I februari kommer det ut flera intressanta titlar. Här är de två som jag ser fram emot mest:

Grejen med saker av Helena von Zweigbergk
Grejen med saker av Helena von Zweigbergk
  1. Helena von Zweigbergk verkar vara inne i en väldigt produktiv fas. I höstas var hon aktuell med sin senaste roman, Totalskada, och redan i februari kommer en bok där hon tillsammans med Cilla Ramne och fotografen Pia Ulin diskuterar vårt förhållande till saker. Grejen med saker är titeln. Det känns som ett tema i tiden att undersöka.
  2. Här om året läste jag Middlesex av Jeffrey Eugenides. En fantastisk bok, tycker jag! Därför känns det spännande att det kommer nytt av Eugenides nu i februari. Då kommer novellsamlingen Tidig musik.
Tidig musik av Jeffrey Eugenides
Tidig musik av Jeffrey Eugenides

En tredje bok som jag hade sett fram emot är Karolina Ramqvists nya, Björnkvinnan, som enligt vårkatalogen skulle ha kommit ut nu i februari, men som tydligen har blivit framskjuten till september. Undrar vad som hände? Kanske ville författaren fila lite till – och det kan man väl i sådant fall förstå. Det tar tid att skriva en roman och när man väl har börjat lägga ner all den där tiden vill man väl också att berättelsen ska bli så bra som den någonsin kan bli.

Själv har jag lagt ned absurt mycket tid och energi på teknikstrul i januari. Jag började året med att bli hackad (ett gammalt Pinterest-konto som jag inte brukar använda). Det var inte hela världen, men jag kände mig ändå tvingad att fundera några extra varv på mina lösenord och jag behövde lägga ner en hel del tid på att ändra vissa av dem. När detta var klart så behövde jag plötsligt byta telefon och det fungerade ganska smärtfritt ändå, för jag hade en säkerhetskopia av min gamla mobil och kunde därför få med mig allt av värde till den nya. Eller ja, inte riktigt allt: snart insåg jag att den app som jag har för att generera säkerhetskoder till alla miljarder ställen med 2-faktorautentisering inte hade följt med, så då behövde jag lägga en massa tid åt mina lösenord igen. Nåja, det var väl inte heller hela världen, även om det finns roligare saker att spendera tid på, särskilt när man redan lagt en massa tid på lösenord för bara någon dag sedan…

Då kändes det jobbigare när min nätverkslagring (NAS) plötsligt rasade ihop. Från den ena dagen till den andra var min NAS totalt död och gick inte att väcka. Inte heller detta var en katastrof eftersom jag hade backup av mina filer på andra ställen, men det visade sig snart att allt faktiskt inte fanns säkerhetskopierat som jag hade trott, för den automatiska säkerhetskopieringen hade magiskt slutat att fungera av sig självt i oktober. Jag kunde över huvud taget inte dra mig till minnes vilka filer som eventuellt gått förlorade, men förstod väl innerst inne att det egentligen inte var något av värde som gått förlorat. Jag kände ändå rätt mycket katastroftankar, måste jag erkänna. Det är inte kul att förlora foton och andra minnen som man har byggt upp under decennier och även om det nu inte var så, så fick blotta tanken mig att bli helt matt. Så löjlig är jag!

Magiskt nog gick det att få ordning på min NAS igen, för den delen, så i slutändan förlorade jag ingenting, men det krävde någon veckas väntan på ny hårdvara och sedan ytterligare ett antal dagar innan jag kunde få hjälp av tekniker, som för övrigt behövde ägna flera timmar åt att försöka komma in på mina diskar. Det var långt ifrån säkert att allt skulle gå att rädda i slutändan. Det var en liten pärs!

