Kategorier
Burton, Jessie

Musan

Musan av Jessie Burton är en fängslande berättelse om skapandets kraft och om kärlek och relationer i inbördeskrigets Spanien. Betyg: 5 fincor av 5.

Musan av Jessie Burton är en bok där två kvinnors livsöden vävs ihop och där konst, fylld med mystik, utgör länken. Jag började läsa den här boken under min påskledighet och kunde knappt lägga den ifrån mig. Det var länge sedan jag läste något så bladvändande och härligt.

Musan handlar om Olive, som precis har lämnat London tillsammans med sina föräldrar och slagit sig ned på den spanska landsbygden. Modern är deprimerad, pappan upptagen med sitt och med en affär på sidan av. Det är inte en harmonisk och lycklig familj. För Olive är det dock något i landskapet och atmosfären som verkligen drabbar henne och hon uppfylls av en kreativitet och skaparlust som hon aldrig tidigare har upplevt. I sitt rum målar hon häpnadsväckande tavlor, men hon gör det med insikten om att hennes pappa, konsthandlaren, och knappast någon annan heller, aldrig skulle förstå dem om det blev känt att det var hon som var konstnären. Det är 30-tal och som kvinna räcker det inte att vara duktig – för att bli en betydande konstnär måste du vara man.

En ung kvinna från trakten och hennes bror kommer till familjen. Kvinnan, Therese, blir deras hemhjälp, och brodern, Isaac, hjälper också till med sysslor kring huset, även om han mest är upptagen på annat håll, med kampen. Snart ska det Spanska inbördeskriget skörda sina offer, men än så länge pyr det mest under ytan. Isaac hör till vänstern och delar med sig av upprörande skildringar av våld och förtryck. Olive dras till Isaac, blir förälskad och förtrollad. På samma sätt dras Therese till Olive. Hennes vänskap till den här unga kvinna, med Vogue-magasin och magiska tavlor, blir en betydande person för henne, vars bakgrund som halvt romsk annars inte har gett henne någon högre status i samhället. Hon vill vara med Olive, hjälpa Olive, göra allt hon kan för Olive. Vid ett tillfälle gör hon något som kommer att bli ödesdigert: hon ser till att en av Olives tavlor kommer ut till allmän beskådan under sin brors namn. Hennes tanke är att Olive ska stå upp för sig själv och erkänna att tavlan egentligen är målad av henne, men det blir inte som hon trott. Olive verkar tvärtom tycka att det passar bra att hennes målningar får komma ut i världen under en annans namn. Hon ser det som den möjlighet hon har att nå ut. Tavlor säljs och Isaac tar emot pengarna, som till stor del hamnar i kassan hos hans partikamrater. På ett paradoxalt sätt känner sig Isaac utnyttjad av Olive, som använder hans namn för egna syften, och en spricka uppstår mellan dem, men Olive är förblindad och kör på med sitt.

Trettio år senare börjar Odelle, en ung kvinna med ursprung i den forna brittiska kolonin Trinidad, ett nytt arbete på ett galleri i London. Hennes närmsta chef är en excentriska Marjorie Quick, som verkligen tar henne under sina vingar och uppmuntrar Odelle i hennes skapande, skrivande. Snart lär hon också känna en ung man, som börjar uppvakta henne. Det visar sig att han har fått en häpnadsväckande tavla i arv och nu tar han den med sig till galleriet, bland annat som en förevändning för att kunna träffa Odelle. Tavlan är målad av en okänd konstnär, men när galleriägaren får se den blir han förstummad. När Marjorie får se den blir hon helt ur balans och blir uppenbart drabbad på ett mer personligt plan. Kan tavlan vara en äkta Isaac Robles-målning? Och vad har Marjorie i sådant fall för koppling till den?

