Främlingen i huset

Anna/Med näsan i en bok valde ut några skräcktitlar att välja mellan till bokcirkeln Picket & pocket och efter en omröstning valde vi att läsa Sarah Waters Främlingen i huset. För mig känns det otippat att boken finns att hämta i bibliotekets hylla för Skräck & rysare. Det här är ingenting i jämförelse med t.ex. John Ajvide Lindqvists brutalt läskiga böcker, utan snarare en mysig bok med övernaturligheter som en krydda.

Handlingen utspelar sig på den brittiska landsbygden strax efter krigstiden och kretsar kring läkaren doktor Faraday, som kommer från en enkel bakgrund och nu försörjer sig genom att resa runt och se till sina patienter; något som faktiskt inte är så lukrativt. En dag har han ett ärende till det tidigare så blomstrande godset Hundreds Hall. Han har tidiga minnen från att ha besökt det pampiga huset med sin mamma, som hörde till husets tjänstefolk på den tiden. Nu är huset förfallet och dess ägare, den unge Roderick, bor där med sin syster, Caroline, och deras mor. Han sliter praktiskt taget sitt hår för att få ekonomin att gå ihop. Efter ärendet på Hundreds fortsätter Faraday sina besök och han blir vän till familjen. Särskilt fattar han tycke för den betydligt yngre Caroline, som allmänt sett inte ses som någon skönhet:

Hon var äldre än Roderick, tjugosex eller tjugosju, och jag hade upprepade gånger hört henne kallas ”ganska kraftig”, ”en typisk ungmö” och ”en klyftig flicka”. Med andra ord såg hon inte särskilt bra ut.

Boken är fylld av träffsäkra beskrivningar av både miljöer och personer och jag gillar det verkligen! Man ser den förfallna, men fortfarande pampiga, georgianska byggnaden framför sig och lever sig in i de lantliga miljöerna ute i Warwickshire, där boken utspelar sig. Bokens karaktärer känns levande och är att lätta att känna med. Jag tyckte faktiskt att kärlekshistorian mellan Faraday, med sin enkla bakgrund, och Caroline, med sin stämpel av att vara ”en typisk ungmö”, är lite rörande. Faraday är så ensam och vågar till en början inte tänka tanken på att inleda en relation med Caroline, men förhållandet växer fram och man gläds med honom. Man förstår dock att det aldrig kommer att funka. I boken är det övernaturliga händelser som sätter käppar i hjulet. Boken hade lika gärna, och förmodligen med fördel, kunnat skrivas på ett annat sätt, som ännu mer hade tagit upp frågan om klass och status.

Hur som helst är det en riktigt fin bok. Jag tyckte mycket om den, men rekommenderar den inte för den som vill läsa något läskigt. Jag läste faktiskt hela boken med tanken att det säkert skulle komma en naturlig förklaring till alla ”spökerier” på slutet.

Boken finns t.ex. hos Adlibris och Bokus.

5 svar på “Främlingen i huset”

  1. Hej!

    Jag gillade verkligen ”Ficktjuven” av Waters. Har försökt hitta en svensk motsvarighet men det enda som har varit lite i samma stil är ”Charlotte Hassel” (inte riktigt samma men ändå historisk roman med humor). Har du några andra tips?

    /Anna

    1. Det här är det första jag läser av Waters och för mig var boken något helt nytt. De flesta sveska skräckböcker jag har läst har varit mycket läskigare (John Ajvide Lindqvists böcker t.ex.) eller mer åt deckarhållet (t.ex. Johan Theorins böcker). Jag har faktiskt inte ramlat över någon svensk motsvarighet; någon mer ”mysig” skräckbok som inte utspelar sig helt i nutid.. Kanske någon av mina läsare kan ge något tips istället?

      Ficktjuven tar jag med mig som boktips. 🙂 Jag läser gärna fler böcker av samma författare..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.