Berättelsen om Fry fortsätter! Den tredje boken, Isvintern, börjar väldigt spännande med att Fry jagas av vargar och är nära att frysa ihjäl, men som tur är blir hon räddad av Tore, en okänd man som plötsligt dyker upp på Kungsgården, där Fry bor. Tacksamheten mot Tore är såklart stor och framför allt Hird, Solgudinnans tjänare och Frys lärare, imponeras stort. Tore stannar hos dem och är uppskattad på gården, men det finns också de som har sina tvivel och undrar vad Tore egentligen vill. Ulv, Mångudens tjänare, är särskilt misstänksam och även Fry börjar förstå att allt inte är som det ska och att Tore kanske vill dem illa.
Boken är en spännande ungdomsbok som utspelar sig under bronsålder. Som yngre var jag särskilt förtjust i historiska barn- och ungdomsböcker och den här kan jag fortfarande läsa med god behållning. I Isvintern vävs både spänning, kärlek och historia ihop på ett fint sätt. Berättelsen slutar inte i Isvintern, utan fortsätter i fjärde boken, Kungsgården, och det kan dock kanske ses lite som en nackdel.
Kommentera & diskutera gärna!