Jag var i Berlin i påskas, men hann knappt påbörja den här faktaboken om Berlins historia innan jag reste iväg. Det gjorde inget. Det kanske till och med är en fördel att läsa den när man redan har bekantat sig lite med staden, för det är ingen lättsam reseguide det handlar om, utan en rejäl och gedigen genomgång av Berlins historia från medeltiden fram till nutid.
Det är sparsamt med bilder och i min pocketutgåva är de dessutom svartvita, så boken innehåller skapligt kompakt text. Ändå är den förvånansvärt lättläst och intresseväckande. Schimanski kan konsten att skriva både personligt och ändå göra en ambitiös redogörelse för fakta med källhänvisningar.
Boken är indelad i ett antal kapitel i kronologisk ordning och alla avslutas med en liten faktaruta med lästips och tips på platser att besöka i Berlin. Kul! Jag tyckte riktigt mycket om den här boken och är sugen på att resa tillbaka till Berlin. Det är en stad som har en intressant historia, inte minst 1900-talets historia, såklart.
Guds barmhärtighet är första delen i Kerstin Ekmans Vargskinnettrilogi. Jag kan ärligt talat säga att det tog mig ett bra tag innan jag kom in i berättelsen, så jag lyssnade om flera gånger på de första skivorna av ljudboken, men sedan lossnade det och då blev jag helt fast!
Boken kretsar kring Hillevi Klarin, som reser från Uppsala till en by i Jämtland vid 1910-talet. Hon har sökt och fått tjänst som barnmorska, men den egentliga anledningen till hennes resa är att hon är hemligt förlovad med prästen, Edvard, som också har fått en tjänst där borta. Edvard är dock inte särskilt entusiastisk över att Hillevi följer med honom och så småningom skiljs de åt och Hillevi inleder en relation med ortens handlare. Boken berättas av fosterdottern, Risten, och sticker ibland iväg och skildrar livet för Elis, en pojke som rymmer från de hårda förhållandena i byn.
Det är en engagerande och välberättad bok om livet i Jämtland under den här tiden. Inte minst tar den upp samernas situation och hur synen på samekulturen var, och den ger också en osminkad berättelse kring hur det kunde vara att arbeta som barnmorska under den här tiden. Hillevi kommer till byn med idéer om att vaccinera och att i största allmänhet utföra sitt jobb med stort allvar, men möts av en del skepsis. Hon kastas också rätt in i en obehaglig verklighet när hon t.ex. är med och förlöser en 13-årig flicka som gått i flera dagar utan att någon hjälp tillkallats.
Men boken är inte bara allvarlig och en historielektion. Mest av allt är den en intressant och fin berättelse, berättad med en hel del humor. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen, Sista rompan och Skraplotter.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en välskriven bok om livet i Jämtland vid början av 1900-talet.
Betyg: 4 lapphundar av 5.
Om Guds barmhärtighet och Kerstin Ekman
Kerstin Ekman (född 1933) är en svensk författare som sedan 1978 innehar stol nr 15 i Svenska akademien. Efter en konflikt kring författaren Salman Rushdie deltar hon dock inte akademiens arbete. Ekman debuterade som deckarförfattare 1959 och har sedan dess gett ut en lång rad romaner inom vitt skilda genrer. Ekman är en mycket uppskattad författare och bland de otaliga priser som hon har belönats med kan Augustpriset nämnas. Det är ett pris som hon dessutom har förärats två gånger (1993 för Händelser vid vatten och 2003 för Skraplotter).
Uppläsare: Helena Brodin.
Utgivningsår: 2004 (den här ljudboksutgåvan, utgiven av Bonnier Audio), 2003 (första utgåvan, utgiven av Bonnier).
Antal sidor: 399 sidor (ca 16 h lyssning).
Andra delar i serien: Sista rompan, Skraplotter.
Andras röster: En bok om dagen, Manne Fagerlinds blogg.
Köp hos t.ex: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”När barnmorskan Hillevi Klarin vårvintern 1916 kommer med sin hygien och sin välvilja till fjällbyn Svartvattnet i Jämtland möter hon en hård värld där kvinnor och barn far illa. En liten lappflicka, Risten, blir hennes fosterbarn, och hon är den som minns i berättelsen; hon är länken mellan levande och döda, mellan då och nu. Kerstin Ekmans breda och täta roman om livets finsida och dess grovsida är den första i en planerad trilogi Vargskinnet.”
