Förra veckan meddelades det att Liv Strömquist får Sydsvenska dagbladets kulturpris för 2014. Härligt! Hon är min favoritserietecknare och jag vet ingen som formulerar sig så vasst och roligt, som hon. Hon är en mycket viktig röst, inte minst inom feminismen. Jag fick hennes senaste album, Kunskapens frukt, i julklapp och jag läser lite ur den varje dag. Sakta, sakta, för jag vill inte att den ska ta slut.
Kan redan nu säga att den är helt briljant.
I dagens nostalgitorsdag plockar jag upp en utläst bok från arkivet: nämligen Jonas Hassen Khemiris debutroman Ett öga rött. Khemiri har kommit att bli en av mina absoluta favoritförfattare, främst för hans alldeles egna stil, hans rakryggade sätt och hans fantastiska förmåga att använda språket som något mycket större än något som bara bär berättelsen. I Ett öga rött användes mycket ”bruten svenska”, vilket var något väldigt nytt när den kom ut 2003. Upptäck Khemiri, om du inte redan har gjort det!
Här hittar du mitt inlägg från 2003.
För ett tag sedan skojade jag om att det borde finnas ett pris som ligger några år efter: ett pris för böcker som har några år på nacken, men fortfarande är ihågkomna. Jag är otroligt dålig på att läsa nya/aktuella böcker och ligger nästan alltid några år efter. Nu har jag faktiskt kollat igenom min läsdagbok och hittat några som kom ut 2012 och som jag har läst. Förmodligen har jag missat några eller tagit fel på utgivningsår i några fall, men… Allt som allt hittade jag 35 titlar. 17 av dem läste jag ut 2012. Det skulle jag vilja säga är en ovanligt stor andel, men det beror nog på att jag vid den här tiden tog emot en del recensionsexemplar. Det gör jag faktiskt inte längre (normalt sett), så nu är jag betydligt sämre än så på att ”hänga med” i utgivningen.
Men vilken var då bäst?
Dessa minns jag typ ingenting av: I tystnaden begravd, Karmamailen, Det måste ha varit ensamt där, Pistolen mot tinningen, Förlorade ord, Alter ego.
De här minns jag väl. Av fel anledning: Paradisträdgården, Huliganens återkomst, Tabula rasa hotels.
De här tyckte jag om när jag läste dem och det gör jag fortfarande: De obotliga optimisternas klubb, Mr Dixon försvinner, Jag ska göra dig så lycklig, Jag lever, pappa, En storm kom från paradiset, Ximen Nao och hans sju liv, Oksa Pollock, Gryningspyromanen.
De här tyckte jag var förfärligt bra när jag läste dem, men nu sticker de inte ut lika mycket längre (obs: mer än läsvärda fortfarande!): Den osynliga bron, Stamtavla, Torka aldrig tårar utan handskar: 1. Kärleken, En man som heter Ove, Nattens cirkus, Välkommen till din psykos, Doktor Kessners hemlighet, Den nya Isabel, Grenar av gift.
Den här tyckte jag inte var speciellt märkvärdig när jag läste den, men nu är det en av de jag minns bäst: Ögonblicket.
Det här tyckte jag var mycket bra då. Och nu!: Mörka platser, Jag ringer mina bröder, Oktober i fattigsverige, Den odödliga Henrietta Lacks, Så gör jag, Invalido, Eld, Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag, Ja till Liv!.
Det är lite blandade genres, så det är jättesvårt att säga vilken som är bäst. Vissa böcker har lärt mig mycket. Invalido har t.ex. gett mig väldigt många nya tanker om hur det kan vara att leva med funktionshinder. Andra har känts viktiga och lärorika på andra sätt, som Jag ringer mina bröder, ett språkligt litet mästerverk om att vara misstänkliggjord p.g.a. sin hudfärg. Och Oktober i fattigsverige, om fattigdom i Sverige. Andra minns jag mest för att jag på ett mer oklart sätt tycker om dem. Ögonblicket handlar om tillvaron i Berlin under tiden staden delades av en mur och invånarna i DDR förtrycktes, men ändå är den mest en kärleksroman och det jag verkligen minns av den är de fint porträtterade karaktärerna. Sedan är det ju Bodil Malmstens böcker… Hon är en av mina största favoritförfattare och självklart älskar jag hennes memoarer och handboken i skrivande. Eld är också en stor favorit. Det är del två i Engelsforstrilogin, som är helt bländande bra böcker om tonår, bruksorter, ja, och att vara häxor som måste ställa till rätta med saker och ting för att inte jorden ska gå under.