Musan är en spännande berättelse med flera lager. Det är frestande att sträckläsa och låta historien veckla ut sig, förklara mer kring målningens uppkomst och hur den hamnat hos en ung man i London. Berättelserna från 30- och 60-talen berättas parallellt och som läsare förstår man därför hela tiden mer än vad Odelle gör i sin del av boken. Ändå lyckade boken överraska mig in i det sista. Jag tyckte verkligen att det var spännande att läsa mer om tavlan och konstnärskapet bakom, kanske för att jag själv är väldigt intresserad av konst och verkligen är förtjust i berättelser där stark konst har en stor del av handlingen. Boken ger en levande skildring av skaparlust och konstens kraft, vilket är väldigt härligt. Sedan blir det såklart lite extra spännande när mycket kring det viktigaste konstverket i Musan är mystiskt och spännande. Ska Olive få upprättelse? Ska Odelle lista ut hur allt hänger ihop?

Samtidigt är det verkligen ingen äventyrsberättelse på det sättet utan en bok som framför allt fokuserar på människor och den kraft som håller dem samman: vänskap, kärlek. För att inte tala om det som sliter dem isär: svek, lögner. Ibland kanske berättelsen svävar iväg lite väl och blir övertydlig när det gäller detta, men jag har ingenting emot det. Jag blev helt uppslukad av Musan och tycker att det är en riktigt, riktigt bra bok.

Musan av Jessie Burton
Musan av Jessie Burton

Jag tror han ville att jag skulle bli imponerad av det faktum att han hade en MG, men det betydde inte ett skvatt för mig när jag väl hade fått syn på tavlan i bagageutrymmet. Den var inte stor, och inte ramad. Motivet var inte särskilt märkvärdigt, men heller inte helt lätt att tolka – en flicka, med en annan flickas avhuggna huvud i händerna vid ena sidan i målningen, och vid den andra ett lejon sittande på hasorna, inför det dödande språnget. Bildspråket andades fabel.

Trots en lätt förvanskning på grund av den orangea gatlyktan över oss påminde färgerna i bakgrunden om ett hovporträtt från renässansen – den där anhopningen av åkrar som lapptäcken i alla möjliga gula och gröna nyanser, och något som såg ut som ett vitt litet slott. Himlen ovanför var mörkare och mindre diskret; det låg något mardrömslikt över dess blåslagna indigotoner. Tavlan fick mig omedelbart att tänka på motsatser – flickorna mot lejonet, tillsammans inför sin olycka. Men den hade en säregen finess bortom den vackra färgpaletten – ett svårfångat fenomen som gjorde tavlan så tilltalande.

»Vad tycker du?« frågade Lawrie. Utan den starka köksbelysningen såg hans ansikte mildare ut.

»Jag? Jag är en enkel maskinskriverska«, sa jag

Ur Musan av Jessie Burton

Originalets titel: The Muse (engelska).
Översättare: Birgitta W. Augustsson.
Utgivningsår: 2016 (första brittiska utgåvan), 2017 (första svenska utgåvan, Modernista), 2018 (den här pocketutgåvan, Louise Bäckelin förlag).
Antal sidor: 397.
ISBN: 9789177016014, 9789177990215.
Andra som läst: Beas bokhylla, Bokstaden, dagenbok.com, Johannas deckarhörna, Och dagarna går….

England, 1967. Odelle Bastien har haft svårt att etablera sig i London sedan hon flyttade från Trinidad fem år tidigare. Men plötsligt har hon erbjudits jobb som sekreterare till den glamourösa galleristen Marjorie Quick.

Genom Marjories vänskap blir Odelle medveten om en potential hos sig själv som hon inte trodde fanns. Ändå förblir Marjorie ett mysterium för henne. Och i ännu högre grad när ett stort, försvunnet konstverk som också det bär på en hemlig berättelse en dag levereras till galleriet.

Spanien, 1936. Olive Schloss, dotter till en berömd konst- handlare, är en ung kvinna som på allvar börjat utforska sina ambitioner. Till hennes familjs sköra paradis anländer en dag den revolutionäre konstnären Isaac Robles och dennes halvsyster Teresa med explosiva, förödande konsekvenser…

Musan är en roman om två kvinnor i olika tider. En magnifik, fängslande historia om ambition, identitet, kärlek och besatthet. Musan, uppföljaren till Jessie Burtons debutroman, bästsäljaren Miniatyrmakaren har hyllats av kritiker och läsare världen över.

