Kategorier
-

Den bra litteraturen och den dåliga

Jisses vad Zlatan Ibrahimovics biografi säljer! Över 200 000 exemplar har sålts redan och nu trycks den för fullt för att möta den stora efterfrågan. Själv nöjde jag mig med att läsa artikeln med Zlatan i förra lördagens DN och jag kunde inte låta bli att le åt:

– Läser du mycket?

– Nej, inga böcker. Jo “Alkemisten” (av Paul Coelho)…

Det måste få bokbloggare i allmänhet att kräkas. Att läsa Coelho är som att läsa Dan Brown, är som att läsa Harlequinromaner, är som att läsa självhjälpsböcker, är sämre än att inte läsa alls. Smaken är som baken, ni vet, men ibland vill man inte att ens nobelpristagare och Murakamiromaner ska blandas med sådant som alla läser. 😉

Själv har jag ett ganska avspänt förhållande till det där med böcker/författares status, men det är svårt att inte färgas av den allmänna uppfattningen. Jag läser nästan aldrig “okända” böcker, utan väljer böcker efter andras rekommendation och efter vad jag har läst om boken på bloggar och i tidningar. För mig skulle det kännas som slöseri med tid att stå och läsa på baksidestexter och kolla på framsidor när jag vill läsa något nytt och jag tar hellre “säkra kort” och läser sådant som allmänt verkar uppskattas av sådana som jag tycker har god smak. Det innebär ju dock att det känns ganska främmande att läsa t.ex. en bok av Dan Brown…

Vad skulle hända om man blindtestade böcker? Skulle man känna igen den bra litteraturen och kunna dra en skarp gräns mot den dåliga? Jag vet med säkerhet att jag skulle känna igen Murakami (ingen annan har så mycket “ung pojke, äldre kvinna”-sex och lesbiskt sex i sina böcker… Jag gillar dem för övrigt inte så mycket) och Coelho (med sina enkelt serverade etiska resonemang och filosofiska frågor; vad man än tycker om det). Den skarpa gränsen tror jag inte på.

Kanske borde jag gå lite mer på slumpen när jag väljer böcker. Det vore kul att inte ha några speciella förväntningar innan man öppnade en bok. Vid minst två tillfällen det senaste året har jag läst just på det sättet: när jag läste manuset till Cirkeln och Bastarden från Istanbul. Jag tyckte att båda böckerna var kanon! Trots att jag varken hade andras omdömen, en framsida eller något annat att påverkas av. Det är så man borde läsa böcker. Med öppet sinne. Kan inte någon klä in en Coelho i en framsida med min favorit, Jonas Hassen Khemiris, namn på, så får vi se vad jag tycker? 😉

3 svar på ”Den bra litteraturen och den dåliga”

Jag ogillar det här med att benämna litteratur som bra och dålig, vem avgör egentligen det? För övrigt är Coelhos Alkemisten en av de bästa böcker jag har läst, är inte så förtjust i hans övriga men den älskade jag. Jag läser också Dan Browns böcker med stort nöje, men älskar också Selma Lagerlöf, Tolstoj och Zadie Smith.

Jag gillade också Alkemisten! Gav den 5 av 5 i betyg när jag läste den. 🙂 Det är såklart upp till en själv att avgöra vad som är bra och dålig litteratur, men min poäng är att det är svårt att helt bortse från andras åsikter. Det finns nog få böcker som har så låg status i bloggosfären som Alkemisten, så om den hade varit aktuell idag hade jag nog inte spillt tid på att läsa den. Jag hade dömt ut den på förhand och det hade ju varit synd!

Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.