Jag önskar att jag kunde välja EN krossande bra bok från 2012, men vet ni, det kan jag inte, för det kom ut så sjukt mycket bra. Delad etta får dock bli dessa mästerverk. Mästerverk:
Sent omsider har jag börjat se Kristina Lindströms fantastiskt fina dokumentärserie om Astrid Lindgren. Den gick på SVT i julas, men finns fortfarande tillgänglig på SVT Play. Det är på samma gång ett reportage om Sveriges utveckling under 1900-talet, inte minst ur kvinnans perspektiv, och ett fint porträtt av författaren Astrid Lindgren. Jag har inte vetat speciellt mycket om Astrid Lindgren innan, så jag har lärt mig väldigt mycket nytt. I dokumentären beskrivs Lindgrens inspirationskällor väldigt tydligt och det är intressant att se alla kopplingar mellan böckerna och hennes eget liv, kriget och andra stora händelser.
Mycket fin dokumentär! Se den, om du inte redan har gjort det!
Några av de Astrid Lindgren-böcker jag har bloggat om:
Alla mina barn
Sagobok
Ronja rövardotter
Mio, min Mio
Bröderna Lejonhjärta
Igår skrev jag om Bokbloggarnas litteraturpris, men det finns fler priser där det är på gång att utse en vinnare. Här om dagen blev det klart vilka böcker som har nominerats till Stora ljudbokspriset. Priset har, som jag redan har bloggat om, gjorts om till i år och det har varit fritt fram för vem som helst att rösta bland ett ganska stort antal titlar. Nu har de fem titlarna med flest röster valts ut och en jury kommer att utse vinnare bland dem. De nominerade är:
Skönlitteratur
Britt-Marie var här av Fredrik Backman med Marie Richardson
Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson med Katarina Ewerlöf
Låna är silver, råna är guld av Catharina Ingelman-Sundberg med Helge Skoog
Vinteräpplen av Josefine Sundström med Viktoria Flodström
Att inte vilja se av Jan Guillou med Tomas Bolme
Barn & ungdom
Vad sa pappa Åberg? av Gunilla Bergström med Jonas Karlsson
Allegiant av Veronica Roth med Viktor Åkerblom & Callin Öhrvall Delmar
Nidstången av Ingela Korsell & Åsa Larsson med Morgan Alling
Född fenomenal av Josephine Bornebusch med Josephine Bornebusch
En bedragare på hotellet av Johan Unenge & Måns Gahrton med Katarina Ewerlöf
Deckare
Besökaren av Dag Öhrlund med Stefan Sauk
Tjockare än vatten av Carin Gerhardsen med Stefan Sauk
Stalker av Lars Kepler med Jonas Malmsjö
Märkta för livet av Emelie Schepp med Katarina Ewerlöf
Visning pågår av Sofie Sarenbrant med Katarina Ewerlöf
Jag kan inte undgå att lägga märke till att Katarina Ewerlöf har läst in 4 av titlarna! Det tycker jag gör henne till en vinnare. På ett sätt.