(förlagets beskrivning)

Jessie Burton

Jessie Burton (född 1982) är en brittisk författare som har gjort stor succé med debutromanen The Miniaturist (Miniatyrmakaren) från 2014. Burtons senaste roman för vuxna är The Muse (Musan). Jessie Burton har en hemsida och instagrammar under @jesskatbee.

Kategorier
Ishiguro, Kazuo

Begravd jätte

Begravd jätte av Kazuo Ishiguro är en fantasyroman om ett äldre par som ger sig iväg in i dimmorna för att söka sin försvunna son. Jag har älskat allt annat jag läst av Ishiguro, men den här gick inte hem hos mig. Betyg: 2+ drakar av 5.

Begravd jätte av Kazuo Ishiguro är en fantasyroman om ett äldre par som ger sig iväg på en lång resa i sökandet efter deras försvunna son. Det är 500-tal och en dimma har svept in och gjort att människors minnen har börjat blekna bort. Det blir en händelserik färd och många möten. Någonstans hotar också en fruktansvärd drake, eller är det något annat som ligger begravt?

Jag har läst flera romaner av Ishiguro och hittills har alla seglat in på min lista över favoritromaner. Jag har blivit djupt berörd av både Återstoden av dagen och Never let me go, men när jag nu har läst Begravd jätte så känner jag mig inte lika drabbad. Fantasy är måhända fel genre för mig, men för mig fanns det inte mycket i den här romanen som engagerade. Av de Ishiguro-romaner som jag har läst så tycker jag dessutom att Begravd jätte är den mest avancerade och jag är den första att erkänna att mycket säkerligen flög över huvudet på mig. Här finns kopplingar till andra verk och berättelser, inte minst Kung Artur-berättelserna, och det är proppat med symboler och namn som är tänkta att väcka associationer, men som främst får mig att känna mig dum.

Det finns säkert mycket att hämta i Begravd jätte för den som har den rätta bakgrunden och känner sig manad att läsa något som kräver mycket analys och eftertanke. Jag inser att det finns många bottnar i den här berättelsen, men för mig var det just inget lager som engagerade särskilt mycket.

Begravd jätte av Kazuo Ishiguro
Begravd jätte av Kazuo Ishiguro

Originalets titel: Buried giant (engelska).
Översättare: Rose-Marie Nielsen.
Uppläsare: Magnus Roosmann.
Utgivningsår: 2015 (första brittiska utgåvan), 2016 (första svenska utgåvan, Wahlström & Widstrand), 2017 (den här ljudboksversionen, Bonnier audio).
Antal sidor: 335 (ca 14 h lyssning).
ISBN: 9789146226659, 9789176518373, 9789176471890.
Andra som läst: dagensbok.com, Fantastiska berättelser.

Det är 500-tal. Romarna försvann för längesedan, och det land som en gång ska komma att bli England sveps sakta men säkert in i ett slags kollektiv minnesförlust som kallas ”dimman”. I landskapet rör sig människor på obestämd flykt; föräldrar söker sina barn, barn söker sina föräldrar. Men det är också en värld, som Ishiguro skildrar den, befolkad av monster och demoner. Och mitt i allt detta befinner sig Axl och Beatrice, ett åldrat par som ger sig ut på en lång och farofylld resa för att hitta sin son, sedan många år försvunnen.

Kazuo Ishiguros nya roman, den första på tio år, är en symbolladdad, svart och mystisk saga. Ishiguro leker med genrer och överskrider dem. Begravd jätte är äventyrsberättelse, pikareskroman, fantasy – allt på en och samma gång. Och, på ett djupare plan, är den också en betraktelse över – och kanske ifrågasättande av – myternas och det kollektiva minnets betydelse.

(förlagets beskrivning)

Kazuo Ishiguro

Kazuo Ishiguro (född 1954) är en brittisk författare med japanskt ursprung. Han har skrivit ett stort antal romaner, i vitt skilda genrer. Hans genombrott kan sägas vara The remains of the day (Återstoden av dagen), från 1989, som också har filmatiserats och för vilken han belönades med Bookerpriset. Även SciFi-romanen Never let me gohar filmatiserats. 2017 tilldelades Kazuo Ishiguro Nobelpriset i litteratur.

