Den som uppskattar att läsa böcker är såklart glad över att det ständigt ges ut nya titlar. Allt nytt är i och för sig inte så bländande nytt som man kan tro: det kan vara klassiker (eventuellt inte uppdaterade med något annat än en ny framsida), uppföljare eller ytterligare en del i en lång serie, men det kommer i alla fall nytt – nyheter som kanske visas upp i sociala medier, diskuteras i kulturprogram på radio och TV, recenseras i tidningar, hamnar på topplistor hos nätbokhandlarna eller lyfts fram i appar med e-böcker och ljudböcker. Eller också kanske de inte gör något väsen av sig över huvud taget. En del böcker, nya eller gamla, får aldrig någon större exponering under hela sin livstid: de kanske är författade av en debutant eller någon som satsat på egenutgivning, eller rör sig i en smal genre – sådant som inte direkt brukar medföra stor budget för marknadsföring. Oavsett vilket: nya böcker kommer och de som hunnit bli några veckor gamla halkar ned och lämnar plats för det nya. Det kan inte vara lätt att vara bok! Hur når man ut när konkurrensen är så tuff och tempot så högt?

Den senaste tiden har jag reflekterat över att det heller inte är så lätt att vara läsare. Hur ska man hinna med? En bra bok upphör inte nödvändigtvis att vara en bra bok bara för att den faller bort från hyllan med nyheter. För min del kan det dröja fler år innan jag plockar upp en bok som väckt mitt intresse. Hur många böcker som väckt mitt intresse och sedan glömts bort vet jag inte.

Vid något tillfälle skyltade mitt närmsta bibliotek med böcker som var på väg att gallras för att de inte lånats ut på länge. ”Vilket förfärligt öde!”, kände jag, och lånade bland annat En främmande känsla och Linjen – böcker som sedan länge funnits på min ”att läsa”-lista, men som hamnat lite i glömska och förblivit olästa fram till dess. Det här var alltså böcker som åtminstone gick att hitta på biblioteket (nu räddade, tack vare mig! ;)), men de hade såklart lika gärna kunnat gallras och på så sätt blivit ännu lite mer osynliga och bortglömda. Något bibliotek bevarar såklart något exemplar av var bok, prydligt placerade i något arkiv någonstans, men naturligtvis måste vanliga folkbibliotek göra plats för det nya. Det kommer ju så mycket nytt! Biblioteken gallrar, bokhandlarna undviker att ha dyra lager och så försvinner böckerna allt djupare ned i glömskan.

Det är så lätt att glömma bort de där böckerna man vill läsa. Tills man kanske plötsligt kommer på att det vore kul att läsa någon gammal bok – som när jag läste Magikernas kung, som legat i min läsplatta i åratal, och jag blev sugen på att läsa den avslutande delen i trilogin: Magikernas land (utgiven 2014). Eller när en bokcirkelkompis föreslog att vi skulle läsa Vår älskade av Kamila Shamsie (utgiven på svenska 2020). Vad gör man då? Min första tanke brukar vara att låna eller köpa e-boken. Jag älskar att läsa på läsplatta och om boken är är några år gammal känns det som ett säkert kort. För nog kan jag förstå att svårsålda pappersböcker och pappersböcker som ”ingen” längre lånar, bör lämna plats åt nyheter, men digitalt tar de ju ”ingen” plats.

Det är så lätt att tro att allt finns på nätet, i en app, på en streaming-tjänst. Men ärligt talat vet jag inte hur många gånger jag har suttit där och förgäves sökt efter böcker som inte ens existerar som e-bok längre. Jag kan inte begripa varför det fungerar på det sättet? ”Magikernas land” lyckades jag hitta hos Apple. ”Vår älskade” beställde jag (som pappersbok) till mitt bibliotek. Allt löser sig såklart, men varför krånglet? Har man en gång skapat en e-bok, varför inte alltid göra den tillgänglig för köp?

Jag är kanske den enda som intresserar mig för ”gamla” böcker och som dessutom har den dåliga smaken att avstå appar i stil med Storytel, Bookbeat och Nextory (jag är övertygad om att utbudet i dessa är avsevärt större än vad det är hos de stora nätbokhandlarna), men ändå! En bra bok är en bra bok. Det är synd att de ska glömmas bort innan man hinner med att läsa. Och det är totalt onödigt att de ska vara svåra att få tag på när man till slut kommer sig för att läsa dem.