Vad gäller böckerna så har jag bara läst en av dem… Och den lyssnade jag inte på som ljudbok. Här har jag alltså ingen känsla alls för vem som kommer att vinna…
Nu börjar det dra ihop sig för Bokbloggarnas litteraturpris! Här om dagen avslöjades det vilka de nominerade är och det är inga mindre än:
En mörderska bland oss av Hannah Kent
Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
En enda natt av Simona Ahrnstedt
Eleanor & Park av Rainbow Rowell
Röd som blod av Salla Simukka
Beckomberga: ode till min familj av Sara Stridsberg
Världens viktigaste kyss av David Levithan
Onanisterna av Patrik Lundberg
Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart
Liv till varje pris av Kristina Sandberg
Kanske ihop av Johanna Lindbäck
Jag gläds åt att Jag heter inte Miriam finns på listan. Den hör till de titlar som jag själv valde att nominera för någon månad sedan. Det är också den bok jag själv har röstat på! Jag misstänker faktiskt att det är just Jag heter inte Miriam som blir årets vinnare. Det är en riktig bestseller, så det finns stor chans att många har läst den. Dessutom är den otroligt bra och gripande.
Men vi får se vem det blir!
Vem hoppas du på? 🙂
I dagens nostalgitorsdag plockar jag upp ett kort meddelande om att filmatiseringen av min fantasyfavorit, Cirkeln, har skjutits upp. Inlägget är från 2012. Sedan dess har det hänt grejer! För den som eventuellt har missat så kom filmatiseringen igång senare, med ett nytt filmbolag i ryggen. Biopremiären är den 18:e februari. Längtar!
Efter statistik och årsbästa och en personlig sammanfattning tänkte jag också säga något om min blogg 2014. Sedan lovar jag att sluta sammanfatta och hålla på. 😉
Jag vet inte riktigt hur många blogginlägg jag har författat i år, för det har jag inte någon koll på, men jag postar oftast (men inte alltid) 1 inlägg om dagen, så jag gissar att det rör sig om typ 300 inlägg. Det låter lite sjukt när jag skriver det, men så är det i alla fall. Jag tycker det är väldigt kul att blogga, om någon undrar.
Mitt mest kommenterade inlägg från året handlade om deckaren, en genre som jag tyckte borde rycka upp sig. Många höll med mig. Andra tog det som en personlig förolämpning och förvred det jag skrev på ett ganska märkligt sätt.
Jag fick också ovanligt många kommentarer till ett inlägg om den tekniska sidan av bloggandet. Där skrev jag lite om bloggplattformar som jag har testat och lite annat.
Ett annat inlägg med en del kommentarer är ett inlägg där jag uttrycker mitt missnöje över dagens e-bokbutiker. Många höll med mig om att butikerna inte är bra utformade för oss som läser på läsplatta. Några nätbutikägare höll väl inte med mig… Jag kan förresten säga att jag i samband med detta inlägg mejlade konstruktiva förslag till flera av de största e-bokbutikerna, men det ledde inte till så mycket… 😉
De mest kommenterade utlästa böckerna blev Nyckeln, Min mormor hälsar och säger förlåt samt Delhis vackraste händer.
Mest kommenterad innebär inte nödvändigtvis mest välbesökt. Jag konsulterade Google analytics och kan konstatera att dessa inlägg har besökts mest under året (författade 2014 eller tidigare):
1. Ett jättelångt inlägg om vegetariska kokböcker
2. Sidan för sådant jag har kategoriserat in under feel good
3. Grabben i graven bredvid
4. Livet efter dig
5. Sidan för sådant jag har kategoriserat in under Andra världskriget
Jag hade ingen aning om att folk googlar sig eller klickar sig in till mina kategorier över huvud taget och inte att de gör det till just Feel good eller Andra världskriget heller, men det är ju två bra genres, så det är ju bra. Och roligt att närmare 7000 personer har velat läsa om vegetariska kokböcker i år!
Tack alla besökare för att ni besöker min blogg! Att blogga är roligt, men det blir faktiskt ännu roligare när man inser att folk läser det man skriver! Jämfört med storbloggare har jag inte många besökare, men för mig räcker det gott. I år har min blogg haft över 43 000 sidvisningar. Det är fler än vad som bor i min hemkommun… 😮
Jag redovisade mina favoriter vid halvårsskiftet och då var det framför allt Nyckeln, Häxringarna, Den osynliga bron, Ru, Brinnande livet, Stamtavla samt Min mormor hälsar och säger förlåt som stack ut.
