Frukost på Tiffany’s

Frukost på Tiffany’s är nog mer känd som film än som bok. Boken innehåller förresten inte bara just titelnovellen utan också tre andra, kortare, noveller. De känner nog nästan ingen till alls.

För att börja med just Frukost på Tiffany’s kan jag inte påstå att den sa mig särskilt mycket. Den handlar om Holly, som lever ett märkligt liv, fullt med fester, karlar (prostitution till och med) och pengar, som hon bland annat får för att ge meddelanden till en man som sitter i fängelse. Jag vet inte vad novellen vill berätta. Kanske är den bara tänkt att uppröra med Hollys lite skandalösa liv.

Bokens andra novell, Ett hus av blommor, känns som en töntig vuxensaga med en sensmoral som jag inte förstår. Först de två sista novellerna, En diamantgitarr och Ett julminne, faller mig i smaken. Den ena handlar om en vänskap mellan två män i fängelse och den andra om en vänskap mellan en pojke och en äldre släkting. Det är svårt att skriva om dem utan att säga för mycket, men de är i alla fall precis som jag tycker att noveller ska vara: lagom långa och med lagom tempo, så att man inte tappar intresset.

Noveller är inte helt lätt. Det krävs en del skicklighet för att kunna både bygga upp och avsluta en berättelse på så få sidor som en novell brukar rymma. Jag tycker att Capote har lyckats väl med de två sista, men jag kan inte riktigt förstå varför berättelsen om Holly har blivit en sådan klassiker.

Lämna gärna en kommentar! :)