Tänk att det snart är oktober och att dagen äntligen har kommit då vi vaccinerade kan återgå till ungefär samma liv som tidigare. Det känns nästan som ett antiklimax. Jag hade tänkt att återgången skulle vara som ett fyrverkeri av glädje – att folk i allmänhet skulle jubla, återvända till kultur- och nöjeslivet och börja umgås med varandra igen. Till min förvåning hör jag dock många som ställer sig tveksamma till att återgå till ett liv som det innan pandemin. Många verkar trivas väldigt bra med att främst hålla sig hemma tillsammans med de närmsta och många verkar heller inte lita på att det ens går att leva som före pandemin (någonsin?). Jag hör absolut inte till dem, men själv har jag blivit småbarnsförälder under pandemin och mycket av det jag längtat efter är hur som helst ganska avlägset. Innan pandemin sprang jag och min sambo på utställningar, konserter och föreställningar mest hela tiden. Det är såklart något som är betydligt svårare att få till i dagsläget, även om samhället nu är på väg att öppnas upp igen. Jag hoppas att vi tids nog, tillsammans eller åtminstone var och en i sällskap med vänner, kan börja göra lite fler före-pandemin-grejer. Jag hoppas också att det blir mer möjligheter till Öppna förskolan och sådant. Och att vi kan börja umgås lite mer frekvent med våra vänner!

Som småbarnsförälder är man inte direkt sysslolös, så vi har nog fullt upp i oktober, pandemi eller inte, och vi är dessutom mitt uppe i en flytt, så jag vet nog vad jag sysslar med framöver. Det tar oerhört lång tid att komma i ordning i en ny bostad, som ni säkert vet. Jag gillar att ha var sak på sin plats, men nu får jag verkligen öva på att låta allt vara lite provisoriskt så länge. Det finns trots allt viktigare saker här i livet än att ha det fint hemma och man måste verkligen välja mellan alla små och stora projekt här hemma när man har ett litet barn att fokusera på.

Vad ska jag läsa i oktober då? Jo, jag har kommit av mig lite, känns det som. Jag har mängder av påbörjade böcker. Kanske är det läge att läsa ut dem i någon lämplig paus mellan flyttfixandet och allt annat.

Vill du läsa något nyutkommet har jag några tips:

• Jag brukar läsa Sara Lövestams språkkrönikor i SvD och i somras läste jag också det oerhört tråkiga att hon drabbats av cancer, något som såklart tagit en del fokus från det som var tänkt att bli en fantastisk tid med lansering av nya trilogin om barnlöshet, en trilogi som också beskrivits som väldigt speciell för författaren. Jag är så ledsen för Sara Lövestams skull. Och trilogin vill jag såklart läsa! Den andra delen, Bära och brista, kommer nu i oktober. Första delen, Ljudet av fötter, finns redan ute.
• Tom Malmquist, författaren till den hyllade och autofiktiva berättelsen I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, är aktuell med nytt. Den nya romanen heter Döda löv och är förhoppningsvis lika precist och fint berättad som hans tidigare roman. Boken beskrivs som en ”varm och egensinnig roman om att hitta hem”.
• Det börjar bli länge sedan jag läste Engelsforstrilogin av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, men jag har den i ljust minne och jag tänker ofta att jag ska läsa mer av författarna. Nu är Sara Bergmark Elfgren aktuell med en gotisk skräckroman som utspelar sig i samma miljöer som hennes ungdomsroman Norra latin. Den nya romanen heter Grim och får kanske bli min nästa Bergmark Elfgren-läsning.
• Det blir en hel del pekböcker här hemma. Bebisar gillar ju starka färger med mycket kontraster och dras kanske inte mot samma pekböcker som en själv. Men strunt i det! Jag vill gärna bläddra omkring i Titta djur! tillsammans med min dotter och kolla in Elsa Beskows underbara bilder.
• Äntligen kommer den tredje och avslutande delen av Fredrik Backmans underbara trilogi om Björnstad – samhället där det mesta kretsar kring hockey. Jag är inte ens intresserad av hockey, men kan ändå inte motstå Backmans sorgliga och härliga feelgood om småstadsliv och idrottens enande kraft. Den avslutande delen heter Vinnarna.