En obeskrivlig människa

Att göra en fullständig och perfekt beskrivning av en människa är någonting som får anses vara omöjligt. Den här bokens berättare gör dock ett försök att beskriva en slumpvis vald människa. Människan som ska beskrivas blir Anna och berättaren inser själv att det bara är Annas näsa som hon har lyckats beskriva på ett bra sätt.

Det här är dock ingen jättetunn roman, så den innehåller trots allt någonting som måste anses vara en beskrivning. I boken får vi följa Anna genom hennes liv och se vad som händer henne i livet och följa henne i hennes möten med andra människor.

Det hade kunnat vara intressant, men jag tycker mest att boken är tråkig. Ett liv är vanligtvis ganska långt och det består mest av dagar som är tråkiga vardagar. Att läsa en beskrivning av en människas liv kan således vara rätt tröttsamt. Åtminstone blev jag rätt uttråkad av den här boken. Dessutom känns det som att vissa saker ältas om och om igen. När Anna blir ovän med en kär vän får vi i kapitel efter kapitel läsa om hur svårt hon tar det.

Jag tycker inte att det någonsin blir särskilt engagerande eller spännande. Det är rätt och slätt en bok om en helt vanlig människas liv. Visst händer det saker i Annas liv, men boken berättas av en tredje person och Annas verkliga känslor och tankar försvinner ofta för att ge plats åt beskrivningar om ditt och datt. Jag blev inte så road.