snabb långsam Mycket långsammare än andra bokbloggare… men jag tror jag är snabbare än medelläsaren faktiskt.
läser alla ord skummar en del
gillar långa beskrivningar hoppar över det som inte för historien framåt Inget av det, egentligen… Jag ogillar långa beskrivningar (Jag säger bara: Sagan om ringen. Urrk…), men jag hoppar faktiskt aldrig över hela textstycken när jag läser.
kommer ihåg detaljer kommer ihåg i stora drag Det beror på vilken bok det är, såklart! En del textstycken/detaljer kan verkligen etsa sig fast, andra inte…
undviker tjocka böcker läser gärna tegelstenarJag skulle vilja säga att jag gillar tegelstenar, men dessvärre har jag inte tid för dem… :p
tycker om tunna böcker tycker att tunna böcker ofta saknar något Men ja! de kan verkligen sakna något i vissa fall…
idealboken är på mindre än 400 sidor idealboken är på mer än 400 sidor
tjuvkikar på slutet läser aldrig slutet förrän boken är just slutAlltså, tjuvkika på slutet, vem gör sådant?!?!?!
väljer efter omslag skiter fullständigt i ytanJag läser e-böcker och manus ibland och då finns inte ens en framsida. 🙂
läser baksidetexter undviker baksidetexterMen… Jag läser ju sällan/aldrig en helt okänd bok…
väljer boken efter rekommendation vill helst välja själv
rekommenderar ofta böcker till andra rekommenderar sällan böcker Jag bombarderar ofta jobbets bokcirkel med nya förslag. 😛
hör det jag läser i huvudet hör aldrig det jag läser
gillar ljudböcker gillar inte ljudböcker Jag älskar att ha ljudbok när jag är ute och springer!
läser främst böcker i en genre gillar att variera min läsning
läser alltid på svenska läser på flera språk Fast ibland försöker jag med franska, men mest för att hålla igång språket.
är bra på att komma ihåg böcker jag läst glömmer lätt bort både titlar och författare Det är svårt att glömma när man har en bokblogg… 😛
skriver upp det jag läser skriver inte upp det jag läser Alltid i bloggen!
läser varje dag läser mer sällan
tycker att läsning är avslappnande tycker att läsning är ansträngande
Drottningen vänder blad är ingen tegelsten precis. Med sina dryga 100 sidor kan även den som inte har för vana att plöja sig igenom tjocka böcker, hinna läsa ut den på inte allt för lång tid – och många är det som har läst den och hyllat den.
Huvudpersonen är ingen mindre är Hennes Majestät Elizabeth II själv. Av en slump går hon en dag in i en bokbuss och hon känner sig lite tvungen att faktiskt låna något när hon ändå är där. Det öppnar upp dörren till litteraturens värld. Hon blir en bokslukare av stora mått, faktiskt så stora att hon börjar försumma sina förpliktelser som drottning.
Boken är smårolig och det namedroppas författare och titlar hej vilt, vilket säkert uppskattas av bokälskare. Jag gillar greppet att det är en så välkänd figur som Storbritanniens drottning som får vara i huvudrollen, men ändå kan jag inte påstå att boken gjort något stort avtryck hos mig. Den känns mest som en stunds avkoppling och inte så mycket mer. Det var dock ett bra bokval för mig just nu eftersom jag har varit dålig på att läsa ut böcker den senaste tiden. Nu känner jag att jag är tillbaka på banan igen. Skönt!
Akademibokhandeln har infört att läsborgarmärke för att uppmuntra barn till att läsa mer. Tanken är att föräldrarna ska fylla i ett ”läskort” efter varje utläst bok och efter 5 böcker kan barnet sedan hämta ut ett vitt läsborgarmärke hos Akademibokhandeln. 10 lästa böcker ger ett rött märke och till slut kommer man till det svarta (15 böcker). Det är såklart reklam för Akademibokhandeln, men jag tycker ändå att det är en väldigt roligt grej. Läsborgarmärken hade varit något när jag var liten! När jag var liten och samlade simmärken kom jag bara till Silverfisken… Jag har några ridmärken också, men jag minns inte ens riktigt vad de stod för. De var väldigt kul att ta i alla fall! Hoppas att många tycker att det är kul att ta läsborgarmärken också!
Nu börjar semestern lida mot sitt slut (egentligen en överdrift, för jag har ca en vecka kvar) och jag ska resa tillbaka till Umeå. Jag har läst massor under semestern. En kollega frågade hur jag har tid att läsa så mycket och jag ursäktade mig med att det ju har regnat ganska mycket. Regn är läsväder. Fast sol är också läsväder. Alltså har jag läst många böcker under semestern.
