Alla barn är inte bokslukare

Under Bokmässan i Göteborg lämnades den feta (628 sidor!) rapporten Läsandets kultur över till kulturministern. Rapporten är slutresultatet från det arbete som pågått sedan mars 2011 för att sammanställa litteraturens ställning i Sverige. Den tar bland annat upp att skolbarn blir allt sämre på läsförståelse och det måste man såklart se som ett rejält problem, eftersom läsförståelse är så centralt för att kunna ta till sig kunskap och tolka information. Många av de åtgärder som föreslås i rapporten handlar också om att satsa på litteratur i skolan och förskolan, bland annat genom att vidareutbilda lärare, ha läsombud och sträva efter att ha skolbibliotekarier på alla skolbibliotek. Andra insatser som föreslås är litteraturstöd till förlag och stöd till diverse läsfrämjande insatser.

Jag hoppas att man kommer att hitta pengar för att genomföra alla förslag och att de kommer att slå väl ut. I någon mening hoppas jag också att man tänker lite vidare än att bemanna varje skolbibliotek. Som jag har skrivit tidigare så tycker jag att det är absurt att varje liten skola måste ha en skolbibliotek (det står i skollagen, tydligen). Det finns så många sätt att läsa böcker och i dagsläget räknas det t.ex. inte om eleverna har läsplattor och tillgång till alla e-böcker som finns… Det måste finnas ett rum med katalogiserade pappersböcker, oavsett om man har resurser att använda det här rummet i undervisningen eller inte. Det rimligaste vore att skrota idén om att alla ska ha skolbibliotek och istället kräva fungerade lokala bibliotek med bibliotekarier och tillgång till böcker (även e-böcker). Sedan handlar ju faktiskt inte allt om bibliotek. Jag har ju själv alltid gillat att läsa, så jag har aldrig varit svårövertalad till att gå till ett bibliotek. Många andra unga måste nog lockas in via någon annan väg. Jag tror att e-böcker kan ha en viktig funktion. Men vad vet jag…

Hur som helst… Schyst att man utreder frågan om litteraturens ställning. Litteratur är väldigt berikande och det är synd att många förlorar allt som böcker kan ge.

7 svar på ”Alla barn är inte bokslukare”

    1. Det är så det borde vara, men även om det i broschyren du länkar till står att bibliotek inte ska vara ett rum med böcker, utan ”en pedagogisk funktion” (jag har för övrigt läst broschyren 3 gånger utan att bli klokare på vad det innebär, så det är ju tur att jag inte är lärare…), så är det i praktiken så att många skolor skaffar sig just ett bokrum. När min killes skola frågade sig ”Vad är ett bibliotek?” fick de svaret att det var ett rum med katalogiserade böcker. Alltså verkar inte Skolverket ännu ha tagit till sig att bibliotek inte är böcker utan ”en pedagogisk funktion”.

      Och då kan man ju undra varifrån man ska ta pengar till det här rummet? De flesta lärare jag känner går på knäna och många tjänar så lite att de skäms. På en del skolor finns knappt pengar att köpa in läromedel. Jag kan inte se på vilket sätt ett skolbibliotek är en bra prioritering för en liten skola.

      Men självklart är det inte absurt att elever har till gång till ”en pedagogisk funktion”. Hoppas att skolbiblioteken utvecklas ditåt.

      1. Enligt regelverket måste det vara ett speciellt rum avsatt för biblioteket och det måste finnas fysiska böcker i det så vilket betyder att det måste vara ett ”rum med böcker”. Sedan är det förstås en god tanke att det skall ha en pedagogisk funktion, men på varje lite skolan finns det varken lokalmöjligheter eller ekonomisk bärighet i att anställa en skolbibliotekarie vilket i praktiken innebär att det blir en massa bokrum som någon lärare öppnar upp någon timme då och då.

  1. Jag håller helt med dig om att det är fånigt att alla skolor måste ha en lokal kallad skolbibliotek. Den skola jag jobbar på ligger granne med stadsbiblioteket och vi har ändå varit tvungna att upplåta ett litet utrymme till så kallat skolbibliotek. Alla eleverna har datorer. Vi har lagt ut mängder av användbara länkar i alla tänkbara ämnen och naturligtvis använder eleverna detta i första hand. Jag har fått på min lott att vara ansvarig för biblioteket som är öppet en och en halv timme i veckan. Behöver jag säga att det är få elever som besöker ”biblioteksskrubben”? Vi har en hel del både nytt och läsvärt, men hur skall det kunna bli en levande del av eleverna värd när det är öppet nittio minuter i veckan? Det känns som ett smått meningslöst uppdrag som i ärlighetens namn bara kostar många skolor mycket pengar. Bättre lösningar finns sannerligen.

    1. Min kille är lärare på en skola som har råkat ut för samma sak. De har också tvingats plöja ner en massa pengar på att inreda en ”biblioteksskrubb”, som säkert innehåller allt möjligt bra, men som av förklarliga skäl inte har så stor roll vad gäller att inspirera unga till att läsa eller söka information. Pengarna skulle med fördel ha kunnat läggas på undervisningen istället för att ”kastas bort”.

      Det finns någon slags romantiserad dröm hos bokmalar (som jag själv ;)), att bibliotek ska finnas överallt, men i praktiken måste man nog lyfta blicken och satsa pengarna på annat. Biblioteksskrubbar är väl mest för den som redan är invigd och frivilligt lånar böcker.. Det är ju också så att alla skolor inte kan vara stora och kostnadseffektiva. Det måste också finnas mindre skolor. För vissa elever är det rent av en förutsättning att klasserna är små för att skolgången ska funka.. Och små skolor har helt enkelt inte förutsättningar för att hålla igång bemannade och meningsfulla bibliotek.

      Så ja, jag håller med dig och känner igen det du skriver.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.