Tegelstenar i bokklubben

I veckan har vi träffats i jobbets bokklubb och pratat böcker. En av förra omgångens böcker var De obotliga optimisternas klubb, som två bokklubbare tyckte var riktigt usel och extremt tråkig. Själv tyckte jag att den var bra; inte en sådan där bok man bär med sig resten av livet, men bra! Jag blev faktiskt lite ställd, för jag fick frågan ”men vad tyckte du var bra med den?????” upprepade gånger och jag minns inte ens riktigt. För mig finns det verkligen ingenting som sticker ut som irriterande eller tråkigt eller ointressant i den här boken. Kanske inget som sticker ut och gör den översvallande bra heller. Jag tyckte helt enkelt att det var en intressant och avkopplande bok. Jag är fortfarande lite förbryllad över hur den kunde väcka så mycket negativa känslor. Känner mig nästan lite dum…

Har du läst boken? Skriv gärna vad du tyckte, så att jag inte känner mig så ensam.. :p

Till nästa gång var det många som ville läsa Americanah, som ju jag köpte för inte så länge sedan, och Donna Tartts tegelsten Steglitsan. Americanah är inte så tunn den heller… Jag är ärligt talat less på tegelstenar nu… Men jag ska göra ett försök med båda, så fort jag läst ut allt annat påbörjat och allt annat som står på tur… Det verkar ta sin tid…

Steglitsan - Donna Tartt Americanah - Chimamanda Ngozi Adichie

6 svar på “Tegelstenar i bokklubben”

  1. Jag har hemskt svårt för tegelstenar och därför blir nog Steglitsan aldrig läst. Hyllningskören till trots. Jag har läst och tyckt om alla tidigare böcker av Ngozi Adichie, men just Americanah gillade jag inte särskilt mycket. Hoppas du tycker bättre om den.

    1. Synd att Americanah var lite av en besvikelser.. Jag har läst Lila hibiskus och En halv gul sol tidigare. Lila hibiskus tyckte jag var så hemsk att jag inte orkade med den! En halv gul sol var bättre, men jag hyllar den inte på samma nivå som ”alla andra”. Jag hoppas att mina förväntningar på Americanah är rimliga.. Hm.

Lämna gärna en kommentar! :)