Inés min själs älskade handlar om Inés Suárez, den fascinerande kvinnan som var med och erövrade Chile och försvarade Santiago. Hon är en verklig, historisk person, som levde i början av 1500-talet. Det kan inte ha varit lätt att hitta källor, men Allende lämnar verkligen inga luckor när hon berättar den här historien. Kärleksaffärer, den plågsamma resan till Chile, det vardagliga livet och de viktiga historiska händelserna kring hennes liv finns med, bland mycket annat. Det kanske både kan räknas till bokens styrka och svaghet. Som historiebok är den spännande och intresseväckande, men skönlitterärt är den inte lika stark. Jag kände inte riktigt att jag lärde känna Inés genom att lyssna på den här boken. Det hindrar mig ju dock inte från att ryckas med. Så häftigt att en kvinna hade en så stor roll i något som mest män var inblandade i! Jag är glad att Allende har lyft fram den här delen av Chiles historia och berättat om Inés.
Carl-Johan Vallgren har själv bott i Berlin, så i hans essäsamling Berlin på 8 kapitel har man som läsare chans att ta del av många personliga Berlintips. Boken är dock mer än en reseguide. I åtta kapitel gör Vallgren nedslag i Berlins historia och skriver om livsöden för några kända berlinare som Heinrich Mann, Anna Seghers och Ulrike Meinhof. För mig, som inte är så kunnig om vare sig Tysklands eller Berlins historia, blev det svårt att hänga med. Det är lättläst och trevligt presenterat, men riktar sig nog till den som redan känner sig ganska hemma i stan.
Själv läste jag en pocketutgåva, som alltså är svartvit. Det finns foton i boken, så jag tror det kan vara roligare att läsa den inbundna utgåvan, så att bilderna kommer mer till sin rätt.
Berättelsen om Fry fortsätter! Den tredje boken, Isvintern, börjar väldigt spännande med att Fry jagas av vargar och är nära att frysa ihjäl, men som tur är blir hon räddad av Tore, en okänd man som plötsligt dyker upp på Kungsgården, där Fry bor. Tacksamheten mot Tore är såklart stor och framför allt Hird, Solgudinnans tjänare och Frys lärare, imponeras stort. Tore stannar hos dem och är uppskattad på gården, men det finns också de som har sina tvivel och undrar vad Tore egentligen vill. Ulv, Mångudens tjänare, är särskilt misstänksam och även Fry börjar förstå att allt inte är som det ska och att Tore kanske vill dem illa.
Boken är en spännande ungdomsbok som utspelar sig under bronsålder. Som yngre var jag särskilt förtjust i historiska barn- och ungdomsböcker och den här kan jag fortfarande läsa med god behållning. I Isvintern vävs både spänning, kärlek och historia ihop på ett fint sätt. Berättelsen slutar inte i Isvintern, utan fortsätter i fjärde boken, Kungsgården, och det kan dock kanske ses lite som en nackdel.
När jag läste baksidestexten till Huset vid moskén:
Jag har skrivit den här boken för den västerländska världen. Den handlar om människor, om religion, om sex, om film, om radions och televisionens betydelse. Jag har försökt att skingra dimmorna och visa hur man lever inom islam…
förväntade jag mig något i stil med Bastarden från Istanbul: en bok som kan säga något om vardagslivet och som kan slå hål på fördomar. Jag blev faktiskt besviken. Det första jag slogs av var att boken verkligen känns stel och dialogerna helt onaturliga. Den gav mig verkligen ingen övertygande bild om ”hur man lever inom islam”.
Handlingen kretsar kring några människor som lever i närheten av en moské i Iran. Den största delen av boken utspelar sig innan shahen avsatts och ersatts av ayatolla Khomeini och hans radikala islamistiska idéer. I slutet av boken får vi följa människorna genom det krig och de samhällsförändringar som kretsade kring Khomeinis revolution. Det var egentligen först då som jag fick intresse för boken och förstod varför den faktiskt är läsvärd. Boken består till en början mest av små episoder som inte säger så mycket, men när revolutionen kommer är det omöjligt att inte bli gripen av berättelsen. Plötsligt kan tidigare vänner vara fiender och människor döms och dödas runt omkring.
Den utvecklade sig faktiskt till en riktigt viktig bok, som absolut kan lära oss ”västerlänningar” något om Irans moderna historia och säga något om vad iranierna utsattes för under den här tiden.
Jag önskar bara att baksidestexten hade varit bättre och gett en rättvisare bild av bokens innehåll.
