Gräsänder i dammen

Mars 2021: Bokveckan närmar sig!

Jag måste säga att det känns lite speciellt för mig att skriva det här inlägget. Det blir så påtagligt att vi nu har levt med pandemin i ett helt år. Viruset spreds naturligtvis hej vilt långt innan mars 2020, men det var i mars 2020 som jag personligen började känna av det och oroa mig över all ovisshet. Det kan man också påminna sig om nu när man råkar ha en blogg och kan gå bakåt i arkivet. En ganska tydlig startpunkt för pandemin var nämligen för min del att Littfest blev inställd sådär 1 dag innan den var tänkt att gå av stapeln i mars förra året. Nu känns det såklart bara som en av väldigt många inställda evenemang och jag kan naturligtvis inte påstå att just uteblivna nöjen är det största problemet här. Det är bara det att det blir en sådan tydlig påminnelse om vad vi lever i för tid och hur vi har levt det senaste året. Tiden går. Det känns så sorgligt på något sätt. Det är så många människor jag inte har kunnat umgås med som jag velat, så mycket kultur jag har gått miste om, så många danser som inte har blivit dansade, fester som inte blivit av och så vidare, och så vidare, och så vidare. Hela mitt liv är totalt annorlunda och även om jag känner en stor tacksamhet över mycket (för jag hör verkligen inte till de som har drabbats hårt!), så hör jag definitivt inte till de som gillar lugnet som uppstått under pandemin.

I år kommer det att bli en Littfest, men självklart inte i form av en stor mötesplats med hundratals litteraturälskare i publiken och långa signeringsköer. Vad som också kommer att bli av är Bokveckan, som är ett evenemang kring Littfest där många olika aktörer passar på att anordna aktiviteter kring litteratur. I år är även jag med på ett litet hörn! Den 16:e mars kommer jag nämligen att leda ett livesänt bokcirkelsamtal anordnat av studieförbundet Bilda. Det ska bli jätteroligt! Jag och tre andra bokslukare kommer att prata om två böcker som har förvånansvärt många beröringspunkter: Barmark av Maria Broberg och Himlabrand av Moa Backe Åstot. Lyssna gärna om du har lust! Jag återkommer med mer info när det närmar sig!

Barmark och Himlabrand är böcker som såklart har fått prioriteras upp bland februaris läsning. Det känns nästan rörande att jag i januari skrev ”Jag tror dock att det senaste årets hemmafokuserade liv har väckt en ny lust för små och stora projekt, för plötsligt är jag supersugen på att planera min läsning. […] Jag ger det här med planer en månad i alla fall!”. Jo, det var väl ungefär en månad planen höll. 🙂 Men vad gör det?! En ödmjuk tanke kring läsningen i mars är hur som helst att helt enkelt läsa ut allt jag har påbörjat (eller åtminstone läsa vidare i det jag har påbörjat).

Mina påbörjade pappersböcker i mars: Stöld, Himlabrand, Bakvtten och Jakobsböckerna.

Vill du läsa något nyutkommet i mars har jag flera tips. Här är några böcker jag är särskilt nyfiken på för egen del:

  • Klara och solen är det senaste på svenska av nobelpristagaren Kazuo Ishiguro. Han är känd för att röra sig i många olika genres. Det senaste jag läste, fantasyromanen Begravd jätte, var inte min kopp te, men å andra sidan är den vemodiga romanen Återstoden av dagen och den dystopiska Never let me go bland det bästa jag läst i hela mitt liv! Så det ska bli spännande att se var Klara och solen hamnar i sammanhanget. Klara och solen ska enligt förlaget vara en roman om ”Vad betyder det att älska?”. Artificiella vänner är tydligen en ingrediens..!
  • Glaskupan av Sylvia Plath är det finaste jag läst om psykisk sjukdom. En så otroligt drabbande roman!! Det är bedrövligt att Plath inte hann skriva så väldigt många fler romaner än så innan hon själv dog i sviterna av psykisk sjukdom. Nu i mars kommer i alla fall hennes dagböcker och anteckningar i nyutgåva (Dagböcker och anteckningar 1950–1962). Känns som en mycket intressant läsning och som en bok som kan ge många nycklar till Plaths författarskap.
  • Det här är kanske inte så populärt att säga, men jag tyckte att Vigdis Hjorths omtalade roman Arv och miljö var ganska tradig… Kanske bör jag ändå ge henne en till chans. I mars kommer Är mor död. Arv och miljö handlade om en infekterad arvstvist som får familjehemligheter och konflikter att bubbla upp till ytan. Det känns som att Är mor död spinner vidare på ungefär samma tema. Den beskrivs i vart fall som en roman om relationen mellan mor och dotter.
  • Mera vego och Ännu mera vego är ett par av mina mest tummade kokböcker här hemma och de känns därtill som några av de mest spridda och använda vego-kokböckerna i Sverige. Kanske är det på tiden med en uppföljare?! Nu är äntligen författarna Sara Ask och Lisa Bjärbo aktuella med Kaosvego, en bok med snabblagade vegetariska rätter. Jippi!
  • Arbetarlitteratur känns som något som ligger helt rätt i tiden. Det utkommer hela tiden nya intressanta böcker i genren. När jag kollade igenom vårens kataloger blev jag lite extra nyfiken på Joseph Ponthus Vid bandet, som handlar om en man som arbetar på en tofufabrik. Den beskrivs som ”en kritikerrosad poetisk roman om arbetets meningslöshet och de sätt vi försöker bevara oss själva på.”. Låter som något i min smak.

Vad läser du i mars?


Kommentarer

2 svar till ”Mars 2021: Bokveckan närmar sig!”

  1. Profilbild för Lisa+Jansson
    Lisa+Jansson

    Den 16 mars måste jag komma ihåg, spännande. Jag lyssnar just nu på Lapidus senaste. Och läser Den trogne läsaren av Max Seeck. Jag håller med om Arv och miljö, kom inte igenom den.

    1. Ja, det blir kul! Lapidus senaste ska nog jag också läsa tids nog. Tycker han är bra! Den andra boken har jag inte hört tala om förut.

Kommentera & diskutera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.