Elisabeth är kär i basketstjärnan Todd, som även tvillingsystern, Jessica, är intresserad av. Jessica brukar alltid få de killar hon vill ha, men när Jessica och Todd börjar att gå ut med varandra säger inte Elisabeth någonting om vad hon känner utan ser istället bara på medan hennes syster tar hennes kärlek ifrån henne.
Boken innehåller också lite oro över brodern, som är ute med en lättfotad tjej och för pappan, som verkar vänsterprassla.
Boken igenom irriterades jag över hur enkelt och svartvitt de båda huvudpersonerna framställs. Elisabeth är äckligt genomgod och lite blyg medan Jessica är den onda tjejen som kan ta för sig. Jag vet inte vart boken vill komma med det, men töntigt och förutsägbart är det.
Kommentera & diskutera gärna!