Översättning vs. originalspråk

I gårdagens DN skrevs det lite om översättningar vs. originalspråket. I min värld är det glasklart: översättning är bättre. Jag tror att ”de flesta” som tror sig vara flytande på engelska egentligen är medelbra och då kan man knappast se de fina nyanserna i språket. För mig är en bok inte bara en berättelse, utan en bok handlar till väldigt stor del om just språket och orden. Om jag läser en bok på originalspråk är det inte för läsupplevelsens skull utan för att öva mig i läsförståelse/hålla igång språket. Eftersom jag läser engelska texter dagligen på jobbet så känner jag inte någon lust att läsa mer engelska än så och därför blir det ingen engelskspråkig skönlitteratur på originalspråk för min del. Ibland, men tyvärr väldigt sällan nu för tiden, läser jag dock franska böcker.

Sedan kan man väl i och för sig ifrågasätta hur bra somliga översättningar är. Jag har stor respekt för översättaryrket och förstår att det är en komplex och komplicerad uppgift att översätta en bok, men vad hände t.ex. med boken Kiffe kiffe demain som på svenska heter det helt obegripliga Kiffe kiffe imorgon? För att inte tala om översätningen av Bonjour tristesse/Ett moln på min himmel (jag har läst boken på både franska och svenska), som jag betraktar lite som en katastrof. Där har man helt lämnat somliga ord utan översättning (microcefal, demimonde?!?).  En av mina favoriter i översättarsammanhang är Harry Potter-böckerna. Där har översättaren, Lena Fries-Gedin, verkligen lyckats i avvägningen vilka namn/benämningar som ska översättas och inte.

Hur förhåller du dig till översättningar? Läser du helst originalspråk eller föredrar du översättningar?

16 svar på “Översättning vs. originalspråk”

  1. Som du säger så är ju smaken som baken. Själv tillhör jag dem som inte läser översättningar och allt på engelska. Jag irriterar mig alltid för mycket på översättningarna och tycker alltid att uttryck och nyanser i språket missas. Jag håller med Mia här ovan om att visst målas bilder i huvudet upp lättare på svenska men det gör det även på engelska efter att tag också tycker jag. Nu använder jag i och för sig engelskan dagligen lika mycket som spanskan och svenskan så det hjälper ju till en hel del antar jag.
    Håller med om att Harry Potter-böckerna har riktigt bra översättning, även om jag läser dem på engelska 🙂

  2. Klurigt det där, men jag brukar känna att jag förlorar något om jag läser översättningar. Det är liksom inte FÖRFATTAREN jag läser då, utan ÖVERSÄTTAREN. Oftast är det viktigt för mig att känna hur just den författaren skriver. Jag upplever inte att mina läsupplevelser blir fattigare, även om det säkert är fler ord jag inte fullt förstår när jag läser på engelska (oftast ganska obskyra substantiv för redskap och verktyg, som jag förmodligen inte skulle få en så värst mycket bättre bild av på svenska). Men det gäller att det är på engelska, som är det enda språk utöver svenska jag kan tillräckligt väl.

    1. Där säger du något som är väldigt sant. 🙂 Man läser såklart en översättare snarare än en författare när man läser en översättning.

  3. det beror ju förstås mycket på översättningen. Kanske allra mest på översättningen. Det stör mig otroligt mycket när jag läser en översatt engelsk bok och jag bara tänker ”så där pratar inte folk på svenska!”, och man dessutom förstår exakt vilka uttryck som använts i originalet. Det är mest i nya böcker som jag tycker jag stör mig på det, där dialogerna måste vara så samtida… måste ju vara svårt att översätta sånt så klart…

    1. Ja, men det håller jag verkligen med om! Det är en konst i sig att översätta en bok och det märks tydligt när översättaren inte riktigt har lyckats. Särskilt slanguttryck och sådant kan bli riktigt märkligt i svensk översättning.

  4. Jag hör till de som hellre läser på engelska än i översättning, alltid. Jag säger som jag brukar när den här diskussionen kommer upp i bokbloggar (vilket är ganska ofta): vi är ganska många som läser väldigt mycket på engelska och som förstår precis allt vi läser, nyanser och idiomatiska uttryck inkluderade. Det är olika från person till person. Vissa föredrar att läsa på svenska, vissa på engelska. Men det betyder inte att vi som föredrar att läsa på engelska missar en massa varje gång vi läser en bok.

