Nu var det ett tag sedan jag postade ett inlägg med snygga framsidor. Den senaste tiden har jag varit väldigt inne på guldiga och glittriga framsidor, men nu är det så modernt och inne med sådant, så nu känner jag mig lite, lite mätt på dem.

Just nu tycker jag särskilt mycket om framsidan till Jamaica Kincaids Se nu då med ljuvliga färger och ett enkelt, vackert litet collage, eller vad man ska säga. Jag skulle gärna vilja klappa lite på den här boken, för jag har en känsla av att den har en alldeles särskilt fin textur och att man genom att föra fingret över mönstret kan känna de olika färgblocken. Jag hoppas att man kan det i alla fall. Boken är en skildring av en skilsmässa. Jag vet inte så mycket mer om den, men visst är framsidan lockande?

En annan snygg bok, som flimrade förbi i något flöde för ett tag sedan, är pocketversionen av Kjell Westös Där vi en gång gått. Den ser ut som en gammal filmaffisch! Och fönstren ger en känsla av att det är något riktigt ödesmättat på gång. Boken utspelar sig i Helsingfors och följer några människoöden under 1900-talets första hälft. Den här vill jag läsa! Men först kanske jag borde läsa Hägring 38, som legat i min läsplatta sedan… 2013? Hägring 38 är alltså den senaste av Westös romaner.

I höstas kom en ny utgåva av Där vi en gång gått. Den är helt annorlunda, men har ändå samma känsla. Nästan lika fin!

Nästa snygga framsida är en nyare bok: Avd. för grubblerier av Jenny Offill. Jag tycker att rymden är så abstrakt att jag har svårt att fascineras av den… Jag läser gärna (populär)vetenskapliga tidningar och sånt, men just rymdsidorna brukar jag oftast bläddra förbi. Men alltså, det är ju verkligen någonting helt fantastiskt och drömmigt med rymden. Rymden påminner oss om hur små vi är och hur lite vi vet. Den här framsidan tycker jag faktiskt är otroligt fin! Jag hade önskat att Avd. för grubblerier vore en lite mer filosofisk bok, för det tycker jag hade passat bilden väldigt bra, men den verkar vara en vanlig romance? ””Avdelningen för grubblerier” är en roman om ett äktenskap och om det svåra i att hålla fast vid varandra när livet inte blev som man föreställt sig.” står det på baksidan.

Och när jag ändå är inne på romance… Med den här snygga 50-talsdoftande blåsan så går det inte att motstå framsidan! Jag älskar den stilen, även om jag aldrig klär mig så själv (på grund av brist på snygga 50-talsklänningar). Den mintfärgade klänningen funkar förresten helt oväntat bra mot den röda bakgrunden. Jag hade aldrig kommit på den färgkombon själv, för i min hjärna känns den som jordens missmatch, men tydligen inte..?

Jag är nog inte speciellt sugen på att läsa boken – varken ”chick lit” eller romance brukar vara min grej, men framsidan kan man ju såklart gilla ändå! Framsidan ovan är från pocketutgåvan av Från och med du av Mhairi McFarlane. Bruden har en annan, tristare klänning i den första utgåvan och man har dessutom fläskat på med en alldeles för stor blurb; Det är aldrig en kvalitetsstämpel i min värld.