Att komma hem ska vara en schlager

När jag började läsa Att komma hem ska vara en schlager trodde jag inte att det var en bok för mig, för språket kändes så invecklat och metaforerna alltför många. Jag är glad att jag inte gav upp, utan att jag faktiskt gav den en chans. Faktum är att jag verkligen började gilla Hagmans sätt att skriva och hans sätt att blanda högt och lågt om vartannat. Även när han skriver om samhällets smutsigare grejer så får han det att låta närmast poetiskt. Ja, det här utvecklade sig verkligen till en bok i min smak. Faktiskt är den en av de bästa jag läst i år.

För jag älskar verkligen den här berättelsen om Per Hagman, som reser fram och tillbaka och aldrig hittar hem! Han lever ett liv så totalt olikt mitt eget: liksom i förbigående berättar han att han delar lägenhet med fotomodeller, att han går på fester med söner till superrika shejker, att han tar droger och blir uppraggad av diverse kändisar och b-kändisar. Det skulle kunna vara så meningslöst i sitt försök att dra uppmärksamheten till sig, men det är istället intressant. Det intressanta ligger inte i det liv han lever utan i hur han innerst inne är en naiv pojke som plötsligt blivit 30+ och inser att han aldrig har haft ett hem. Jag tycker om att få följa med Hagman på hans eviga resor till Paris, där han spenderar för mycket tid på tabacbarer och tycker sig trivas bra, och sedan till Kairo, där han kommer på att han nog faktiskt skulle kunna bo. Fast sedan skiter det sig med det med, för mannen som han ska dela bostad med tar en överdos. Han kommer på att han ska testa Tyskland och i tåget på väg dit tilltalas han av tanken på att vara veckopendlare; att leva sitt liv på ett tåg. Han stannar inte ens i Tyskland, utan drar istället vidare till en älskarinna i Köpenhamn. Det är så rotlöst, så mycket flackande, och samtidigt så mycket känslor.

Hans liv är häftigt, men ensamt. Det är lyx, älskarinnor, jaktfalkar, kasinon… Men inte alls ett hem. Och han skriver om det på ett så fantastiskt och pricksäkert sätt. Jag känner inte alls någon likhet mellan mitt eget och huvudpersonens liv, men kan ändå känna känslan, förstå hur det kan vara när man har flyttat omkring och på varje plats har bekanta men inget riktigt umgänge. Det är faktiskt helt fantastiskt skrivet. Lyssna bara:

”Inget på tv och ingen vill ha mig.

Jag sitter här ensam med en dator full av porr men varenda playmate känns som skäggiga damen.

Ingenstans att gå, ingenting att ta mig för.

Att komma hem brukade vara en schlager, men det var så längesedan. Nu känns det mest som att lyssna till en radio som står och brusar mellan kanaler.”

”I höstas fyllde jag trettiotre men jag kan inte minnas hur jag tillbringade födelsedagen. Min trettiotvåårsdag, vad gjorde jag då? Jag måste ha befunnit mig i Stockholm eftersom jag inte kan minnas den.”

Jag vet inte varför jag dras till de här lite melankoliska och tragikomiska böckerna, men det gör jag gång på gång (Människor helt utan betydelse är min favoritbok!). När det dessutom är såhär fantastiskt skrivet blir jag helt lyrisk. En mycket bra bok!


Kommentarer

10 svar till ”Att komma hem ska vara en schlager”

  1. […] har skrivit flera böcker där resor blir ett sätt att försöka hitta hem. Den kanske finaste är Att komma hem ska vara en schlager, där berättarjaget rör sig rastlös mellan Sverige, Dubai, Frankrike… Fester, […]

  2. […] älskare, ingens älskling är en självbiografisk bok som beskrivs som en syskonroman till Att komma hem ska vara en schlager. I Att komma hem ska vara en schlager flackar Per Hagman omkring i livet och känner sig egentligen […]

  3. […] av Per Hagman. Det här känns som den enda självskrivna boken i sommar. Jag fullkomligt älskar Att komma hem ska vara en schlager och jag har längtat så efter någonting nytt från Hagman. Han skriver poetiskt och fantastiskt […]

  4. […] hans poetiska språk och den nakenhet och sårbarhet som han får fram i sina texter, t.ex. i Att komma hem ska vara en schlager, som är en av mina absoluta favoritböcker. I vår kommer Allas älskare, ingens älskling, som […]

  5. […] Att komma hem ska vara en schlager läste jag för en massa år sedan. Jag kände inte till något speciellt om vare sig boken eller författaren, Per Hagman. När jag började läsa hade jag svårt att komma in i den. Det kändes som poesi och först tyckte jag att det kändes lite sökt och tillgjort. Sedan lossnade det och ut vecklade sig en oerhört gripande och fin berättelse om att försöka hitta ett sammanhang att kalla för ett hem. Åh, vilken ensamhet och ångest som ryms inom de här pärmarna! Jag tycker att det är en helt otrolig bok. Och jag älskar språket. […]

  6. […] det året började jag läsa Att komma hem ska vara en schlager. Först hade jag svårt att komma in i den. Varför var den skriven så pretentiöst poetiskt? […]

  7. […] har gått några år sedan jag läste något av Per Hagman. Då läste jag i alla fall Att komma hem ska vara en schlager och blev helt knockad av det poetiska, koncentrerade språket, där grova formuleringar plötsligt […]

  8. […] 1. Att komma hem ska vara en schlager av Per Hagman. När jag började läsa den här boken blev jag lite tveksam. Det är ett speciellt, nästan lite poetiskt och högtravande språk, som bryts av med rätt grova ord här och där, i och för sig. Det kändes ovant till en början och som att det inte blev någon riktigt flyt i läsningen, men sedan lossande det snabbt och ut vecklade sig en ovanligt ömsint, känslosam och vacker liten berättelse om att att bo överallt och inte känna sig hemma någonstans. Jag räknar med att mycket är självupplevt på ett eller annat sätt. Det här är så insiktsfullt och innerligt att det känns alldeles på riktigt. Det är en underbar bok! Citat efter citat efter citat vill jag spara och läsa om. Läsa om och läsa om. Det är klockrena formuleringar och allting är på pricken i den här boken. Jag tror jag måste köpa den här boken i ett eller annat format (e-bok kanske). Jag vill verkligen ha den, kunna läsa om den. […]

  9. Hej,
    Jag läste vänner för livet av Hagman, och tyckte den var strålande. Sen började jag på Att komma hem ska vara en schlager men jag kom inte in i den, så jag la ner nästan direkt. Sen har jag sneglat på den ett par gånger men inte gett den någon andra chans. Efter din recension känns det som att jag ska försöka en gång till!

    //Liolej

    1. Ge den en chans! Det är en av de bästa böcker jag har läst i år. 🙂 Vänner för livet ska jag lägga på minnet, för jag vill verkligen läsa mer av Hagman.

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.