Kategorier
Woolf, Virginia

Orlando

Orlando av Virginia Woolf är en fascinerande bok om en ung man som lever i hundratals år – och med tiden blir till kvinna (med samma personlighet). En tankeväckande bok! Betyg: 3 ekar av 5.

Orlando av Virigina Woolf är förmodligen en bok som går att läsa många gånger och tolka på många olika sätt. Det känns som en bok med stoff för avhandlingar och också som en bok som riskerar att flyga över huvudet på oss “vanliga läsare”. Med det sagt så måste jag säga att jag tyckte att den var väldigt tänkvärd och fängslande och jag tycker inte att någon behöver känna sig avskräckt från att läsa, även om man inte känner sig sugen på att försöka tolka alla lager.

I huvudrollen finns en ung adelsman, Orlando, som när boken tar sin början har en kärleksaffär med Elizabeh I (1533 – 1603). Han fortsätter att vara ung, men tiden går, århundradena går. Han hinner med ett förhållande med en rysk prinsessa och en tid som ambassadör i Turkiet innan han plötsligt vaknar upp och är precis samma person, men förvandlad till kvinna. Livet fortsätter. Hon lever tillsammans med romer, umgås i intellektuella kretsar i London, inleder ett förhållande med en sjökapten. Och hela tiden, som man och som kvinna, bör hon den lilla dikten Ode till en ek vid brösten.

Det är en spännande bok eftersom Orlando verkligen är precis den hen är, trots att förutsättningarna förändras med könsbytet och trots att världen runt omkring förändras. Vi är nog många som lever en en stark känsla av att kön till stora delar är en social och kulturell konstruktion och här skriver Woolf precis en sådan berättelse. Att Orlando är evigt ung och att århundraden av förändringar sveper förbi är en mindre sak i boken, vilket tragikomiskt stryker under den eviga konstanten: de kvinnliga begränsningarna, i kläder, i förväntade livsmål, i ekonomin och i tusen andra saker, består över seklerna.

Orlando är helt klart en tankeväckande bok och därtill förvånansvärt rolig och befriande. Det är inte den enklaste bok jag har läst i år, men det var mödan värt att läsa den.

“Låt oss utnyttja denna paus i berättandet för att göra vissa påpekanden. Orlando hade blivit kvinna – ingen kan förneka detta. Men i alla andra avseenden fortfor han att vara den han varit. Detta byte av kön ändrade visserligen deras framtid, men inte alls deras identitet.”

Ur Orlando av Virginia Woolf

Originalets titel: Orlando (engelska).
Översättare: Margareta Ekström.
Utgivningsår: 1928 (första brittiska utgåvan), 1981 (första svenska utgåvan, Norstedts), 2012 (den här nyutgåvan, Norstedts).
ISBN: 99-0131181-0, 9789113046846

Orlando av Virginia Woolf
Orlando av Virginia Woolf

Virginia Woolf

Virginia Woolf (1882 – 1941) var en brittisk författare, känd, bland annat känd för sina feministiska texter och åsikter. Hon debuterade 1915 med bildningsromanen The voyage out (Resan ut) och en av hennes mest lästa och omtyckta verk är Mrs Dalloway från 1925. Mrs Dalloway har inspirerat till boken och filmenTimmarna/The hours. Woolf led i perioder av depression och 1941 förvärrades tillståndet kraftigt. Woolf begick självmord samma år.

Kategorier
Christie, Agatha Dickens, Charles Fioretos, Aris Thúy, Kim

4 blandade noveller: Den blå pelargonen, Rapport från den täta världen, Horatio Sparkins, Hitomi

Jag fick en novelljulkalender i present av min sambo. <3 Så i december har jag plöjt noveller från vitt skildrar genrer. Här kommer några korta omdömen om fyra av dem.

