Mitt 2020: en summering

Jag brukar varje år roa mig med att göra en summering över året som gått. 2020 har varit ett speciellt år på många sätt. Mycket av det som var planerat blev inte av: resa till Kreta, påskfirande i Öregrund (jag var inte i Öregrund på hela våren och försommaren), vänners bröllop i Värmland och på annat håll, musikal, operor, konserter, nycirkusföreställningar, utställningar, standupföreställningar, biofilmer, ESC på TV, riktiga löpartävlingar, danskurser, middagar, pepparkaksbakning, glöggkvällar, bokcirkelträffar och tusen andra små och stora saker. Ändå är jag såklart lyckligt lottad. Ingen jag känner har blivit (allvarligt) sjuk (i covid-19) och jag har varit fullständigt överhopad av jobb sedan i våras och kan därmed inte klaga på brist på jobb.

Men visst har det varit ett speciellt år, inte minst för en vanemänniska som jag. Jag skulle ljuga om jag sa att jag var helt opåverkad. Det känns faktiskt helt meningslöst att göra en “vanlig” summering ett sådant här ovanligt år, då jag ofrivilligt har spenderat så väldigt mycket tid hemma. Visst har det varit (och är) lärorikt på sitt sätt. Som så många andra har jag säkerligen fått en del insikter att ta med mig från det här året, men mest har det faktiskt varit tråkigt.

Hur som helst, jag ska bespara er en “månad för månad” med redogörelser för hemmaträning, spelande och TV-tittande. Istället har jag vaskat fram tolv bilder jag ändå tycker prickar in några godbitar från året. Det var roligt, åtminstone för mig själv, att påminnas om att jag trots allt faktiskt har gjort riktigt mycket under de förutsättningar som varit. Nu är jag redo för 2021! Tror jag. Det kommer också bli ett annorlunda år.

Det fanns en tid innan corona. Då kunde man fortfarande obekymrat umgås hos varandra. Här är det januari och jag befinner mig i en annan värld hos en kompis.
Melodifestivalen ändå! Även om jag såg det mesta själv hemma i soffan (ivrigt skrivandes i vår Mello-grupp på Whatsapp), så är det ju ändå Mello. Mello och ESC är grejer. I år fick jag dessutom detta fantastiska diadem som passade mycket bra!
Det här är utsikten från dansbanan på Gammlia. En dag i april(?) skrev Hanna, som jag dansat med i tusen år utan att någonsin umgås med utanför danssalen, och frågade om jag ville vara med och dansa på Gammlia. Hela våren och sommaren var vi ett gäng som träffades i stort sett varje vecka. Så otroligt roligt! Dans <3! Och så otroligt skönt att träffa andra människor regelbundet när så mycket annat hamnat på paus!
Påsken blev inte som det var tänkt. Det blev min första påsk i Umeå, men det var inte heller så dumt. Vi åt våfflor till frukost, tog en långpromenad och sedan blev det rökta räkor. Mmmm. Är det något man har kunnat göra i år så är det att ÄTA: hemma, takeaway och ibland ute (länge sedan).
Midsommar! Har det någonsin varit bättre väder en midsommar?! Vi var i min sambos stuga. Vädret var otroligt. Vi badade varje dag. Jag minns inte ens några mygg.
Vi gjorde en utflykt till Holmön! Och jag fick se massor, massor, massor av linneor för första gången i mitt liv! Det är förmodligen HELT obegripligt för de flesta, men jag är fortfarande helt fascinerad. Linneorna var som en fin present efter en mardrömslik båtfärd. 😉 Blev nästan religiös.
Jag dör fortfarande av skratt när jag tänker på den här tvååringen och hennes makalösa imitation av min sambo på studsmattan (just den imitationen är dock ej på bild). Så fint att få träffa henne och andra nära & kära efter en lång vår i olika landsändor.
Jag vill minnas att vädret var “sådär” från midsommar och framåt… Men lite badväder blev det! Här är vi på väg till ön. Inte vår ö då. Men vi är ofta där.
Vi har kollat på ganska mycket offentlig konst, får man väl säga. Här förstör min sambo Torgny Nilssons konstverk Dysfunctional outdoor gym. Och med förstör menar jag att han gymmade loss, trots att hela konstverket är tänkt att vara ett icke-fungerande utegym. Inget gick sönder, om någon oroade sig över det.
Jag tog nytt personbästa på milen! Såhär röd och svettig kan man bli efter att ha sprungit på 46:44. Det känns fortfarande lite overkligt att jag fixade det. Jag har haft 47 min som drömgräns i flera ÅR.
Min sambo har blivit nördigt intresserad av kaffe och trots corona har vi lyckats ha två kaffeprovningar med vänner. Skoj! Det här är från en helg som spenderades i en kompis stuga på vackra Höga kusten. Det regnade HELA TIDEN, men det var superhärligt ändå! Det fanns brädspel. Och kaffe. 😉
På sommaren och hösten kunde jag resa lite till Öregrund och hälsa på igen. Så skönt! En höstdag blev det helt magiskt väder! SOOOOOL. Den har man ju inte sett på ett tag nu… Jag tittar på den här bilden och förstår knappt vad jag ser. SOL.

Ibland är jag verkligen glad att jag kommer ihåg att fota emellanåt. Det är så lätt att glömma vad man faktiskt gör om dagarna – på vardagarna och de där andra dagarna. Det är kul att gå tillbaka!

av Bokblomma

Läser och bloggar om böcker!

4 kommentarer

  1. Trevligt att läsa och skåda! Innehållsrikt år trots allt. Och ni dansade på Gammlia! Vi pratade om att cykla dit och ta en egen svängom, men det blev inte av. Fast vardagsrummet duger också!
    Ja, grattis till tiden och Gott Nytt År!

    1. Ja, vardagsrummet duger det med. 🙂 Det är där jag har dansat hela hösten, sedan det började kännas lite väl kallt och mörkt att dansa utomhus. I våras och somras var det stundom kö till Gammlia! Kul att ett ställe som jag bara gått förbi tidigare plötsligt blir så användbart och uppskattat..!

      Gott nytt år till dig med!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.