Visste ni att det är Kemins år i år? Jag är ju själv något så annorlunda(!) som teknisk kemist. Jag säger annorlunda, för flera av landets universitet och högskolor har i flera år i rad tampats med problemet att det finns för få sökande till kemiutbildningarna. Problemet med det låga intresset för kemi handlar troligt också om det låga intresset att utbilda sig till kemilärare (det utexamineras endast ett fåtal per år som jag har förstått det!). Hur kan man väcka ett intresse för kemi om det inte ens finns intresserade personer som vill lära ut kemi?
Jag tycker därför att det är kul att det är Kemins år i år och att det pågår många aktiviteter runt om i landet för att förmedla vad kemi handlar om och hur mångsidig och intressant forskning det finns i ämnet.
Kemins år tycks också ha spillt över lite i årets bokutgivning. Ulf Ellerviks bok Ond kemi: berättelser om människor, mord och molekyler har nyligt kommit ut på Fri Tanke förlag. Boken lär berätta mycket om giftmord, men också om vardagskemi.
Jag är nyfiken över den här boken och jag hoppas verkligen att den är bra, underhållande och kan väcka ett intresse för kemi. Ett sådant intresse behövs!
I gårdagens DN skrevs det om att män läser i betydligt mindre utsträckning än kvinnor och att de gärna väljer facklitteratur, historiska böcker, böcker om brott och biografier. Jag vet inte hur de har tagit fram de manliga preferenserna när det gäller böcker, men det stämmer i och för sig att jag själv sällan väljer att läsa just facklitteratur (förutom på jobbet då), historiska böcker, böcker om brott eller biografier. Om mina killkompisar läser just dessa böcker vet jag då inte. En del läser deckare, en del läser facklitteratur (i och för sig) och en del har ungefär samma smak som jag.
Som ofta när det gäller ”manligt och kvinnligt” tror jag att det närmast kan bli självuppfyllande när man pratar om vilka böcker som föredras av män och vilka som föredras av kvinnor. Jag tror i alla fall inte att kvinnor bara läser snälla böcker om relationer (det står inte så i artikeln i och för sig) och män bara läser böcker om krig och våld. Många kvinnor läser ju råa skräckböcker (typ John Ajvide Lindqvist) och deckare. Bland böcker inom historia finns det många skönlitterära böcker som fångat ett brett intresse (Boktjuven, som utspelar sig under Andra världskriget t.ex! Det är en barnbok som alla läsare jag känner till har tyckt om). Jag tror verkligen, och vill tro, att man kan marknadsföra böcker brett istället för att rikta mot ett visst kön och att det bara är om man får en bok att framstå som ”chick lit” eller en grabbig bok som man avskräcker folk med ”fel” kön att köpa/läsa.
Månguden är den andra boken om den föräldralösa flickan Fry, som lever i trakterna runt Halland under Bronsåldern. I den tidigare boken, Solbarnet, blev hennes kontakt med de starka krafterna från Solgudinnan kända och hon kunde lämna de dåliga förhållanden som hon levt under och togs istället upp i gudinnelära.
I den här boken fortsätter hennes äventyr, som den här gången handlar om människor som försvinner och tvingas arbeta som slavar. En av de som försvinner är Frys läromästare, Hird, som leder offerceremonierna för att ära Solgudinnan. Folket kan nu oroa sig över att Månguden ska ta över och att Solgudinnans kraft ska vändas mot dem. Fry själv blir själv bortjagad från sin gudinnelära när Hird är borta.
Det är en lättläst, spännande och trevlig bok! När jag läser den som vuxen kan jag såklart finna den lite väl enkel, men jag vet att jag hade gillat den som yngre, för den här typen av böcker som utspelar sig i intressanta historiska miljöer tyckte jag verkligen om.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Jag var i Berlin i påskas, men hann knappt påbörja den här faktaboken om Berlins historia innan jag reste iväg. Det gjorde inget. Det kanske till och med är en fördel att läsa den när man redan har bekantat sig lite med staden, för det är ingen lättsam reseguide det handlar om, utan en rejäl och gedigen genomgång av Berlins historia från medeltiden fram till nutid.
Guds barmhärtighet är första delen i Kerstin Ekmans Vargskinnettrilogi. Jag kan ärligt talat säga att det tog mig ett bra tag innan jag kom in i berättelsen, så jag lyssnade om flera gånger på de första skivorna av ljudboken, men sedan lossnade det och då blev jag helt fast!
