Nu ska jag äntligen svara på en Tematrio! Jag har haft lite uppehåll nu när det handlat om Bokmässa och Nobelpristagare i några veckor, men nu är jag på banan igen.
Berätta om tre favoriter från Norden – författare eller böcker!
Den här veckan anknyter i och för sig Tematrio till Bokmässan (eftersom nästa års tema är just Norden), men jag har inga svårigheter att svara. Fast… Jag får ju erkänna att jag alltid lyfter fram samma böcker när liknande frågor har kommit upp i Tematrio… Jag borde absolut vidga vyerna lite och läsa fler nordiska, ej svenska, författare.
Nåja. Som alltid: Alberteböckerna! Fantastiska klassiker om en ung kvinnas liv i Norge och Frankrike.
Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder, eller egentligen vilken som helst av hans böcker. Det är ungdomsböcker som vem som helst kan läsa. Fulla av mystik!
Vem ska trösta knyttet? – en av Tove Janssons pärlor. Jag måste läsa mer av henne. Hon har ju verkligen skrivit mer än böckerna om Mumin, även om det kanske är Mumin som hon är mest känd för.
snabb långsam Mycket långsammare än andra bokbloggare… men jag tror jag är snabbare än medelläsaren faktiskt.
läser alla ord skummar en del
gillar långa beskrivningar hoppar över det som inte för historien framåt Inget av det, egentligen… Jag ogillar långa beskrivningar (Jag säger bara: Sagan om ringen. Urrk…), men jag hoppar faktiskt aldrig över hela textstycken när jag läser.
kommer ihåg detaljer kommer ihåg i stora drag Det beror på vilken bok det är, såklart! En del textstycken/detaljer kan verkligen etsa sig fast, andra inte…
undviker tjocka böcker läser gärna tegelstenarJag skulle vilja säga att jag gillar tegelstenar, men dessvärre har jag inte tid för dem… :p
tycker om tunna böcker tycker att tunna böcker ofta saknar något Men ja! de kan verkligen sakna något i vissa fall…
idealboken är på mindre än 400 sidor idealboken är på mer än 400 sidor
tjuvkikar på slutet läser aldrig slutet förrän boken är just slutAlltså, tjuvkika på slutet, vem gör sådant?!?!?!
väljer efter omslag skiter fullständigt i ytanJag läser e-böcker och manus ibland och då finns inte ens en framsida. 🙂
läser baksidetexter undviker baksidetexterMen… Jag läser ju sällan/aldrig en helt okänd bok…
väljer boken efter rekommendation vill helst välja själv
rekommenderar ofta böcker till andra rekommenderar sällan böcker Jag bombarderar ofta jobbets bokcirkel med nya förslag. 😛
hör det jag läser i huvudet hör aldrig det jag läser
gillar ljudböcker gillar inte ljudböcker Jag älskar att ha ljudbok när jag är ute och springer!
läser främst böcker i en genre gillar att variera min läsning
läser alltid på svenska läser på flera språk Fast ibland försöker jag med franska, men mest för att hålla igång språket.
är bra på att komma ihåg böcker jag läst glömmer lätt bort både titlar och författare Det är svårt att glömma när man har en bokblogg… 😛
skriver upp det jag läser skriver inte upp det jag läser Alltid i bloggen!
läser varje dag läser mer sällan
tycker att läsning är avslappnande tycker att läsning är ansträngande
Drottningen vänder blad är ingen tegelsten precis. Med sina dryga 100 sidor kan även den som inte har för vana att plöja sig igenom tjocka böcker, hinna läsa ut den på inte allt för lång tid – och många är det som har läst den och hyllat den.
Huvudpersonen är ingen mindre är Hennes Majestät Elizabeth II själv. Av en slump går hon en dag in i en bokbuss och hon känner sig lite tvungen att faktiskt låna något när hon ändå är där. Det öppnar upp dörren till litteraturens värld. Hon blir en bokslukare av stora mått, faktiskt så stora att hon börjar försumma sina förpliktelser som drottning.
Boken är smårolig och det namedroppas författare och titlar hej vilt, vilket säkert uppskattas av bokälskare. Jag gillar greppet att det är en så välkänd figur som Storbritanniens drottning som får vara i huvudrollen, men ändå kan jag inte påstå att boken gjort något stort avtryck hos mig. Den känns mest som en stunds avkoppling och inte så mycket mer. Det var dock ett bra bokval för mig just nu eftersom jag har varit dålig på att läsa ut böcker den senaste tiden. Nu känner jag att jag är tillbaka på banan igen. Skönt!
Den 17:e oktober delar Nationalencyklopedin ut sitt årliga Kunskapspris. I kategorin Folkets pris finns i år en bokblogg med bland finalisterna: Bokhora. Skojigt att en bokblogg får det erkännandet! Priset ska delas ut till personer eller företag som som inspirerar till eller visar på betydelsen av kunskap. Absolut att bokbloggar bidrar till detta!
