Nej

Jag fick här om dagen en inbjudan från författaren Peter Nilsson, som berättade om sitt försök att skicka in ett manus till förlaget Galago. Han skriver samma info i det här blogginlägget. Peter Nilsson skickade alltså in sitt manus för två år sedan och har efter flera påtryckningar inte fått någon respons. Det får man kanske acceptera som ett nej, även om det såklart känns oartigt att förlaget inte kan säga rent ut att de inte är intresserade.

Jag törs knappt tänka på hur många obeställda manus som trillar in hos förlagen hela tiden. Det måste faktiskt vara svårt, kanske omöjligt, att hinna läsa allt. Men jag törs heller inte tänka på hur det känns att lämna ifrån sig ett manus – en hög med papper som man har levt nära under en lång tid. Är inte ett manus nästan som ens bebis… Och så är det kanske inte ens någon som läser det! Än mindre ger ut det…

Men har man författardrömmar ska man såklart inte ge upp. Typiska exempel på refuserade författare är ju Astrid Lindgren och J.K. Rowling… Eller så får man kanske ge upp förlagen och ge ut på eget, som Daniel Åberg gjorde med första utgåvan av sin roman Vi har redan sagt hej då. Eller göra en kul grej av det, som Peter Nilsson nu gör med sitt manus, Minnen av pappa. Hoppas att något förlag nappar, nu när Galago inte verkar vilja ge ut det..!

av Bokblomma

Läser och bloggar om böcker!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.