    1. Ja, naturligtvis är det olika från person till person. Jag har självklart utgått från mig själv i inlägget! Däremot tror jag absolut att en del lurar sig själva när de väljer bort översättningar. Det innebär dock inte att ingen kan njuta av en bok i originalspråk.

      … Och tycker man att ett inlägg är tjatigt behöver man varken läsa eller svara. 🙂

  5. Vi tänker verkligen olika 🙂 Håller helt med det Anna skrev här ovan. Jag föredrar originalspråk (engelska) tio gånger av tio! Riktigt bra översättningar (=som är trogna originalversionen och gör den rättvisa) är så försvinnande sällsynta, och för mig är själva språket en så stor del av känslan/läsupplevelsen att det blir ett självklart val. Jag upplever inte att jag går miste om något alls, tvärtom. Gäller både skönlitteratur och fakta.

    Vad gäller bild- och känslominnen som Mia skriver om, så funkar det lite annorlunda för mig har jag märkt. Den känsla jag får av ett ord på svenska (exempelvis ‘regn’) ger mig helt andra associationer och förnimmelser än när jag stöter på motsvarande ord i en bok skriven på exempelvis irländsk eller indisk engelska (‘rain’). Betydelsen må vara exakt densamma, men de doftar liksom olika… hela energin bakom dem är annorlunda…

    1. Smaken är som baken antar jag.. 🙂 Det du har som argument för originalspråk har jag som argument för översättning. 😉

      Jag tycker också att orden kan ge olika känsla, men för egen del är det mycket enklare att känna något för svenska ord, så jag känner igen mig mycket i det Mia skrev.

  6. Jag tycker tvärtom, att böcker förlorar en hel del i översättningen. Det finns många bra översättningar – Harry Potter-böckerna är ett bra exempel – men jag föredrar ändå att läsa på originalspråk när det gäller engelskskriven litteratur. När jag läste om en av mina favoritförfattares böcker på svenska efter att ha börjat läsa honom på engelska så tyckte att jag boken tappade väldigt mycket av känslan eftersom ingen översättare kan översätta en bok hundraprocentigt ”rätt”, om man nu kan säga så.

    1. Fast vad är rätt och vad är fel? Min egen översättning är garanterat mer ”fel” än översättarens eftersom jag inte är tvåspråkig.

      1. Jo, naturligtvis är det individuellt vilket man föredrar och vilken version man känner att man får ut mest av. Och ja, rätt var antagligen lite fel ord, men jag personligen anser att en översättning aldrig kan bli exakt samma bok som originalet och att då en del av författarens språk och mening gått förlorad, vilket gör att originalversionen känns mer ”rätt” för mig.

        1. Nej, du har rätt i att det inte är samma bok. En översättning är ju en översättning och kan aldrig vara 100% likt originalet. Om den vore det vore det förmodligen inte ens en bra översättning! 🙂

  7. Vad skönt att det finns nån som vågar säga att översättningar är bättre!
    Jag är lärare i engelska, och anser mig förstå skriven engelska mycket väl. Jag läser på engelska för att hålla språket aktuellt i mitt huvud, och ibland för att böcker inte hunnit bli översatta. Jag förstår engelska nästan lika bra som svenskan. Men ändå är det som du säger, just nyanserna i språket är det väldigt svårt att snappa upp. Och här och där kan det vara ett ord man inte förstår och det gör att läsningen inte flyter på lika bra.
    Någon sa någon gång, ang. översättning eller andraspråk, att när man hör ett ord på sitt modersmål så målas det upp bilder och dofter och minnen i huvudet, men när man hör ordet på sitt andraspråk så blir det bara ett ord. Ta t.ex. ordet Äpple. När jag hör det ser jag färger, miljöer, känner dofter och börjar tänka på en massa andra saker som jag förknippar med äpplen. När jag hör ordet Apple ser jag framför mig ett bildkort med en bild av ett äpple.

    1. Jag håller med dig! Jag har inte tänkt på det förut, men det du beskriver om hur man föreställer sig orden tycker jag stämmer precis! För mig blir en bok betydligt mer ”platt” om den är på originalspråk istället för i översättning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.