Häftiga nyheter

Jag läser inte så mycket nu, men jag har fått Tusen strålande solar i en för tidig namnsdagspresent av mina föräldrar, så jag hoppas på att kunna sätta tänderna i den snart! Jag är full av förväntningar!

Tusen strålande solar - Khaled Hosseini

En sak som jag inte har missat i litteraturvärlden är dock att det snart kommer en bok som ifrågasätter Mia Erikssons och Liza Marklunds böcker om hur Mia levde gömd undan en före detta pojkvän, som förföljde hennes familj. Jag tycker om både Gömda och Asyl, men några fler böcker hade jag inte tänkt läsa om Mia Eriksson. Någonstans känns det som att det finns en gräns för hur många böcker man kan skriva om ett levnadsöde innan det går från att vara gripande & intressant till att bara blir upprepningar i ett försök att tjäna lite mer pengar. Inte för att jag missunnar Mia Eriksson några pengar, men världen är full av böcker som jag hellre läser än Mias hemlighet eller Emma (som uppföljarna heter, om jag inte missminner mig).

Hur som helst: varför kommer någon på tanken att skriva en bok om ”Sanningen om Gömda”? Kan inte vilken unge som helst förstå att en bok alltid innehåller ett visst mått av fiktion? Vilken sanning är det läsaren ska få läsa egentligen? MIA HETTE EGENTLIGEN JACKLYN!! Jaha.

Jag undrar verkligheten varför världen behöver en sådan här bok. Å andra sidan har jag aldrig förstått varför folk läser Se & Hör eller Svensk Damtidning heller. Smaken är som baken. Jag har i alla fall roligare böcker att läsa än en bok om ”århundrates scoop” om att vissa delar av Mias och Lizas böcker är påhittade. Vad jag inte kan fatta varför en sådan här störtlöjlig bok kan få sådan stor uppmärksamhet (eller är det bara jag som hela tiden den senaste tiden har lyckats surfa runt på sidor som leder till den här boken?) eller varför någon kan kalla sig journalist när man skriver om skvaller och dravel. Finns det inget viktigare man kan grotta ned sig i om man nu vill förmedla någon slags sanning?

Ja, inte vet jag. Jag är ingen journalist och det är jag glad för. Jag antar att man kanske måste skriva om meningslösa saker och kanske till och med publicera pinsamma böcker för att försörja sig inom den branschen. Det verkar uppenbarligen så.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.