Lögner och halvsanningar

DN-journalisten Hanne Kjöller har tydligen hamnat i blåsväder p.g.a. sin bok En halv sanning är också en lögn, som innehåller en rad faktafel. Sjukt komiskt att det är en bok som handlar om journalister som bara säger halva sanningen och alltså vilseleder läsare.

En halv sanning är också en lögn - Hanne Kjöller

Jag har länge undrat vad hon gör på DN, som egentligen är min favoritmorgontidning. Jag känner inte till namnet på många journalister och jag brukar inte vara så brydd om vems namn som står under artiklarna jag läser, men just Kjöller har jag lagt på minnet. Varför? Jo, varje gång jag läser något som är dåligt underbyggt, direkt felaktigt och helst provocerande skrivet så är det alltid hon som ligger bakom. Varje gång jag läser något som innehåller direkta felaktigheter och missuppfattningar så brukar jag fråga mig ”är det här skrivet av Kjöller?” och  ja! det är det. Alltid!

Med viss tillfredsställelse hör jag nu att både den ena och den andra går hårt åt mot henne. Jag kan verkligen inte förstå varför DN har en journalist som inte kan faktakolla innan hon börjar knattra ned sina otäcka åsikter. Så, det känns om sagt känns geniunt komiskt att hon tydligen har skrivit en bok om lögner och halvsanningar – det hon själv tycks ha som fundament i all sin journalistik. Tur att någon säger ifrån!


Kommentarer

4 svar till ”Lögner och halvsanningar”

  1. Prenumererade länge på DN. Retade mig en hel del på Kjöller. Hon har verkligen talang för att missuppfatta och snedvrida. Hon debatterar inte hederligt.

    1. Jag håller med! Just hennes ledare brukar vara baserade på sådant hon missuppfattat. Det är svårt att ta henne på allvar, tycker jag… Men vem vet.. Boken kanske är bättre än det hon skriver i DN…

  2. Profilbild för Ingemar
    Ingemar

    Hanne Kjöller är inte journalist på DN. Hon tillhör ledarredaktionen. Hennes yrkesroll är alltså att stå för den liberala hållning som är DN:s politiska inriktning. Även om DN slirar på målet, framför allt den illröda DN Kultur, så är avsikten att resten av tidningen ska vara objektiv och fri från tyckande och åsikter. Detsamma gäller resten av våra tidningar. Ledarredaktionen står för åsikterna och är kroniskt fri från objektivitet, medan resten av innehållet ska präglas av gott journalistiskt hantverk och belysa det som hänt på ett allsidigt sätt.

    Du har inte fattat hur tidningen fungerar, men verkar ändå vara tvärsäker på att hon nog bör sättas dit och att det är en skitbok hon skrivit, eftersom hon har ”otäcka åsikter”. Och du stödjer dig på att så många journalister verkar gå i svaromål. Vad hade du väntat dig? Hon sågar en hel yrkeskår för att många journalister den lagt objektiviteten och hederligheten åt sidan och idag uppträder som aktivister med en egen, politisk agenda, med tydlig skurk och offer. Trots att verkligheten alltid är betydligt mer komplicerad. I själva verket är du själv en bra illustration till det som hennes viktiga bok handlar om.

    1. Det är bra att du preciserade ledarredaktionens roll. Självklart är det skillnad mellan ledare och nyhetsrapporteringen.

      Jag har prenumererat på DN i åratal och de enda gånger jag har stött på direkta felaktigheter så har det stått Hanne Kjöller under texten. Det kanske är så att just Kjöller prickar in sådant som jag vet något om, till skillnad från andra ledarskribenter som t.ex. skriver om utrikespolitik, men när jag läser hennes texter så slås jag ofta över hur hon har missförstått saker, misstolkat siffror eller helt enkelt ”inte fattat”, som jag ser det. Det gäller allt från Husby till klimatfrågan. Hennes åsikter ligger ofta långt från mina och därför kallade jag dem ”otäcka”, men det är inte åsikterna som är problemet, utan alla fel i siffror och bakgrundsfakta. Jag tycker att DN har hög kvalitet, men just Kjöllers texter brukar vara fulla av felaktigheter. Rena sakfel. Att sedan den här boken har kommit ut och nu saluförs med en instucken errata känns bara som en komisk detalj och förändrar inte den åsikt jag redan hade.

      Det finns säkert intressanta tankar i Kjöllers bok och det är säkert på sin plats att någon granskar nyhetsjournalistiken. Hade någon annan skrivit den så hade hen säkert fått liknande kritik, precis som du säger. Dock hade jag personligen inte höjt på ögonbrynen om någon annan varit författaren. Jag hade över huvud taget inte vetat något om författaren om någon annan ledarskribent hade skrivit boken. Kjöller är nämligen den enda utöver Peter Wolodarski som jag har lärt mig namnet på. Wolodarski för att han sommarpratade, Kjöller för att hon brukar smyga in sakfel i sina ledare i en sådan utsträckning att jag genom åren har kommit att förknippa hennes namn med dålig faktakoll.

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.