Med risk för att låta lite obildad och ”fulkulturell” så måste jag erkänna att jag inte tycker att alla prisbelönta böcker nödvändigtvis är läsvärda. En del hyllade böcker kan både kännas tillkrånglade och svårtillgängliga. Men sedan finns såklart också de där klockrena guldkornen som verkligen förtjänar alla priser man kan komma på!
Nobelpristagare tycker jag ofta flyger över huvudet på mig… Men en Nobelpristagare som jag inte tycker att ni borde missa är Orhan Pamuk. Hans roman Oskuldens museum, som är hans första bok sedan han belönats med Nobelpriset i litteratur, blev en stor läsupplevelse för mig. Boken kretsar kring en man som drabbas av förföljelsemani och börjar förfölja en kvinna. Han samlar prylar från henne; bygger ett privat litet museum, där han tillbringar för mycket tid. Han försummar sitt liv, raserar mycket i tillvaron, men kan inte sluta att tänka på kvinnan. Det är en mångfacetterad och välskriven bok om galenskap, lycka och om Turkiet.
Ett pris som brukar gå till betydligt mer ”folkliga” svenska böcker är Augustpriset. Jag brukar gilla Augustpristagare i största allmänhet, men en som berörde mig alldeles extra är Kristina Sandbergs Liv till varje pris. Det är sista delen i en trilogi om hemmafrun Maj, som lever i Örnsköldsvik runt mitten av det förra seklet. Det är verkligen en värdig och fin bok om hemmafrutillvaron. Och Maj… Maj, Maj, Maj… Hon oroar sig, hon fixar, hon håller ordning, håller ihop, slits itu av ångest. Jag vill bara ge henne en kram!
En annan Augustpristagare som jag måste få lyfta fram är Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri. Med ett lekfullt språk och en perfekt stilkänsla skriver han om tillståndet i samhället just nu: rasism och klass är några viktiga teman i denna kärleksroman. Boken består av ett berättarjags försök att gå till botten med vad som egentligen hände med Samuel, en ung man som har gått bort i en bilolycka. Var det en bilolycka? Berättarjagets efterforskningar leder fram till författarens egen smärta och förlust. Jag har aldrig läst något mer välskrivet.
Ett annat fint pris är Nordiska rådets litteraturpris. En extremt värdig vinnare av detta pris är (den blivande nobelpristagaren 😉 ) Sofi Oksanen, för hennes roman Utrensning. Boken utspelar sig i det sovjetockuperade Estland. I ett samhälle där folk förväntas ange ”störande” medborgare, som inte har anammat Sovjet tillräckligt mycket, slits familjer itu. Aliide gömmer sin systers man (och samtidigt sin omöjliga och olyckliga kärlek) i ett lönnrum. Boken är mästerligt berättad och en smärtsam berättelse om esternas situation under ockupationen. Mycket av boken utspelar sig mellan raderna, vilket är tur eftersom det Oksanen berättar om ofta är så rått och obehagligt att det är svårt att orka läsa om det i klartext.
Jag läser relativt få böcker som främst riktar sig till barn och unga, men några böcker som jag ändå har läst i denna kategori på senare år är Engelsforstrilogin, som utöver att vara spännande fantasyromaner också på ett intressant och snyggt sätt lyckas pricka in ungas liv och villkor i en liten bruksort. Bokens huvudpersoner är ett gäng tjejer med totalt olika livssituationer och status i klassen. Plötsligt får de reda på att de är häxor och att de är utvalda för att bekämpa demoner. Författarna lyckas med stor igenkänningsfaktor måla upp ett gäng starka tjejer som är omöjliga att inte tycka om. Böckerna är fantastiska! Engelsforstrilogin fick ett väldigt fint mottagande när den kom, men det blev inget större prisregn över någon av böckerna, vilket jag faktiskt tycker är lite konstigt! Den första boken i trilogin, Cirkeln, belönades i alla fall med Bokbloggarnas litteraturpris 2011. Priset är tydligen nedlagt och delas inte ut längre, men när det begav sig så kunde bokbloggare nominera och rösta på böcker från årets utgivning. Ett riktigt läsarpris med andra ord!
Kommentera & diskutera gärna!