Black Beauty

Black Beauty gavs ut första gången 1877, då Anna Sewell ville berätta om hur orättvist och fel många oskyldiga djur ofta blir behandlade.

Det är hästen Black Beauty själv som berättar hela boken. Han är en svart och mycket fin rashäst, som tillhör godsägare Gordon, och han lever i ett rikt och gott hem, där han trivs mycket bra. På gården finns också hästarna Ginger och Merrylegs, som han tycker mycket om. Gordon är en riktig djurvän och tar väl hand om sina djur, men när hans fru blir sjuk tvingas familjen att flytta och hästarna säljs.

Beauty och Ginger hamnar hos en annan rik och förnäm familj, där han inte alls trivs lika bra som hos Gordon. Vid den här tiden var det modernt att ha en så kallad stuptygel på hästarna när de kördes. Stuptygeln tvingar upp hästens huvud så att de inte kan dra på ett riktigt sätt. Black Beauty har alltid sluppit stuptyglar hos Gordon, men tvingas nu använda sådana eftersom hans ägare vill att hans hästar ska köras med stuptygel. Bortsett från att de tvingas ha stuptyglar blir hästarna dock väl behandlade, men en dag är olyckan framme och Beauty går omkull, förstör sina knän och blir såld.

Så hamnar han i ett nytt hem där han stannar ett tag, men han blir åter såld och så fortsätter det på samma sätt. Ibland trivs han bra, men han hamnar i allt sämre och sämre hem tills han en dag har hamnat på det värsta stället en häst kunde hamna på under den här tiden: ett droskbolag.

Det är en ganska sorglig bok om hur djur kunde behandlas under den här tiden. Jag rekommenderar den varmt till alla, även de som inte rider eller är hästintresserade.

Ett svar på “Black Beauty”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.