Det finns väl ingen som har missat ”Rödluvan”, ”Hans och Greta” och de andra sagorna av bröderna Grimm? Som liten fick åtminstone jag höra historierna ett otal gånger och nu har jag läst dem på nytt i denna engelska version.
Boken gjorde mig riktigt förvånad på många sätt. Bland annat pryds framsidan av en bild på Rödluvan trots att ingen saga i boken ens liknar den gamla klassikern. Hans och Greta har också försvunnit, eller åtminstone bytt namn till ”Roland and May-bird” och ändrats en hel del från hur jag minns den. De sagor som finns om Hans och Greta handlar om helt andra saker. Självklart är det fel att säga att sagorna har ändrats i den här boken eftersom sagorna finns i sin originalform i den, men det känns lite tråkigt att inte känna igen sig.
Det är mycket i boken som har bytt namn och ändrats om och många av sagorna är väldigt lika varandra. Samma tema kommer åter om och om igen. Sagorna känns också förlegade och ganska trista med dessa evigt vackra, snälla prinsessor och IQ-befriade hemmafruar.
Fast nu ska jag inte vara allt för kritisk. Man måste kanske säga att sagorna hör till vår kultur och är väldigt gamla. Sedan riktar de sig kanske inte till min målgrupp direkt (?). Själv har jag fått en överdos av sagor efter den här boken och kan kanske inte riktigt uppskatta dem.
Något annat underligt med sagorna är att de i början kan handlar om något för att sedan raskt byta handling och handla om något helt annat. Ibland hänger man inte alls med, men engelskan i boken är gammaldags och svår att förstå, så mina problem att inte följa med i handlingen kan mycket väl bero på mig.
Hur som helst kan det här vara en ganska trevlig bok att läsa om man vill öva lite på att läsa engelska och visst är det lite nostalgiskt med dessa sagor.
Kommentera & diskutera gärna!