Snö på fönstret

December på ett nytt sätt

Tänk att det bara är en månad sedan jag kände sådan hoppfullhet och glädje över att samhället börjat öppna upp lite mer. Jag såg fram emot roliga föreställningar och annat vi skulle göra, nära & kära vi skulle träffa och så vidare. Nu sitter vi med Sveriges kanske hårdaste restriktioner och kan inte ens resa någonstans annat än till jobbet, kan inte träffa någon utanför hushållet och så vidare och så vidare. Vi hann faktiskt gå på en otroligt fin Mozartkonsert innan restriktionerna kom och det gläds jag över. De hade anpassat det så bra på Norrlandsoperan, sett till att det aldrig blev någon trängsel. Strax innan var vi på väg att ta en kaffe på Espresso House, men fick vända i dörren för att det var smockfullt. Förutom några pliktskyldiga markeringar på golvet verkade de inte ha lyft ett finger för att minska trängseln. Borden stod tätt, stolarna stod tätt, allt var trångt och det var fullsatt. Sådant gör mig så irriterad. Att just kulturen är det som ska stängas ned under pandemin! Många fik och restauranger tar såklart sitt ansvar, men lika många gör det definitivt inte.

Nåja, jag ska inte klaga. Vi är friska och har jobb (gud så mycket jobb jag har för den delen!!). Jag hade gärna bakat pepparkakor med mina vänner, kunnat bjuda in till glöggfika och kanske avverkat någon spelkväll, men nu blev det inte så och det är ganska lugnt ändå. Eller spelkväll har vi och för sig haft. Digitalt. Självklart känns det ovisst och deppigt med julen, men jag tänker inte ta ut något i förskott. Vi får se hur det är då, helt enkelt.

Att inte riktigt veta hur julhelgen ska se ut förtar dock en del av julmyset för mig, måste jag erkänna. Även det att inte kunna bjuda hit folk gör hela julmyset lite tristare. Varför ska jag baka & fixa om ingen kan komma hit? Att inte kunna gå på julkonsert, julmarknader eller strosa omkring på stan bland julpynt gör också sitt till för att ge känslan av att det är mörk november snarare än SNART JUL. Allt detta är helt klart i-landsproblem. Det är bara det att jag tycker att julen, hela vägen från november 😉 till tjugondag knut är SÅ mysig och nu är det ännu en grej som pandemin har snott. Så lite deppigt är det ändå. Och självklart känner jag för de som definitivt inte får en avkopplande jul i år, på grund av sjukdom & oro, på grund av slitsamt jobb inom vården eller av andra orsaker!

Nu när december strax är här ska jag försöka göra vad jag kan för att hålla humöret uppe: lyssna på lagom mycket julmusik, äta goda grejer som hör julen till, kolla på SVT:s julkalender (om den är kass kan man ju se någon bra på Öppet arkiv istället), pyssla mer än vad jag brukar, tända ljus och sådant. Ja, och så kommer jag ta sovmorgon, träna (hemma) och läsa noveller. Jag har ju min egenkomponerade novellkalender i år (och en jättefin Stunder i advent-kalender!). Kanske kan jag också få ändan ur vagnen och göra saker jag tänkt i flera ÅR att jag borde ta tag i, som att flytta bloggen till en databas som stödjer emojis till exempel. Pandemin kan ge alla möjliga sega projekt en skjuts. Vi får väl se.

Några av mina noveller...
Decembers novelläsning. 🙂

Novelläsningen ska bli en skön avrundning på det här årets läsning. Jag hade någon slags idé om att hinna läsa ut de flesta av mina andra påbörjade böcker inför decembers novellprojekt och jag lyckades nästan! Vad läser du december?


