Bokblommas bokliga bekännelser

Bokstunder har utmanat mig med bokbekännelser! 🙂

Regler:
Själva meningen med ”bokiga bekännelser” är att varje person som gör den ska tänka efter vad som har hänt i sitt liv och sedan berätta om de största sakerna som är relaterade till böcker och läsning. Det kan vara allt mellan himmel och jord, man sätter gränserna själv för vad man vill dela med sig av – glöm bara inte att namnge inlägget som ”‘ditt namn’ bokiga bekännelser”. När man väl har ”bekänt” så ska man tagga vidare 5 stycken andra bloggare, och sedan meddela dessa personer att de har blivit utvalda! Svårare än så är det inte.

Jag tror jag hoppar att skicka vidare, men här kommer mina bekännelser! 🙂

Jag får väl börja från början, med att lära sig läsa! Jag är självlärd och läste på egen hand när jag var 5 eller så. Redan innan dess så älskade jag både böcker och sagoband. Det sägs att jag läste sagor för de andra barnen hos min dagmamma, men jag kan inte minnas detta.

När jag var liten sa jag ofta att jag ville bli författare, men det var nog mest för att jag tyckte så mycket om böcker. Jag hade knappast någon uppfattning om vad författaryrket innebär…

När jag blev lite äldre och kanske gick på högstadiet eller så, så praoade jag på bibliotek. Om det inte vore ett så dåligt betalt jobb så hade jag nog gärna blivit bibliotekarie, men nu blev jag ju alltså ingenjör istället. Visst hade det varit roligt att jobba med böcker, men jag vill inte ha ett typiskt kvinnoyrke som inte har någon karriärväg. Jag hade varit bitter varje dag om jag hade jobbat på bibbla, tror jag…

Sedan jag flyttade hemifrån så har jag inte riktigt plats för böcker längre och det var nog ungefär där och då mitt intresse för att samla på mig böcker försvann. Jag kan fortfarande få ett sug att ha vissa, speciellt bra eller extra snygga, böcker hemma, men annars lånar jag det mesta på bibblan. Och så smyger jag iväg böcker till mina föräldrar bokhyllor… 😮

Apropå låna på bibblan så har jag en del böcker som jag har haft i närmare fem år. Det börjar bli dags att läsa dem snart… Och om någon oroar sig över förseningsavgifter så kan jag lugna med att jag aldrig har behövt betala förseningsavgift och de böcker jag har haft länge har öppna omlån…

Det var mina bekännelser!


Kommentarer

2 svar till ”Bokblommas bokliga bekännelser”

  1. Kul att du svarade på den här. Jag tycker det är kul att läsa om andras bokrelaterade minnen.

    Jag känner sen igen det där med tanken att jobba på bibliotek. Men det hade inte passat mig heller – i stället blev jag systemutvecklare.

    Jag är tyvärr rätt duktig på att handla böcker eftersom vi har ett väldigt litet bibliotek i kommunen. Men jag har blivit bättre på att kolla upp om intressanta böcker finns där och låna dem åtminstone. Sen har jag flera läsare i min närhet så jag försöker istället låna ut mina favoriter till dem och övriga skänks bort till välgörenhet.

    1. Tråkigt att biblioteket är litet i kommunen. I orten där jag växte upp var det inte heller något vidare utbud. Nu bor jag en kilometer från ett universitetsbibliotek som har i princip allt som ges ut i landet. Så nu är det ju väldigt lyxigt! Det är bara att gå dit att plocka vad man vill ha. Sällan är det kö på böckerna, för de flesta utnyttjar väl bara kursböckerna..

      Systemutvecklare låter som ett kul yrke! 🙂 Och ett typiskt yrke man inte vet vad det är när man är liten och tänker att man vill jobba med böcker. 🙂

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.