Jag förhandstippar att det här blir en favorit

Av alla aktuella böcker är det framför allt Richard Yates Cold Spring Harbor, som nu kommit ut på svenska, som jag längtar mest efter att få läsa. Både Revolutionary Road och Easter Parade seglade direkt in på min lista över favoritböcker. Yates täcker in allt jag vill vill ha i en bok: ett elegant och avskalat språk, fascinerande och pricksäkert formulerade liknelser och gripande berättelser om livsöden som skulle kunna ske vem som helst omkring oss. Inte sällan handlar böckerna om kvinnor i knepiga livssituationer.

Cold Spring Harbor har för första gången kommit på svenska, men skrevs egentligen 1986, och det blev Yates sista bok som han hann skriva klart innan sin död 1992. Det är så knasigt med Yates att han fick sitt genombrott först långt efter sin död. Hade inte Revolutionary Road filmatiserats 2002, hade kanske hans böcker över huvud taget inte nått särskilt stor uppmärksamhet i Sverige. Helt sjukt! Han är en av mina favoritförfattare. Det är sorgligt att han inte fick uppleva det riktiga erkännande som han förtjänar.


Kommentarer

5 svar till ”Jag förhandstippar att det här blir en favorit”

  1. […] har äntligen börjat läsa Cold spring harbor. Jag säger äntligen, för jag har haft den länge. Jag har faktiskt ingen aning om varför så många andra böcker har kommit emellan. Han skriver […]

  2. Jag har precis läst Cold spring harbour och tyckte mycket om den! Betydligt mer än Revolutionary road faktiskt. I vanliga fall gillar jag inte avskalat språk men han lyckas på ngt sätt.

    1. Vad kul att höra! Nu är jag ännu mer sugen på att läsa boken!
      Men.. så mycket böcker, så lite tid.. 🙁 Ge mig julledighet!!

  3. Jag håller verkligen med om att Yates språk är vackert och ”lagom”, för att använda ett kärt svenskt uttryck. Man behöver liksom inte oroa sig för att han ska bre ut sig i bombastiska ordalag. Jag har visserligen bara läst ”Easter Parade” (läs gärna min recension här: http://bokmilaskogen.wordpress.com/2011/09/19/easter-parade-av-richard-yates/) och tyckte att den var trovärdig och fin på sitt sätt, men också väldigt grå och dyster.

    1. Du har helt rätt i att den är mörk och dyster. Även Revolutionary Road är ju tung på så sätt, men av någon anledning har jag en förkärlek för sorgsna och melankoliska böcker, så jag tycker faktiskt hemskt mycket om dem båda två.

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Upptäck mer från Bokblomma

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.