Kommentarer

6 svar till ”December på ett nytt sätt”

  1. Så glad att jag hittat din blogg!
    Den mest tilltalande blogglayout jag har sett (och vackert foto i detta inlägg). Alltid spännande att läsa. Imponerad och förfärad av din läs- och skrivkapacitet, samtidigt som du tydligen arbetar mycket. Extra krydda att vi bor i samma stad och rör oss i delvis samma miljöer. Mycket gemensamma grundvärderingar och livssyn, tror jag, och samtidigt skillnader t ex kön och ålder.
    Norrlandsoperan är skönt att ta ett uppehåll från för min del. Jag har varit på nästan alltför många konserter och föreställningar där de senaste åren, sett till min ork och ekonomi.
    Glad över alla gratiskonserter, som bjuds på nätet och vi kan se i vår AppleTV. T ex en fin Adventskonsert från Västanå teater nu senast.
    Jag tror jag håller på att befria mig från mitt kontaminerade förhållande till julmys. (Must föreslog tangentbordet!) I barndomen var det kopplat till en skärande kontrast till en underliggande känslomässig misär, som var extra krävande att skyla över i den förväntade jultrevnadens tid.
    Vi ser och gillar årets julkalender.
    Hyacintdoften är härlig och vi har inte mindre än tre vackra, gammaldags adventsstjärnor.
    Jag lyssnar på Tomhetens triumf av Reidar Jönsson. Det bästa hittills (snart klar) är nog titeln.
    F ö kan det väl vara bra med en emojifri zon!?

    1. Vad glad jag blir av din kommentar! Tack för alla fina ord! Jag uppskattar verkligen dina kommentarer på bloggen; De är alltid intressanta och genomtänkta.

      Visst kan det bli för mycket av det goda ibland, men vid det här laget har jag börjat sakna föreställningar och konserter, särskilt när man inte vet när det kommer igång igen. Under den här pandemin har jag verkligen börjat värdesätta mycket, stort som smått, som jag tidigare tagit för givet. Jag har inte riktigt hittat till alla de där digitala alternativen som finns nu för tiden. När jag någon gång har sett en föreställning på TV har jag alltid känt att det är något som går förlorat. Ska det vara på TV kan det med fördel få vara en film, som ju faktiskt inte är gjord för något annat än att ses på en skärm? Men jag borde skärpa till mig! Ge det en ärlig chans. Jag blev faktiskt riktigt nyfiken på adventskonserten du nämnde. Jag var på Västanå teater för några sedan – väldigt härlig miljö!

      Däremot gjorde du mig inte så sugen på att läsa Tomhetens triumf. 😉 Hoppas december hinner bjuda på några riktigt bra läsupplevelser också!

      Tråkigt att julen inte var så behaglig när du växte upp. När det gäller december och jultid får man nog försöka ha lagom förväntningar och plocka de bästa bitarna.. Hyacinter hör helt klart till något av julens bättre ting!

  2. Profilbild för Lisa Jansson
    Lisa Jansson

    Ja, det är tråkigt med detta virus. Jag försöker ta en dag i taget och hoppas att det vänder snart. Jag pysslar ovanligt mycket och lyssnar på böcker, tur att de finns! Så läser jag också, Häxringar av Kerstin Ekman.

    1. Det är supertråkigt med viruset, men vad göra..! Kul att du läser Häxringarna. Tycker fortfarande att det är komiskt att du glömt bort den. 😀

  3. Börjar tröttna på orden.. i dessa tider. Men kultur och litteratur har varit viktigare än någonsin för mig, i dessa tider. Till helgen ska jag njuta av tretton julnoveller av Vilhelm Moberg.

    1. Ja, visst känns det väldigt viktigt med kultur & litteratur nu. Som jag saknar den kultur man bara kan uppleva i konsertsalar och på teatrar! Men man kan såklart glädjas över litteraturen, som är mycket mer tillgänglig… Vad kul att Vilhelm Moberg har skrivit så många julnoveller. Det hade jag faktiskt ingen aning om! Blir väldigt sugen på att läsa lite fler Moberg, känner jag.

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.