1865 flyr fem krigsfångar från sydstaternas huvudkvarter. Det är vetenskapsmannen Cyrus Smith, journalisten Gideon Spilett, Smiths tjänare, Nab, matrosen Pencroff och den unga Harbert. Med sig har de även Smiths hund, Top.
Med hjälp av en luftballong tar de sig ut ur staden, men på grund av en storm flyger de långt ut till havs och är nära att sjunka till havets botten. De lyckas dock att rädda sig till en ö – en ö som visar sig vara obebodd.
Tillsammans lyckas de dock klara sig riktigt bra på ön, trots att de endast har kläderna de har på kroppen, två klockor, ett sädeskorn och en tändsticka med sig. Vad som är skrämmande är att det händer mystiska saker på ön. De blir mirakulöst räddade vid flera tillfällen och hunden skäller konstigt ibland. Är de inte ensamma?
Boken känns väldigt orealistisk på sina ställen. Det kan bara inte vara så enkelt att tillverka en massa avancerade prylar och ön känns nästan överdrivet stor och tycks ha enormt många tillgångar. För det är väl inte varje ö som har flera olika sorters malm och en helt otrolig flora och fauna? För övrigt kan jag inte hjälpa att jag tycker det blir lite väl mycket siffror och uppräkningar ibland och förresten: gör de inget annat än springer omkring på ön och dödar en massa djur?
Jag ska inte vara allt för kritisk. Boken är en gammal klassiker från 1800-talets slut, men är ändå hyfsat lättläst. För mig tog det bara någon dag att läsa ut den drygt 300 sidor tjocka boken och det är fascinerande att läsa om deras uppfinningar och metoder för att framställa olika saker med hjälp av de få hjälpmedel deras ö kan erbjuda. Boken är också väldigt spännande.
Kommentera & diskutera gärna!