Mitt senaste recensionsexemplar kan inte vara annat än bra. Den heter just ”Världens bästa bok” och för att verkligen passa alla har den både en självhjälpsboksframsida och en trendig deckarframsida. Bara att välja!
Förlaget skriver:
Den gamle romanförfattaren är ärrad av krogliv och utanförskap. Men kan han bara hålla sig nykter är hans tangentbord gudabenådat. Hans kollega, den unge och snygge poeten, kan väcka liv i en gråsten med sin värme. Han älskar hela världen och kärleken är besvarad.
De bägge författarna kommer på en mästerlig idé samtidigt. Man borde skriva en bok som har allt! Som hamnar på topplistorna i en massa olika kategorier: thriller, kokbok, bantning, populärpsykologi, självhjälp och så
vidare. Allt på en gång! Om man lyckas kommer den att sälja som smör och toppa bestsellerlistorna över hela världen. En sådan bok kommer att ge pengar, ära och odödlighet. Men bara till en av dem. Den som är först.
När jag läste baksidestexten till Huset vid moskén:
Jag har skrivit den här boken för den västerländska världen. Den handlar om människor, om religion, om sex, om film, om radions och televisionens betydelse. Jag har försökt att skingra dimmorna och visa hur man lever inom islam…
förväntade jag mig något i stil med Bastarden från Istanbul: en bok som kan säga något om vardagslivet och som kan slå hål på fördomar. Jag blev faktiskt besviken. Det första jag slogs av var att boken verkligen känns stel och dialogerna helt onaturliga. Den gav mig verkligen ingen övertygande bild om ”hur man lever inom islam”.
Handlingen kretsar kring några människor som lever i närheten av en moské i Iran. Den största delen av boken utspelar sig innan shahen avsatts och ersatts av ayatolla Khomeini och hans radikala islamistiska idéer. I slutet av boken får vi följa människorna genom det krig och de samhällsförändringar som kretsade kring Khomeinis revolution. Det var egentligen först då som jag fick intresse för boken och förstod varför den faktiskt är läsvärd. Boken består till en början mest av små episoder som inte säger så mycket, men när revolutionen kommer är det omöjligt att inte bli gripen av berättelsen. Plötsligt kan tidigare vänner vara fiender och människor döms och dödas runt omkring.
Den utvecklade sig faktiskt till en riktigt viktig bok, som absolut kan lära oss ”västerlänningar” något om Irans moderna historia och säga något om vad iranierna utsattes för under den här tiden.
Jag önskar bara att baksidestexten hade varit bättre och gett en rättvisare bild av bokens innehåll.
Det är inte bara Tomas Tranströmer och alla hans läsare, världen över, som gläds åt att han kommer att tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Även hans förlag, Albert Bonniers Förlag, har såklart flera anledningar att jubla. De kommer att trycka Tranströmers samlade verk i en, för att vara lyrik, rekordstor upplaga: 100 000 exemplar. Om de kommer att gå åt? Förmodligen!
Bara två timmar efter tillkännagivandet hade Bokus sålt 1000 Tranströmertitlar. Det tycker jag var extra roligt, för bara någon dag innan skickade Bokus ut ett pressmeddelande om en undersökning som de gjort kring vad Nobelpriset innebär för försäljningen. I denna konstaterade de bland annat att prosa säljer bättre än dramatik och lyrik och som exempel nämnde de att det såldes ca 5000 titlar av Mario Vargas Llosa i oktober – december förra året medan bara ca 300 titlar av Harold Pinter (dramatiker) såldes när han tilldelades Nobelpriset 2005. Det är väl i och för sig ganska vanskligt att försöka jämföra siffror från 2005 med siffror från 2011, eftersom nätbokhandeln säkert har ökat generellt sedan dess. Hur som helst: intresset för Tranströmer är högt och det tycker jag är kul!
Igår var det fem år sedan journalisten Anna Politkovskaja mördades. Man vet fortfarande inte vem som mördade henne, men det är uppenbart att många såg hennes journalistik som väldigt obekväm.
Läs Rysk dagbok! Det var den bok hon skrev på under tiden innan hon sköts till döds i Moskva.
Jag är inte boklös, kan man ju säga. Den senaste tiden har jag fått två nya, spännande recensionsexemplar. Den ena är fortsättningen på Vredens tid och Nirvanaprojektet, som jag redan har bloggat om. Det ska bli kul att läsa upplösningen! Den tredje delen har också en design som skiljer sig en del från de två första delarna i trilogin. Snygg tycker jag!
Jag har också fått en rosade boken Vi har redan sagt hej då av Daniel Åberg. Förlaget skriver:
Det är en berättelse om trettioårige Filip som inte haft en flickvän på fem år. Det handlar om en generation som vägrar att omfamna vuxenlivet. Om rädsla för tvåsamhet. Om förälskelse och svek. Om otrohet. Om kärlek. Och om alla jävligheter som känslor för med sig.
Kanske inte det mest uppmuntrande, men jag tror att den kan vara riktigt bra. 🙂 Den är nu pocketaktuell!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