Förlåt för detta dravel. Jag tror att cirka 1 promille av mina läsare är intresserade av att läsa om mitt teknikstrul. Det här är i alla fall något som har präglat min januari, även om jag inser att jag också har fyllt månaden med mycket kul. Jag har t.ex. varit i Öregrund, sett baletten Svansjön (åh, så fint det var och så imponerande duktiga dansarna var!) och så har jag firat födelsedag med fika & brädspel. 🙂 Frusit har jag gjort också. Det har varit skapligt många minusgrader här i Umeå och jag är inte riktigt gjord för låga temperaturer.

I februari önskar jag mig lite mer lugn och ro på teknikfronten, men lite mer liv och rörelse i andra sammanhang. Det är inte så mycket i kalendern för tillfället, men jag får se till att hitta på något efter den här kyliga och struliga januari-månaden.

Läsa böcker kommer jag i alla fall att göra, i vanlig ordning. Jag har en del ”slattar” att läsa ut, men jag hoppas också på att hinna påbörja följande böcker som står på tur:

  • Bokcirkelboken Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske av Emmy Abrahamson. Den är vald med förhoppningen att den ska vara lättläst och underhållande, så det är något vi alla i cirkeln hoppas på. När någon valde något ”lättsamt och underhållande” senast blev det den fruktansvärt usla Dumskallarnas sammansvärjning som hela cirkeln sågade unisont. Hehehe.
  • Musan av Jessie Burton. Jag fick den när jag fyllde år och jag tyckte verkligen om Miniatyrmakaren av samma författare, så Musan ser jag fram emot lite extra! 🙂
Födelsedagspresenter: Musan, Mitt hjärta går på och Eat good
Födelsedagspresenter: Musan, Mitt hjärta går på och Eat good. Om tårta ingår i konceptet ”eat good”? Ja… Varför inte? 🙂

Vad läser du i februari? 🙂

Publicerat av Bokblomma

Läser böcker och bloggar om dem!

Delta i diskussionen

4 kommentarer

  1. Hej! Jag läser också mest småslattar känns det som. Men den jag försöker fokusera på är En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson. Har inte läst något av Jeffrey Eugenides tyvärr, men är sugen på det. Middlesex verkar bra men omfånget avskräcker mig tyvärr. Skulle nog börja med Virgin suicides, den verkar bra (och inte lika lång hehe!).

    1. Hej! En helt vanlig familj verkar spännande! Är den bra?

      Jag brukar också bli avskräckt av långa böcker. Faktum är att jag hade Middlesex i bokhyllan i flera år innan jag till slut bestämde mig för att ta tag i gamla ”hyllvärmare”. Men jag tyckte att den var värd besväret, trots allt. Dock läser jag gärna flera böcker parallellt när jag påbörjar en sådan tegelsten. Annars får man ju aldrig läsa ut någon bok! 😉 Virgin suicides kanske vore något för mig med. 250 sidor är ju optimalt, kan jag tycka! 🙂

      1. Ja, den är bra! Är halvvägs in. Den berättas ur tre olika perspektiv. Först pappans, sedan dotterns och sist mammans. Är på delen ur dotterns perspektiv, men tyckte första delen har varit bäst hittills. Hoppas på en rafflande upplösning! 🙂
        Hmm… jag får försöka ta mig an den någon gång då. 🙂 Min sådan hyllvärmare är nog Det av Stephen King. Läste säkert fyrahundra sidor i den men sedan ville jag läsa något annat och så kom jag aldrig tillbaka till den. Men ja, att väva in lite andra böcker parallellt är nog en bra strategi för att inte tröttna. 🙂
        Visst är det! 250 sidor är toppen 😉

        1. Intressant! Jag gillar spänningsromaner där man får olika perspektiv. 🙂 Jag läste Änkan av Fiona Barton för inte så länge sedan och den var riktigt intressant på så sätt att den varken berättades från förövaren eller offrets perspektiv utan bland annat berättades av förövarens fru. Det där är ett intressant grepp tycker jag!

          Det skulle jag nog inte våga mig på. 1300+ sidor! Nej, det är för mycket. 😮

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.