Att läsa är att resa och den här läsningen tog mig med på en resa till Kuba, ett land som jag faktiskt vetat märkligt lite om fram till nu. Jag vet inte om boken har gett mig den mest nyanserade och bästa bilden av Kuba före och efter revolutionen, men det har hur som helst varit en riktigt fängslande läsning.

Boken handlar om de oskiljaktiga kusinerna Nora och Alicia, som växer upp på Kuba i privilegierade hem. De har precis börjat växa upp till vuxna kvinnor, även om Alicia i och för sig är betydligt mognare än Nora, och har börjat lämna lekar och bus på stranden till förmån för kärlek och andra äventyr. Så kommer revolutionen och Noras familj hör till de som lyckas ta sig till USA för att starta ett nytt liv. Alicia blir kvar på Kuba och hon kommer att gifta sig med en revolutionär och tillsammans får de en dotter, som snart visar sig vara blind.

Nora får ta del av Alicias liv genom brev. Själv studerar hon på universitetet och blir mer och mer ”amerikansk”, även om hon alltid är kluven över var hon hör hemma och saknar livet på Kuba. Så småningom gifter hon sig med en flirt från tonåren och de hade kunnat haft ett väldigt bekymmersfritt liv. Men Nora kan inte sluta tänka på Alicia. Hon förstår att hennes situation är allt annat än lätt: under åren som gått har Alicia blivit ensamstående med sin dotter, som hon inte kan låta gå i skolan, och hon måste prostituera sig för att kunna ha kontakt med sin man, som har hamnat i fängelse. Fattigdomen är enorm och desperationen är stor. Till slut förstår Nora att hon måste agera och åka dit. Hon kommer dock att möta en Alicia som är i betydligt sämre skick än vad hon hade kunnat föreställa sig.

Självklart är det en gripande bok. Den rymmer många scener från det elände som folk lever i och den säger något om det livsviktiga hopp som man måste hålla uppe för att orka. Jag tyckte riktigt mycket om Drömhjärta, men jag kan faktiskt inte köpa allt. USA målas i boken upp som paradiset på jorden och är inte bara det land där Nora vill bo med Alicias dotter. Det är tydligen också ett land, som till skillnad från Kuba och förmodligen resten av världen, kan bota blindhet. Allt ska liksom lösa sig i USA. Jag kan heller inte köpa den lilla kärleksstoryn som författaren har med. Nora träffar sitt ”livs kärlek” och de har ett såpass stabilt förhållande att de faktiskt har gift sig. Ändå blir det lite av en livskris att Nora åker till Kuba en stund, eftersom båda parter verkar vara rätt så säkra på att förhållandet ska spricka av att Nora lämnar karlen ensam några veckor. Ibland, i undantagsfall, kan jag köpa Hollywoodkärleksberättelser, men när det är Hollywoodskärleksberättelser, som bokens kärlekshistoria mellan Nora och hennes tonårskärlek som återvänder typ 10 år senare, får den åtminstone inte framstå som en kärlek som spricker av minsta lilla. Det blir så motsägelsefullt och konstigt.

Nåja. Det går att tänka bort de ovan nämnda detaljerna och gilla den här boken. Faktiskt gilla riktigt, riktigt mycket. Samartin har skrivit en intressant och upplysande bok om situationen i Kuba och miljöerna är så fint beskrivna att det känns som att man är där. Vilken resa!

Några andra som har läst Drömhjärta och skrivit om boken: Mettes pocketblogg, Nattens bibliotek, Doktor Molly och A fraction of the web. Du hittar boken hos bl.a. Adlibris och Bokus.


Kommentarer

6 svar till ”Drömhjärta”

  1. Jag älskar Samartin och helst hennes beskrivande språk. Det kändes nästan som att jag var med där på stranden och hörde klucket och havsdoften. Kanske lite konstigt med att kärleksgrejen där, men det om USA vet jag inte om jag håller med om. Jag tyckte författaren drev lite med den amerikanska drömmen och storheten. Har du sett att hon kommer med en ny bok strax?

    1. Jag tyckte också mycket om hennes miljöbeskrivningar. Hon fick verkligen fram Kubas skönhet. 🙂

      Däremot kände jag det inte alls som att författaren drev om USA-grejen. Snarare kändes det på fullaste allvar. Jag tänker särskilt på just den scenen som jag skriver om i inlägget, den när Nora och Lucinda precis har räddats från sin ganska så traumatiska flykt och är svårt medtagna/närmast döende. Det i princip första som händer, när flickan egentligen borde vara på intensiven och allt borde handla om liv & död, är att Jeremy säger ”jag har pratat med folk på UCLA och de tror att vi kanske kan göra något åt Lucindas syn!!” (inget exakt citat, men..) det kändes faktiskt väldigt onaturligt och som en gigantisk övertro till vad landet kan göra..

      Spännande att det kommer mer från Samartin! Syftade du på Salvadoreña? 🙂

  2. Jag har bara läst Señor Peregrino och den var helt okej. Samma där med flykt till USA där allt ordnar sig och lite puttinuttig kärlekshistoria med vacker huvudrollshjältinna. Men den var underhållande på sitt vis. =) Får se om jag ger Drömhjärta en chans i framtiden. Såg att författaren är aktuell med ny bok på svenska nu också: Salvadoreña. Och surprise, surprise – den handlar också om en fattig flickas flykt till USA! 😛

    1. Oj, vad hon verkar upprepa sig i så fall. Sådant är lite synd. Okej att Drömhjärta var bra, men det känns faktiskt inte så lockande att läsa något som handlar om precis samma teman.. :/

  3. Den är jag lite nyfiken på faktiskt!

    SV: Mja, fast jag läste ganska enkla distanskurser ett tag och hade massor med tid över men nu när jag jobbar blir det betydligt färre böcker.

    1. Jag lyckas inte ens lästa en massa när jag är ledig. 😉

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.