Då och nu

Igår var jag på en första introduktionsträffen till den lilla kurs i franska som jag ska läsa. Den första boken vi ska ta oss igenom är barnboken Baby-sitter blues, utgiven första gången på 80-talet. Utgåvan som säljs nu är en uppdaterad version, där alla transistorradioapparater etc., som huvudpersonen trånar efter, är ersatta med PCs och TV-spel. Jag har inte hört talas om sådana här ”uppdateringar” förut, men kan tycka att det är lite kul att förlänga en boks livslängd på det sättet, så länge det inte förstör allt för mycket av den ursprungliga berättelsen såklart. För vilket barn vill läsa en bok som innehåller ”ny teknik” som de inte ens vet vad det är för något? Yngre personer kanske inte identifierar sig med huvudpersonerna längre utan ser boken mer som en fånig historiebok more or less, trots att det mesta i form av relationsproblem, kärlekshistorier och andra vanliga barn- och ungdomsboksteman är tämligen statiskt och fortfarande går att ta till sig av.

Jag undrar lite hur lång ”livslängd” en bok egentligen har. Jag tycker t.ex. att den oerhört oengagerande boken (ja, faktiskt!) Räddaren i nöden har tappat mycket just på grund av det ”moderna” språket, som känns minst sagt passé. Snabba cash tyckte jag var fantastiskt spännande och medryckande, men jag kände redan när jag lyssnade på den tidigare i år att titeln känns lite fånig och jag undrar hur länge till folk kommer att vilja läsa den boken, som till stor del kretsar kring Stureplan, innan den känns alldeles föråldrad. Förvandlas böcker som Snabba cash till dokument av något som varit, eller kommer de bara stå och samla damm på hyllorna om några år? Jag vågar gissa på det senare.

Det måste vara hårt att som författare skriva något, som bara undantagslöst blir en odödlig klassiker. Tänk bara på all musik som ännu efter 25 år kan lyssnas på med god behållning och älskas. Samma sak händer sällan för en bok och det är faktiskt ytterst sällan jag själv tar mig för att läsa något som inte har kommit ut på 00-talet eller är en s.k. klassiker.

Gissa förresten vilken av framsidorna som hör till PC-versionen av Baby-sitter blues och vilken bok som handlar om en pojke som börjar med barnpassning för att kunna köpa sig en transistorradio. 😉 Vissa uppdateringar gillar jag definitivt, även om de bara sker på framsidan!

Baby-sitter blues - Marie-Aude MurailBaby-sitter blues - Marie-Aude Murail

Lästa böcker/författareer-Ämnear

5 svar på “Då och nu”

  1. Jag mådde dåligt av den förskräckliga översättningen!
    Sid (68) satt som i “trance” (trans) “malted milk” (125) “drugstore” (133) “drägla av lycka” (143) dregla FFS. “Det var det dummast jag hört på år och dag.” (146) “dar”!!! “Men jag lyssnade däremot inte” (195) “så är det med ungar som surar, det är lögn i helvete att få dem att garva.” (235) “det gav jag fullständigt fan i” (238) det gav jag blanka fan i… Typ

    Att översättaren har ett så fabulerande vokabulär att det står “brudar” minst 20 gånger på samma sida fick mig att bli arg. 🙂 Han har uppenbart inte hört talas om variation!
    Böcker är till för att man ska utveckla sitt språk, enligt mig. Östergren skriver så många svordomar, som inte lämpas i det svenska språket men i det engelska. Ordet, “fuck” och “shit” används oftare i en engelsk konversation. Att han översätter “fuck” till “knulla” är bara skrattretande.

    Jag hoppas att den engelska versionen är bättre, det verkar i alla fall så!!
    LÄS FLUGORNAS HERRE I STÄLLET!

  2. Okej, jag får se till att läsa Räddaren i nöden igen med nya ögon när jag har tid! Den är ju trots allt inte så tjock.. 😉 Men är den dålig vet jag vem jag ska klaga hos. 😉

  3. Äsch, jag var nog oklar med Shakespeare. Man kan ju inte göra en nyöversättning av Shakespeare på engelska. Man kan modernisera, men hur gör man det på ett bra sätt, och ändå behåller Shakespeare?

    Men när man gör nyöversättningar av Shakespeare till t ex svenska så har man ju möjlighet att skapa en modernare variant. Det är alltså engelsktalande som kan vara avundsjuka på alla andra språk som kan få en modern Shakespeare som fungerar idag. (Hur mycket det skiljer sig kan man ju se om man jämför Hagbergs översättningar med Göran O. Ericssons eller Britt G. Hallqvists dito.

    Angående Räddaren så ge den en chans om du trillar över Östergrens översättning, okej? Köp åtminstone hem den. (Jag vet att det finns mycket annat att läsa, men nu är detta en gång för alla en av mina favoritböcker 😉 )

  4. Vixxtoria: Jag har inte vågat mig på Räddaren i nöden sedan jag läste den äldre översättningen på gymnasiet. Jag kommer nog inte att prova den igen. Det finns ju så mycket annat kul att läsa. 🙂

    Jag tror att Baby-sitter blues får gå i graven om 10 år faktiskt. Men jag kan tycka att den här “PC-uppdateringen” är ok eftersom det är just en barnbok. I övrigt håller jag med om att en bok inte kan vara bra om läsaren inte accepterar att de tekniska prylarna är omoderna.

    Det är intressant det du skriver om Shakespeare! Men det förvånar mig att det ska vara så svårt att nyöversätta hans verk. Det kommer ju ständigt nyöversättningar av t.ex. Bibeln och det brukar ju gå bra!

  5. Inom språkvetenskapen är det en allmänt erkänt sanning att det som åldras fortast är slanguttryck.

    Jag tycker det finns många mycket bra böcker som är skrivna ungefär när som helst, men de har ju det gemensamt att de inte använt ett innespråk när de skrevs.

    Har du testat Klas Östergrens översättning av Räddaren i nöden? Den gör ganska mycket för att föryngra boken på svenska (då är det ju värre för de engelsktalande som är för evigt fast med originalet).

    Jag har förresten också hört klagomål på Shakespeare från en del engelsmän. Andra språk kan göra nyöversättningar och ständigt ha en modern Shakespeare, men det blir lite konstigt på engelska.

    Vad gäller just det här exemplet med Baby-sitter blues så undrar man hur de ska ändra boken om 10 år?? Jag tror generellt att en bok har längst livslängd om denna inte hänger på om bokens teknikinnehåll uppdateras vart femte år. Det måste vara något dåligt med en bok som inte har en så engagerande historia så att läsaren accepterar att de tekniska prylarna var moderna för ett decennium sedan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.