Efter det har jag läst ytterligare några riktiga pärlor:
Låt vargarna komma. ÅH, vilken fin bok om systerskap, sorg och att växa upp! Boken kretsar kring June, 14 år, som förlorar sin morbror i aids. I sorgearbetet efter honom träffar hon morbroderns hemlige pojkvän, Toby. Jag tyckte verkligen om den här och ville inte att den skulle ta slut! Den är så lättläst och rakt på och ändå både mångbottnad och intressant. Gillade verkligen! Tror den kanske måste letas upp på ungdomsbokshyllan på bibblan, men gör det!
Vargar av Nanna Johansson. Den tredje novellen jag läser av Johansson, som annars kanske mest är känd för sina serier. Roligt och skarpt! Den här kretsar kring politiker i Almedalen.
Projekt Rosie. Feel good-bok som alla i bokcirkeln tyckte om. Huvudpersonen är en person med utpräglade autistiska drag. Som läsare får man följa honom i hans senaste projekt: Projekt fru…
Naturlära. Kanske inte en bok man läser för texternas skull, men det är definitivt en bok man vill bläddra igenom (och ta god tid på sig). Sveriges största akvarellmästares, Lars Lerins, konstverk är fantastiska.
Gone girl. Åh, så knäpp! Jag visste inte ens om jag gillade den när jag läste den, men såhär i efterhand tänker jag ju fortfarande på den och det måste ju betyda något? Deckaren kretsar kring Nick och Amy, ett par, vars förhållande är lite knackigt. När Nick kommer hem en dag vet är Amy borta och verkar ha blivit bortförd. Men vem är skyldig? Hela berättelsen vänds upp och ner flera gånger under läsningens gång. Under året har förresten filmatiseringen haft biopremiär i Sverige och filmen tycker jag var riktigt bra, den med!
Grand final i skojarbranschen. Kerstin Ekman är en otroligt skicklig författare och i den här boken visar hon också sin humoristiska sida. Boken kretsar kring en författare, med vissa likheter med Ekman själv, och hennes spökskrivare. Men mest handlar den om vänskapen dem emellan.
Jag heter inte Miriam. En av årets mest hyllade böcker! Väldigt gripande bok om förintelsen och en kvinna som har hemlighållit under ett helt liv att hon egentligen är rom. Jag trodde/räknade med att den skulle Augustprisnomineras, men tji fick jag! Det säger mycket om hur bra böcker som har kommit ut i år (även om jag själv har läst blygsamt få från årets utgivning).
Americanah, Chimamanda Ngozi Adichies helt bländande bok om rasism i dagens USA. I boken får vi följa Ifemelu, som har lämnat Nigeria och sitt livs kärlek för att plugga i USA. Där kommer hon för första gången känna att hon är svart och att det ger henne helt andra förutsättningar än om hon hade varit vit. Boken är en mångbottnad och välskriven roman som verkligen väckte många nya tankar och insikter hos mig.
Lilla smycket av Patrick Modiano. Det är ingen tjock bok, precis, men den lyckas ändå förmedla väldigt mycket känsla. Parismiljöer, ensamhet och att konfronteras med minnen av en uppväxt utan många fasta punkter.
Expeditionen var hemskt fängslande och faktiskt ganska rörande. Jag hade ingen aning om att jag var så intresserad av Andrées expedition innan jag läste Uusmas fantastiska bok om den.
Jag har många favoriter från året, som ni ser. Det är inte lätt att försöka koka ner det till en enda bok… Ska jag göra något slags försök så skulle jag nog vilja säga såhär: årets viktigaste bok är helt kart Americanah. Det är en väldigt tankeväckande bok om rasism och alla naiva, vita, människor behöver verkligen läsa den. Den av årets böcker som jag tycker är mest intressant skriven är dock Ru. Och någonstans, på något sätt, så är det nog Låt vargarna komma som är den av årets böcker som berört mig mest. Den är SÅ fin.
