Kategori:

  • Sköna bönor

    Sköna bönor

    Kolla vilken fin kokbok som snart kommer ut! Jag har en liten samling med vegetariska kokböcker (här finns inlägg om dem: 1 och 2), men det är alltid kul med fler, särskilt nu när vi har skaffat oss en lite större hylla för kokböcker. 😉 På min önskelista finns Mera vego och Green kitchen stories, som många har tipsat om. 🙂 Men jag har en bestämd känsla av att även Jenny Dambergs tjusiga bok om bönor, ärtor och linser skulle passa bra hemma hos mig. Bönor, ärtor & linser är ju bland det godaste jag vet i matväg. Äter varje dag!

    Framsidan är superfin. Innehållet kan jag tyvärr inte säga så mycket om eftersom boken alltså inte ens har kommit ut ännu. I oktober kommer den ut.

    Bönor, ärtor, linser - Jenny Damberg

  • Tillbaka till bokcirkeln

    Tillbaka till bokcirkeln

    Det känns som att jag inte har bokcirklat på tusen år, men egentligen så var det väl i april/maj någon gång när jag träffade mina bokcirkelvänner senast. Däremellan har jag varit upptagen med jobb på annan ort samt sommarlov, då vi väl alla har varit på lite olika orter mest hela tiden, tror jag. I veckan sågs vi i alla fall igen och diskuterade Tillbaka till henne, som jag bloggade om här om dagen.

    Det känns kul att vara igång igen! Vi har spånat på lite nya upplägg och det känns inspirerande, tycker jag. Framöver kommer vi eventuellt ha fler frukostträffar, läsa fler teman, så att man kan jämföra olika böcker, och så har vi skrotat omröstningarna och nu turas vi om att rätt och slätt välja nya böcker. Lite löst har vi också pratat om att eventuellt ta in någon mer medlem. En gång i tiden var vi närmare 10 pers (!), tror jag, men nu är vi 6 medlemmar och oftast är vi 3-4 som kommer på träffarna. Kanske är dags att bli fler, men vi får se!

    Vad gäller Tillbaka till henne så fick boken ett av de högsta medelbetygen någonsin. Vår bok, där vi antecknar våra omdömen och betyg, är på okänd plats just nu ;), så jag kan inte kolla, men jag misstänker faktiskt att Tillbaka till henne har tagit ett nytt rekord! 4 av 5 fick den i medelbetyg. Jag kan tycka att boken är lite för lång, men det gör ingenting. Det är en lättläst och fin bok. Läs mer om vad jag tyckte här.

    Till nästa gång läser vi More fire av Karolina Ramqvist. Det är en författare som jag är väldigt nyfiken på, så det känns riktigt kul. Dessutom är det en kort bok (ca 250 sidor, om jag minns rätt) och korta böcker är mina bästa böcker! 🙂

    More fire

    Jag hittade boken på biblioteket som Adobe-krypterad epub och som strömmad epub. Det sistnämnda har jag aldrig hört talas om förut, men jag antar att det är böcker som bara kan läsas på datorn medan man är uppkopplad? Jag valde den förstnämnda varianten. Jag måste faktiskt erkänna att det var bra länge sedan jag lånade en e-bok på biblioteket senast. Jag har lyckats samla på mig så många köpta böcker att jag inte riktigt behöver låna några e-böcker i nuläget. Dessutom läser jag också en hel del e-böcker via mobilen i Mofibo eller Storytel. Jag är hur som helst glad över att biblioteken så generöst erbjuder även e-böcker, som ju kan vara ganska dyra om man köper dem till ordinarie pris. Tjänster för strömmade böcker är ju inte heller gratis, så tur att det finns alternativ.

  • Nostalgitorsdag: Parfymen

    Nostalgitorsdag: Parfymen

    I dagens Nostalgitorsdag plockar jag upp en bestseller från mitt bloggarkiv, nämligen Parfymen av Patrick Süskind. Boken handlar om Grenouille som har som enda drivkraft i livet att försöka blanda den mest fantastiska parfym han kan tänka sig – en parfym med doften av oskuldsfulla och vackra kvinnor. Det är en väldigt annorlunda berättelse. Makaber och fascinerande. Särskilt är det fascinerande hur författaren lyckas skriva så målande om något så svårbeskrivligt som dofter.

    Nostalgitorsdag - Parfymen

  • Snart kommer Millennium 4

    Snart kommer Millennium 4

    Nu är det bara några veckor kvar tills den fristående fortsättningen på Stieg Larssons Millenniumtrilogi kommer ut. Boken kommer att släppas samtidigt i 25 länder, om jag har förstått det rätt, och utgivningsdatum är den 27/8. Jag är ärligt talat inte speciellt förtjust i någon av de första 3 böckerna, men jag erkänner villigt att jag är rätt ensam om att inte riktigt se storheten i Stieg Larssons deckare om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist.

