Sandhamn av Jens Liljestrand är en intressant novell om en tidigare tennisstjärna, numera b-kändis på nedgång. Betyg: 4 nätkasinon av 5.

Sandhamn må vara en liten skärgårdspärla, men i Jens Liljestrands novell är det precis den nyrika och smaklösa plats som mina fördomar leder tankarna till. Vi är många som har sett Hannes Holms Himlen är oskyldigt blå och på andra sätt fått en känsla för vilka brats och fifflare som dras till Sandhamn, Sandhamn med sin kungliga glans tack vare KSSS. Man kan tänka sig att det är en plats med många nyrika och kanske ännu fler som vill hänga i närheten av pengarna.

I novellen Sandhamn befinner sig en före detta tennisstjärna på Sandhamn tillsammans med sin lilla dotter. Han är mitt uppe i en skilsmässa och vårdnadstvist (exfrun är naturligtvis en fotomodell), men nu är han här med en (kanske inte så nära) vän och hans barn. De planerar någon slags business ihop, en totalt själlös nätkasinosatsning, fast mest verkar det handla om att festa och med de små blå tabletternas hjälp ligga med unga tjejer.

Plötsligt händer det: en liten flicka är på väg mot en drunkningsolycka. Den forne tennisstjärnan, nu med trivselkilon, har reflexer kvar. För en stund blir han kvällstidningarnas hjälte.

Sandhamn är ingen lång novell, men Liljestrand lyckas med små medel måla upp precis vilket ställe huvudpersonen rör sig på, precis vilken obildad och smaklös person han är och hur falska och tomma allt och alla är omkring honom. Jag läser med lika delar fascination och äckel, samtidigt som det också finns en värme och ömhet mitt i alltihop. Den forne tennisstjärnans lilla flicka, inte tillräckligt stor ens för att kunna sova hela natten utan att kissa i sängen, vallas omkring av en estnisk barnflicka som verkar mer upptagen av att tillfredsställa huvudpersonens kompis än att ta hand om barnen. Vad ska det bli av denna flicka? Och andra flickor i den här berättelsen, för den delen.

Det här är verkligen en novell som väcker känslor och tankar och ett perfekt exempel på hur mycket som kan rymmas i en riktigt bra novell.

Ser ut genom fönstergluggen, klarblå himmel. Klättrar upp, solen bländar, glittret av vågor, småbåtshamnen, folk på bryggan, fladdrande segel, vågskvalp, fiskmåsar dyker efter skräp. Barnens lunch kvar på bordet i sittbrunnen, makaroner och köttbullar, torrt av solen, dränker det i ketchup och slevar i mig med plastgaffel, går ner i båten igen och hämtar en kall folköl i pentryt och går upp och sköljer ner geggan i solgasset. Blir snabbt varmt, går tillbaka och lägger mig i bingen igen.

Ur Sandhamn av Jens Liljestrand

Utgivningsår: 2011 (första utgåvan, Novellix).
Antal sidor: 31.
ISBN: 9789186847029.

Känner marken under fötterna, gungar lätt, hör vågorna slå mot stranden, segelbåtarna en bit bort, ljudet av vanten som slår mot masterna, festerna, musik, röster. Doften. Blommig och söt. Flickparfym. ”Jag undrade just vart du tagit vägen”, säger hon. ”Pappa gick tillbaka till båten men han sa att jag skulle hälsa.”

Förlagets beskrivning

Jens Liljestrand

Jens Liljestrand (född 1974) är en svensk författare, litteraturvetare och skribent. Han har disputerat med en avhandling om Vilhelm Moberg och har också skrivit en hyllad biografi om honom (Mannen i skogen från 2018). Jens Liljestrand twittrar under @jensliljestrand.