bloggtid” på att faktiskt blogga.

      Jag läser förresten rätt många bloggar, inte bara bokbloggar, och jag är inte speciellt bra på att kommentera jag heller; även jag nöjer mig med att läsa. Hos ”storbloggare” brukar det också kännas meningslöst att kommentera eftersom att kommentaren förmodligen försvinner i ett ”svart hål” när ingen har tid eller engagemang att svara… Det här med att samma typer av inlägg och samma produkter plötsligt syns överallt tycker jag förresten är ett mycket större ”problem” på livsstilsbloggar och ”storbloggare”. Det är många som gör så mycket reklamsamarbeten och liknande att de är nära att tappa bort det genuina.. Utan det personliga och äkta så är en blogg ingenting…

  2. […] Bokblomma har skrivit ett inlägg där hon funderar över vem som skriver bokbloggar och vem som läser dem. Jag har sett svar hos bland annat enligt O och Lyrans Noblesser. Intressant läsning tycker jag. Jag började blogga under min mammaledighet, jag kände att jag ville ha något som var bara mitt och som var lite kreativt. I början fotograferade jag oftast böckerna. Något jag verkligen borde försöka komma igång med igen för det är himla roligt. Jag bloggar anonymt och nästan inga av mina vänner eller familjemedlemmar vet om att jag bloggar. Fånigt egentligen, men så har det blivit. Jag har verkligen inte så många läsare, men några varje dag. Jag har bara tagit emot ett recensionsexemplar och jag skriver helt enkelt om det jag läser, oavsett om det är gammalt eller nytt, för barn eller vuxna. […]

  3. […] har sett svar på Bokblommas fråga hos Lyran och Feministbiblioteket. Så här tänker och tror […]

  4. […] läser egentligen bokbloggar? Den frågan ställer sig Bokblomma på sin blogg. Är bokbloggosfären bara en bubbla som skriver om samma böcker eller kan vi erbjuda något annat […]

  5. Jag har precis börjat bokblogga. Anledningen till att jag började var främst för att jag bättre ska komma ihåg vad jag läst, en form av läsdagbok och min blogg handlar bara om böcker och läsning. Böcker i en salig blandning. Recensionsexemplar antar jag att man erbjuds om man bloggat länge och har många läsare så det känns inte så aktuellt för mig. Jag kan dock säga att jag inte har något behov av att få böcker hur som helst bara för att. Jag vill själv välja vad jag ska läsa och när. Bibliotek är toppen! Men visst, skulle jag erbjudas ett recensionsexemplar jag brinner för att få läsa så skulle jag inte säga nej!

    1. Kul med en lite nyare bokbloggare! Att bokblogga är sjukt roligt. 🙂
      Jag vet inte riktigt vad som krävs för att man ska få recensionsexemplar. Om man frågar efter dem så tror jag att de flesta förlag är rätt positivt inställda oavsett hur ny man är i ”branschen”.

      Jag uppskattar också att bloggen också blir en läsdagbok. Utan bloggen skulle jag nog glömma varannan bok jag läste! 😮

  6. Jag är nog en av dem som du skriver om och jag kan till viss del hålla med om att det blir lite tjatigt när vi alla skriver om samma böcker. Samtidigt skulle jag ljuga om jag sa att jag inte uppskattar de rec.ex jag får. Men, jag önskar inte hejdlöst med rec.ex och tar inte heller emot alla jag för förfrågan om.
    Bokbloggosfären är nog en lite bubbla, men det är en del av charmen tänker jag. De flesta som bloggar om något specifikt, eller nördigt om man så vill, har nog sina läsare bland liksinnade. Jag personligen har inte ens en ambition att nå ut till andra än fellow bokmalar eller frälsa någon till läsning.

    1. Jag hoppas att du inte tog illa upp eller så. Jag tycker naturligtvis inte att det är fel att ta emot recensionsexemplar- Jag tar själv emot recensionsexemplar emellanåt och om jag bara hade tid att läsa mer än vad jag gör så skulle jag ta emot många fler. När man inte tjänar något på bloggen så är det såklart peppigt att få en massa böcker!
      Förutsatt att det är böcker jag vill ha i och för sig… 😮

      Du har nog rätt i att det inte är så konstigt att det blir en lite bubbla kring bloggosfären. Jag har inte heller som ambition att nå ut till stora massorna. Däremot ser jag ju på besöksstatistiken att jag har långt fler läsare än vad jag har bokbloggkompisar på diverse sociala medier. Och ibland blir jag verkligen nyfiken på vilka de är, hur de ser på bokbloggar och vad de är ute efter för blogginlägg.

      1. Självklart tog jag inte illa upp. 🙂 Håller med om att man blir nyfiken på vilka läsarna är, för de är ju fler än vad man kan tro och av kommentarsfältet på bloggen att döma. 🙂

        1. Själv har jag inte ett lika välfyllt kommentarsfält som du. Hehe. Det bidrar nog till att jag blir extra nyfiken. Vilka ääär de som läser?! 😉 🙂

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.