    Inte minst märks det på förlaget att de räknar Millennium som en av deras största guldklimpar. I gårdagens DN fanns en riktigt läsvärd dagbok där David Lagercrantz, författaren till den fristående fortsättningen, Det som inte dödar oss, delar med sig av ”bakom kulisserna”. Han berättar att boken skrevs på en dator utan uppkoppling och att absolut ingenting fick skickas digitalt i något steg av processen. Han berättar om hemliga möten där han smyger in bakvägen på förlaget och de sammanträder i källaren. Det är verkligen mycket hysch-pysch, som om det var försvarshemligheter det handlade om och inte en deckare. Jag undrar lite vad de var rädda för. Att någon skulle sno ett utkast och ge ut det i smyg? Att nyheten om en Millennium 4 skulle läcka ut i förväg och inte tajma deras uträknade PR-plan för när pressmeddelanden och utskick ska gå ut?

    Förmodligen ville de väl bara få lite extra skriverier om hemlighetsmakeriet. Jag kan inte se något annat skäl till att hålla på som de gjort.

    Nåja. Hur mycket PR-grejs det än finns runt den här boken att bli trött över så måste jag säga att jag är mycket mer peppad på att läsa Det som inte dödar oss än vad jag var av att läsa t.ex. Luftslottet som sprängdes, d.v.s. del 3 i serien. Jag tycker att David Lagercrantz verkar vara en så dedikerad författare. Det var verkligen roligt att läsa om skrivarbetet och hans våndor i hans dagbok i DN. Jag vill faktiskt läsa Det som inte dödar oss. Tids nog. När hajpen har lagt sig. 😉

    David Lagercrantz dagbok

  • Nostalgitorsdag: Fånge i Hundpalatset

    Nostalgitorsdag: Fånge i Hundpalatset

    Flitiga läsare av min blogg vet att jag är tycker att Martina Haag skriver väldigt roligt och att hennes lättlästa böcker är mycket underhållande. I dagens Nostalgitorsdag tänkte jag därför tipsa om en av hennes böcker som jag har läst och bloggat om: Fånge i Hundpalatset. I boken skriver Martina Haag om livet som fyrabarnsmamma – och ägare till en hund som råkar vara en korsning mellan de två mest högljudda hundraserna i världen. Härlig bok!

    Här hittar du mitt inlägg från 2013.

    Nostalgitorsdag - Fånge i Hundpalatset

  • Nostalgitorsdag: Dödgrävarens dotter

    Nostalgitorsdag: Dödgrävarens dotter

    I dagens nostalgitorsdag plockar jag upp en bok från en av mina favoriter: Joyce Carol Oates. Hon har skrivit fantastiskt många, berörande och bra böcker om kvinnor i olika knepiga situationer. Jag brukar inte gilla tjocka böcker, men Oates lyckas på något sätt alltid få ihop tighta berättelser även fast hon broderar ut dem på många sidor. Dödgrävarens dotter är på ca 600 sidor, men är väl värd att ta sig igenom. Ett tips för den med mycket lästid i sommar!

    Nostalgitorsdag - Dödgrävarens dotter

  • Nostalgitorsdag: Bokklubbspremiär

    Nostalgitorsdag: Bokklubbspremiär

    Inför dagens Nostalgitorsdag ramlade jag över ett inlägg där jag berättar om två premiärer för min del: mitt första bokklubbsmöte och min första sushi. Året var 2010 och jag hade precis börjat exjobba på en arbetsplats där det fanns en bokklubb som träffades och pratade böcker & åt sushi.

    Satan vad länge sedan det var ändå. Och ändå inte. Jag jobbar fortfarande på samma ställe. Sushi äter jag oftare än på bokklubbsträffarna, för det är en av mina favoriträtter. Och vad gäller bokklubbandet så är jag nu för tiden även medlem i bokcirkeln Picket & pocket, så jag bokcirklar även utanför jobbet. Bra premiärer! De gav verkligen mersmak alltså.

    Här hittar du mitt inlägg från 2010.

    Nostalgitorsdag - Två premiärer

     

  • Nostalgitorsdag: Leif GW Persson

    Nostalgitorsdag: Leif GW Persson

    I dagens Nostalgitorsdag1 återvänder jag till ett inlägg som jag skrev 2011 när jag läste Unni Drougges roliga deckare Bluffen. I Bluffen dyker Leif GW Persson upp i rollen som sig själv och det gjorde mig nyfiken på att läsa hans biografi, som var lite av en snackis just då. Sedan dess har jag faktiskt läst biografin, Gustavs grabb, och tyckte att den var riktigt bra! Persson är verkligen en originell person och han är duktig på att skriva och bygga en berättelse. Helt nyss har jag dessutom lyssnat på min första Leif GW Persson-deckare, nämligen Den döende detektiven. Leif GW Persson dyker inte upp som en karaktär i den boken, men visst känner man ändå igenom honom, så som man känner honom från TV, i karaktärerna och inte minst i huvudpersonen.

    Här kan du hitta mitt inlägg från 2011.

    1. Under rubriken Nostalgitorsdag, min variant av #throwbackthursday, återvänder jag till inlägg från arkivet. ↩︎
  • Ett lass e-böcker

    Ett lass e-böcker

    Många läser extra mycket på sommaren, men jag hör nog faktiskt inte till dem. Faktiskt så läser jag nog lite mindre på sommaren än annars eftersom det är så mycket annat som händer… Det har i och för sig inte hindrat mig från att fylla på förrådet med e-böcker. Om inte annat får jag väl läsa i höst. 😉

    Levande och döda i Winsford, Stål, Nattvakten, Vassa föremål

    Stål har jag varit sugen på att läsa sedan den kom på svenska 2012. Kanske är dags nu då!