Dvärgen Gustaf

Samlade dikter av Bodil Malmsten
Samlade dikter av Bodil Malmsten

Dvärgen Gustaf är Bodil Malmstens debutdiktsamling från 1977 och det är också den inledande delen i samlingsvolymen Samlade dikter. För mig är det här den andra bekantskapen med Bodil Malmstens poesi. Jag har läst och njutit av hennes romaner och loggböcker, men hennes dikter kom jag inte i kontakt med förrän jag läste det som kom att bli hennes sista dikt: Det här är hjärtat. Det här är hjärtat är smärtsam och fylld av sorg. Dvärgen Gustaf är en helt annan berättelse, även om Malmstens sätt att skriva helt klart känns igen. Det finns en lekfullhet och exakthet i språket som är svår att ta miste på. Hennes iver att plocka in samtidsreferenser och kommentera samtiden känns också igen.

I Dvärgen Gustaf kretsar dikterna kring en cirkus, där Dvärgen Gustaf styr medan loppor, jättedamer och lindansöser rättar sig, förälskar sig, blir sårade. Dvärgen Gustaf innehåller en del brännande, ilskna och ibland sorgliga dikter, men inramningen blir något helt annat än i Det här är hjärtat eftersom det inte är lika uppenbart personligt och nära författaren själv, utan kretsar kring de här karaktärerna som Malmsten målar upp. För mig blir det därför mer svårläst, särskilt eftersom jag är ganska ovan vid att läsa poesi.

Jag tycker ändå att det har varit jättekul att få läsa Malmstens debut. Det känns fantastiskt också att hon fick debutera med någonting så udda som en diktsamling om en dvärg på cirkus. Det krävs en Malmsten för att lyckas med ett sådant projekt. Den som inte skriver såhär skickligt skulle aldrig få ge ut en sådan här bok.

Faktum är att knappt Malmsten lyckades bli utgiven. Hon skriver i bland annat Så gör jag och i sin biografi Mitt första liv om att Dvärgen Gustaf inte togs emot väl i pressen och att lektören som läste manuskriptet på förlaget rekommenderade att boken inte skulle ges ut. Förläggaren propsade på att den skulle ges ut ändå. Bra! Jag älskar att egensinniga och ovanliga böcker får nå ut till läsare.

I korthet

Rekommenderas för: Den som vill läsa Bodil Malmstens egensinniga debut – en poesisamling om en cirkus och dess invånare.

Betyg: 3+ loppor av 5.

Citerat ur Dvärgen Gustaf

“Sedan jag gråtit färdigt
och hatat undan
sedan jag stängt in mej
och rivit mina staket
sedan jag förlåtit mig mina synder
och beslutat ta mig
som jag är
sedan jag slängt mina klänningar
och förolämpat mina vänner
sedan jag rivit Gustafs porträtt
och slutat se
med hans ögon
börjar jag från början”

Samlade dikter av Bodil Malmsten
Samlade dikter av Bodil Malmsten

Om Bodil Malmsten och Dvärgen Gustaf

Bodil Malmsten (1944-2016) var en svensk författare och dramatiker. Hon debuterade 1970 med barnboken Ludvig åker, som hon skrev tillsammans med Peter Csihas. Hennes stora genombrott kom dock 14 år senare med diktsamlingen Damen, det brinner!. Den första romanen, Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, kom 1994. Malmsten har sedan dess etablerat sig som en av vår tids mest älskade författare. Inte minst har hon uppmärksammats föra sina böcker om franska Finistère, där hon bodde mellan åren 1999 och 2008. Malmstens blogg finns fortfarande på www.finistere.se och hennes twitterkonto hittas på på @BodilMalmsten.

Utgivningsår: 1977 (första svenska utgåvan, Bonniers), 2016 (den här samlingsvolymen, Albert Bonniers förlag).
Ingår i: Samlade dikter.
Antal sidor: 122.
ISBN: 91-0-041910-9, 9789100158187.
Köp boken hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

Baksidestext

“Det finns ett sug efter Bodil Malmstens dikter. Det märktes inte minst i mars 2015 när hon kom ut med Det här är hjärtat, som var hennes första diktbok på 22 år. ”Jag skriver inte dikter längre, men den här dikten krävde att jag skrev den”, sa Bodil Malmsten då. Det var ”en kärleksdikt, en sorgedikt, en dikt om den orimliga förlust som kallas döden”.
Och nu ges den ut igen, i en vacker volym tillsammans med Bodil Malmstens alla tidigare diktsamlingar, från Dvärgen Gustaffrån 1977 till Inte med den eld jag har nu från 1993. Åtta diktsamlingar och några rasande fina uddadikter inom ett par pärmar, allt formgivet av Bodils dotter Stefania Malmsten.
En volym med samlade dikter är som gjord att bläddra i och fastna än här, än där. Kanske vid den gripande sorgedikten om Bodils första förläggare, Gerard Bonnier, eller vid ungdomsminnen om mormor och kusin Stig, eller i hela diktsamlingen Nefertiti i Berlin, som skildrar en relation mellan en mamma och hennes flygfärdiga dotter.
Bodil Malmstens poesi ligger nära hennes eget liv, nära allas våra liv. Hon sträcker sig brett och hon når långt. Hennes samlade dikter är en prydnad och en värmekälla i varje boksamling.”

Publicerat av Bokblomma

Läser böcker och bloggar om dem!

Delta i diskussionen

4 kommentarer

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.