Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg

Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg är den första ungdomsboken som jag läser av Joyce Carol Oates. Mycket från hennes skrivande och berättande känns här igen från vuxenromanerna, men det känns också att det är en bok som inte i första hand riktar sig till vuxna. Det är inte bara det att boken rör sig kring en ung tjej, utan det känns också i språket att det är lite enkelt för att vara Oates. Jag tycker ändå att det är en fin bok, som fortfarande känns ytterst viktig och ytterst bra.

Huvudpersonen heter Jenna och har nyss flyttat hem till sin moster med familj. Hon har nyligt varit med om en svår bilolycka, där mamman omkom, och hela livet är uppochner. Saknaden efter mamman och skuldkänslor efter den olycka hon varit med i, får henne att söka tröst i receptbelagda mediciner, och snart har hon hittat en ny vän, som också tar narkotika. Hon slits mellan rätt och fel, mellan att känna skuldkänslor för vad hon utsätter sin moster och morbror för och att känna att det inte spelar någon roll, för hon är ändå inte värd att vara älskad. Jag tror att vilken ung person som helst kan känna igen sig i alla inre konflikter som Jenna drabbas av, även om man inte har upplevt så dramatiska saker som Jenna.

Vad jag också gillar med den här boken är att den, precis som titeln antyder, slutar hoppfullt och bra. Jag respekterar verkligen Oates för att hon gärna skriver böcker på det sättet. Det är så vanligt att författare väljer att grotta ned sig i dystra och svåra ämnen och glömmer bort att det kan finnas en ljusning också. Oates gör inte så. Hon lyckas gång på gång skriva viktiga böcker, som slutar lyckligt utan att vara alltför Hollywoodaktiga.

Fin bok! Jag är glad att ni tipsade mig om den! 🙂 Härnäst kommer jag dock inte läsa någon av de andra böckerna ni röstade på, för jag har precis börjat läsa Vi i villa, som är en bokcirkelbok. Sedan ska jag nog läsa Timmarna! Det är faktiskt hög tid att jag börjar beta av min bokhög… (det inlägget är från december och jag har plockat på mig ännu fler biblioteksböcker sedan dess :P).


Kommentarer

5 svar till ”Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg”

  1. […] riktigt lång titel är titeln till Joyce Carol Oates ungdomsroman Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg. Oates hör till mina favoritförfattare, men jag gillar henne mer i hennes tegelstenar riktade […]

  2. Vad kul att jag har lyckats inspirera någon att läsa de böckerna. 😀 Hoppas att du gillar dem. Åtminstone Fördjupade studier i katastroffysik är nog en bok som man antingen älskar eller hatar. Haha.

  3. Profilbild för Felicia
    Felicia

    Har faktiskt tagit del av dina tips så jag bara inväntar tid att få hugga in på bl.a. “Is och vatten, vatten och is” och “Fördjupade studier i katastroffysik” – verkar båda vara kanonböcker! 🙂

  4. Skönt att jag inte är ensam om att vara seg med att läsa ut mina böcker. 😉 Har du något spännande i din bokhög, Felicia? 🙂

  5. Profilbild för Felicia
    Felicia

    Bokhögen bara växer och växer hos mig också.. Finns för mycket man vill läsa! 🙂

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.