Den blå pelargonen

Den blå pelargonen av Agatha Christie är en pusseldeckare och en av Christies tidigaste miss Marple-berättelser.  Det vankas middag och en tidigare Scotland Yard-chef är bjuden. Självklart passar han på att ta upp ett mystiskt fall när han nu har kluriga miss Marple vid bordet: en olycklig och vidskeplig kvinna kör hela dagarna med sin stackars man och nu har hon fått ett illavarslande besked från en spådam: blå blommor är ödesdigra för henne. Plötsligt dyker de blåa blommorna upp – på hennes tapet  – och sedan är hon död. Spökar det, eller har någon av sköterskorna ett finger med i spelet? Den blå pelargonen är en klurig och spännande liten berättelse om jag tyckte mycket om.

Betyg: 4 tapeter av 5.

Den blå pelargonen av Agatha Christie
Den blå pelargonen av Agatha Christie

Originalets titel: The blue geranium (engelska). Översättare: Helen Ljungmark. Utgivningsår: 1932 (första publiceringen, i novellsamlingen The thirteen problems (svenska: Miss Marples mysterier)), 2015 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 30. ISBN: 9789175890760.

Rapport från den täta världen

Rapport från den täta världen av Aris Fioretos är en berättelse som ingår i en samling noveller under tema “grannar” och här är det två bänkgrannar på läroverket som står i centrum. Novellens berättare beskriver sin granne på latinlektionerna: en udda pojke med ett alldeles eget språk och en perfektionistisk sida som får honom att fara med bläckpennan i tjocka öglor över det han skriver i anteckningsblocket, sudda ut det.  Det är en otroligt sorglig liten historia om hur lite man kanske vet, trots allt, om de människor som finns i ens närhet. Jag hade svårt att släppa den här berättelsen, mycket för att den är lite mystisk och liksom lockar en till omläsning.

Betyg: 5 basketspelare av 5.

Rapport från den täta världen av Aris Fioretos
Rapport från den täta världen av Aris Fioretos

Utgivningsår: 2017 (utgiven av Novellix). Antal sidor: 28. ISBN: 9789175891859.

Horatio Sparkins

Horatio Sparkins av Charles Dickens är en tragikomisk liten berättelse om en ungmö som förtvivlat försöker att hitta sin blivande make, helst en man med klass, status och pengar. Så börjar en viss Horatio Sparkins synas på balerna och festerna och allt tycks vara klappat och klart: han ska det bli! Självklart måste han vara något stort, eller? Den här novellen skrevs nog som satir och väl tänkt att driva med överklassen och deras ytlighet. Jag läste och roades av berättelsen, samtidigt som jag måste erkänna att jag också känner mig hemskt glad över att leva i en tid där det där med förhållanden och livskamrater inte behöver vara så komplicerat.

Betyg: 4 svarta hästar av 5.

Horatio Sparkins av Charles Dickens
Horatio Sparkins av Charles Dickens

Originalets titel: Horatio Sparkins (engelska). Översättare: Alan Asaid. Utgivningsår: 1836 (första publiceringen, i samlingen Sketches by Boz), 2016 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 29. ISBN: 9789175891316.

Hitomi

Hitomi av Kim Thúy är en kort, kort liten berättelsen med et väldigt rikt språk. Med ett härligt flöde målar Thúy upp en riktig svärmorsdröm till karl: snygg, attraktiv, jämställd, perfekt pappa och… Ja, visst finns det väl något som komplicerar bilden också. Jag tyckte verkligen om Hitomi, samtidigt som jag nog kände, någonstans, att den nog hade fått vara lite längre, fortsatt en bit till.

Betyg: 3 kimono och av 5.

Hitomi av Kim Thúy
Hitomi av Kim Thúy

Originalets titel: Hitomi (engelska). Översättare: Marianne Tufvesson. Utgivningsår: 2017 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 14. ISBN: 9789175891798.

Kategorier
Dyer, Ashley

Ristat i hud

Ristat i hud av Ashley Dyer är en spännande deckare, om än med en del element som är “lite för mycket”. Betyg: 3 whiskyglas av 5.