Summa summarum har jag läst 13 böcker under de första 3 semesterveckorna (det är ungefär en tredjedel av vad jag har läst under hela året!). Ska jag utse en favorit måste jag säga att jag tyckte väldigt mycket om Att komma hem ska vara en schlager. Den var riktigt fint skriven och berörde mig.
När jag uppdaterade min blogg tog jag bort betygen, som ni kanske har märkt. Det känns ganska bra. Ett betyg säger ju faktiskt ganska lite om en bok och kan också vara rätt vilseledande. Det har hänt att jag har dragits med av någon allmän hype och satt ett (för) högt betyg på en bok, eller omvänt, gett ett blygsamt betyg på en bok, och sedan har det några veckor senare känts som att boken förtjänar något helt annat än det betyg jag gav. En del böcker behöver tid att växa och andra behöver man kanske bara.. smälta?
Som bloggare kan man ju fritt tänka och tycka och det är ju naturligtvis en frihet man har, men samtidigt handlar det ju mycket om tycke och smak och vad man hade för förväntningar på boken där och då. En del böcker har fastnat i mitt minne för att de passade den situation jag var i när jag läste boken. Hade jag läst samma bok idag hade den kanske inte betytt något. Naturligtvis sker även det omvända. Mia Skäringers bok Dyngkåt och hur helig som helst tyckte jag inte särskilt mycket om när jag läste den, men om jag hade varit 35 och haft barn så hade jag kanske älskat den och kunnat identifiera mig med Skäringer och uppskattat hennes utlämnade berättelse om sig själv och sitt hektiska liv.
Det här är naturligtvis uppenbart för alla, men jag tror det är bra att man skaffar sig en egen uppfattning och inte stirrar på betyg. Jag betygsätter visserligen fortfarande böcker på Boktipset, men det får räcka så.
I ett rätt nyligt nummer av Femina såg jag förresten en ganska kul grej. Under rubriken ”Släpp känslorna loss, det är vår!” tipsades det om fyra romaner med argument för och emot att läsa dem, t.ex. angående Ragdes senaste, Nattönskningen: ”Därför ska du läsa den: Anne B Ragde skriver glatt, fräckt och oförfärat om erotik. […] Därför ska du inte läsa den: Föredrar du kärlekens handlingar förlagda mellan raderna i en bok blir nog det här för mycket.”. Smaken är som baken… Det någon annan uppskattar med en bok kan någon annan ogilla med densamma…
Det var inte särskilt länge sedan jag var på en förelänsning om kunskap och fick höra en professor berätta om hur samhället har förändrats till att bli ett kunskapssamhälle. Då man förut ägnade tid åt att leta efter kunskap måste man idag ägna tid åt att sålla bland de enorma mängderna fakta.
Det är inte riktigt det den här boken handlar om, även om undertiteln är ”och förbered dig för livet i kunskapssamhället”. Boken handlar istället om hur man ska ta in kunskapen på bästa sätt. Den ger både konkreta tips på hur man kan lära sig att läsa och ta in information snabbare, men den har också kapitel som tar upp hur man skaffar motivation och hur man kan sätta upp mål.
I det stora hela tycker jag att det här är en väldigt inspirerande och intressant bok, även om många av tipsen känns som alldeles för överambitiösa projekt. En av de bästa sakerna i boken är de små ordspråken och frågorna som sticks in här och var, t.ex: ”Om du visste att du inte kunde misslyckas, vad skulle du göra då?” Det är frågor som man borde ställa sig själv lite oftare.
När upplysningsfilosofen Voltaire gav ut den här boken på 1700-talet måste den ganska överdrivna och ironiska boken ha väckt mycket uppmärksamhet. Boken är en elak satir där bland andra filosofen Leibniz får sig en känga för sin teori om orsaker och verkan och för sitt påstående att allting är ordnat till det bästa. I boken behandlar Voltaire många ämnen som var aktuella när boken skrevs och vore det inte för de bra förklaringarna i slutet av boken skulle åtminstone inte jag ha förstått så mycket av vad Voltaire egentligen vill säga. Tack vare förklaringarna kan man dock hänga med i boken och förstå vad Voltaire egentligen menar och vem han förlöjligar eller skriver om.
Själva boken handlar om Candide som på grund av sin kärlek till den vackra Kunigunda blir utsparkad från det slott där han har bott. I och med denna händelse tar sig en lite skruvad, men faktiskt underhållande, berättelse fart och vi får följa Candide på en lång resa i jakten på den försvunna Kunigunda.
Berättelsen i sig är rätt kul och fantasifull, men det bästa med boken är all kritik och betraktelser som Voltaire smyger in i historien. Sista kapitlet är i mitt tycke bäst eftersom det innehåller en del intressanta funderingar kring lyckan och var man finner den.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
