Jag gissade att Jag heter inte Miriam skulle vinna Bokbloggarnas litteraturpris 2014. Och jajamensan! Jag heter inte Miriam vann. 🙂 Jag hade på känn att den skulle belönas. Dels för att den är bra, såklart, men också för att den har sålts i många exemplar och säkert är en av de titlar från 2014 som många bokbloggare har hunnit läsa.
Boken handlar om en romsk kvinna som har överlevt förintelsen. Hon har hemlighållit sin bakgrund nästan hela sitt liv. En fantastiskt gripande berättelse! Läs!
När jag listade böcker att se fram emot i vår så var det också just vårens böcker det handlade om. Kanske är det dock så att de riktiga önskeböckerna kommer först i höst. Då kommer åtminstone en ny roman av min favoritförfattare, ordkonstnären Jonas Hassen Khemiri, som alltid vågar ifrågasätta dumheter i samhället och belysa viktiga politiska frågor. Den nya romanen har titeln Allt jag inte minns. Jag har inte hittat någon information om den är över huvud taget, utöver att den är tänkt att komma ut vecka 36 (enligt DN:s bokkalender). Jag är exalterad i alla fall! 🙂
En annan roman som kommer ut i höst är Martin Kellermans debutroman! Jag har inte hittat någon direkt information om den heller, men jag är väldigt nyfiken på den. Jag brukar läsa serien Rocky i morgontidningen och tycker allt som oftast att den är både kul och intressant. Med tanke på hur produktiv Kellerman är i sitt serieskapande så undrar jag faktiskt hur han har haft tid att skriva också. 🙂
Nu blir det mycket Liv Strömquist (läste ju den helt fantastiska Kunskapens frukt för inte så länge sedan), men jag måste bara tipsa om att teaterföreställningen Liv Strömquist tänker på dig, som är baserad på Einstens fru, Prins Charles känsla och Ja till Liv! (kan rekommendera alla!) finns på SVT Play just nu. Jag blev uppdaterad om detta hos Bokdivisionen och hade säkert missat det annars. Tur att jag inte gjorde det! Jag önskar att jag hade haft chansen att se teatern när den gick på Dramaten förra året, men det gick såklart inte för en umebo som mig. Nu ska jag verkligen ta chansen att se föreställningen på TV istället. Gör det du med! Och läs seriealbumen om du inte redan har gjort det!
I dagens Nostalgitorsdag plockar jag upp ett inlägg från 2012: Femtio nyanser av ointresse. Där skriver jag om lanseringen av Femtio nyanser av honom, som redan innan utgivning på svenska beskrevs som en succé. Jag noterade att det inte gick att logga in på sociala medier utan att översköljas med reklam för boken, samtidigt som jag inte hört/sett någon som påstått sig vara direkt sugen på att läsa. Jag undrade om boken var en konstruerad produkt eller en bok som folk verkligen gillar. Det verkar som att det sistnämnda gäller. Boken har, enligt Wikipedia, sålts i över 90 miljoner exemplar världen över. Otroligt, eller hur!
Fast själv är jag fortfarande HELT ointresserad. Jag avskyr romance i allmänhet och taffligt skriven (här förlitar jag mig på omdömen från folk jag litar på ;)) romance med pornografiska inslag gör det inte bättre.
Sedan lanseringen har det förresten kommit ut speciella klädkollektioner, sällskapsspel m.m. med Femtio nyanser-tema. Och nu i februari kommer filmatiseringen på bio. Jag kan tänka mig att betala för att slippa se. 😉
Har du läst? Skulle du vilja läsa om braksuccén idag?
Jag gissar att många som faktiskt läste boken 2012 inte ser boken som en höjdare idag. Mycket måste helt enkelt ha varit bra marknadsföring… Eller?
Det nya året är inte så gammalt ännu och såhär års är det många som hoppar på nya utmaningar och läser böcker på speciella teman. I bokbloggosfären är det populärt med läsutmaningar, t.ex. genom kaosutmaningar, gå utanför normen-utmaningar eller ”boktolvor”. Själv tycker jag mig inte hinna med sådant, tyvärr. Jag har fullt upp med att hinna läsa ut bokcirkelböckerna och utöver dem så vill jag hinna läsa självvalda böcker också.
Men, nu verkar det faktiskt som att även jag kommer att läsa på ett visst tema under 2015. I bokcirkeln Picket & pocket har vi nämligen pratat om att göra en liten roadtrip och besöka litterära platser i Västerbotten. Exakt var, när och hur är inte riktigt bestämt än, men vi tänkte börja med att läsa böcker av Sara Lidman, Torgny Lindgren och P.O. Enquist. Det ska bli riktigt kul, faktiskt! Jag har ju bott i Umeå i ungefär 10 år och är ändå inte speciellt bevandrad i västerbottnisk litteratur.
Av Sara Lidman läser jag gärna Din tjänare hör, för den har jag haft som e-bok i cirka ett år och har inte hunnit läsa ännu… 🙂 Av Torgny Lindgren vill jag inte läsa (om) Hummelhonung, för det är den äckligaste, jävla bok jag läst. 😉 Men han har ju skrivit annat också… Pölsan är ju bra, t.ex. 🙂
Återkommer med böcker på temat!
Först ut är Kapten Nemos bibliotek av P.O. Enquist.
När jag läste Lena Anderssons hyllade relationsroman Egenmäktigt förfarande så tänkte jag mig att den handlar om en kvinna i min ålder (jag fyller snart 28 år). När jag sedan läste en recension i någon tidning att Ester tydligen är medelålders så blev jag närmast besviken. Att läsa är att lägga in något av sig själv i berättelsen, inser jag, och då blir det helt fel när det visar sig att det man har lagt in inte borde vara där…
Det gjorde mig i alla fall lite lugnare när jag redan i ett av de inledande kapitlen i uppföljaren, Utan personligt ansvar, läste att Ester verkar vara ca 37 (och att det har gått typ 5 år sedan Egenmäktigt förfarande). Jag kanske inte var helt fel ute, ändå? 😉
Vad tycker jag om Utan personligt ansvar då? Jag älskar den! Jag blev inte helt frälst av Egenmäktigt förfarande, främst för att språket kändes så torrt, men Utan personligt ansvar kan jag nästan inte lägga ifrån mig. Sjukt bra bok!
Förra veckan meddelades det att Liv Strömquist får Sydsvenska dagbladets kulturpris för 2014. Härligt! Hon är min favoritserietecknare och jag vet ingen som formulerar sig så vasst och roligt, som hon. Hon är en mycket viktig röst, inte minst inom feminismen. Jag fick hennes senaste album, Kunskapens frukt, i julklapp och jag läser lite ur den varje dag. Sakta, sakta, för jag vill inte att den ska ta slut.
I dagens nostalgitorsdag plockar jag upp en utläst bok från arkivet: nämligen Jonas Hassen Khemiris debutroman Ett öga rött. Khemiri har kommit att bli en av mina absoluta favoritförfattare, främst för hans alldeles egna stil, hans rakryggade sätt och hans fantastiska förmåga att använda språket som något mycket större än något som bara bär berättelsen. I Ett öga rött användes mycket ”bruten svenska”, vilket var något väldigt nytt när den kom ut 2003. Upptäck Khemiri, om du inte redan har gjort det!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