Ritat i hud av Ashley Dyer är en deckare som börjar spännande med att en kriminalinspektör, Ruth Lake, finner sin kollega, poliskommissarien Greg Carver, skjuten i sitt hem. Det är en sen kväll och det första Ruth gör är att tassa omkring i lägenheten, ta med sig alla mappar, som Greg har använt sig av medan han har arbetat med att utreda en serie otäcka mord, där unga kvinnor har hittats mördade och med sina kroppar helt täckta av smärtsamma tatueringar. Hon tar också med sig den pistol som hon hittar på platsen och ser noga till att sopa igen alla spår efter sig. Ristat i hud börjar alltså lite sådär opålitligt som många deckare gör idag (tänk Gone girl, Kvinnan på tåget…) och det är högst ovisst vad de båda huvudpersonerna eventuellt döljer för något.

Fortsättningen är klart spännande och lockar till sträckläsning. Greg vaknar upp, mirakulöst nog, men har en lång rehabilitering framför sig och minnena från tiden runt skjutningen är dimmiga. Eller är de det? Jag gillar det här greppet när man som läsare inte kan vara helt säker på om det går att lita på huvudpersonerna.

Samtidigt är mordförsöket mot Greg något av ett sidospår i boken. Vad den framför allt handlar om är den seriemördare, Taggmördaren, som gäckat Greg under lång tid och som Ruth nu är på spåren.

Det finns element i den här boken som är “lite för mycket” och som kanske heller inte är helt trovärdiga, men jag kan ha överseende med det, för det är verkligen en engagerande bok som lockar till sträckläsning. Det är effektivt och smart att ha flera parallella spår och de vävs dessutom ihop snyggt. De gör också att tempos hålls uppe utan att det för den sakens skull känns slarvigt berättat. Ja, jag tycker verkligen att Ristat i hud är en läsvärd deckare.

Citerat ur Ristat i hud

“”Var är din bil?”

Lake nickade mot sin Renault Clio som stod parkerad mitt emot Carvers hus och innanför polisens avspärrning. I den låg Carvers mappar och pistolen kvar i bagageutrymmet. Hon borde ha flyttat på den direkt efter att hon hade ringt in och larmat: just nu räknades den officiellt som en del av brottsplatsen.

“Kom med.” Wilshire fattade tag om hennes armbåge. “Vi sätter oss i bilen och pratar där.

“Va?” Mapparna. Pistolen. “Nej!” Hon ryckte sig fri ur hans grepp.”


Ristat i hud av Ashley Dyer
Ristat i hud av Ashley Dyer.

Ristat i hud

Originalets titel: Splinter in the blood (engelska).
Översättare: Gabriel Setterborg.
Utgivningsår: 2018 (första brittiska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Louise Bäckelin förlag).
Antal sidor: 415.
ISBN: 978-91-7799-045-1.

Ashley Dyer

Ashley Dyer är pseudonym för den brittiska författaren Margaret Murphy (född 1959), känd för bland andra Glömd i mörkret (utgiven på svenska 2002), och den brittiska kriminalteknikern Helen Pepper. De planerar att ge ut fler romaner om Ruth Lake och Greg Carver. Ashley Dyer har en hemsida, Facebooksida, Youtubekanal och twittrar under @AshleyDyer.

Förlagets beskrivning

“I månader har poliskommissarie Greg Carver jagat en gäckande seriemördare. En mördare som tillfångatar sina offer och ägnar veckor åt att tatuera varje centimeter av deras kroppar. Tills de blivit ett konstverk att visa upp för världen. Utredningen verkar ha gått i stå när Greg Carver en sen kväll brutalt skjuts ner i sitt hem. Hans kollega Ruth Lake är först på plats, men istället för att begära förstärkning så städar hon snabbt undan alla spår efter mördaren. Vad är det hon försöker att dölja och vem är mördaren? Och är Greg verkligen död?

Ristat i hud är en fängslande spänningsroman som tar dig med på en berg-och-dalbana av hemligheter, överraskningar och svek i jakten på en makaber mördare.”