• Jag är dålig på poesi. Jag hade som projekt under en stor del av förra året att läsa Tomas Tranströmers samlade verk, vilket jag också gjorde och hade stor behållning av. Men visst krävs det motstånd! Det blir ju så koncentrerat och kräver så mycket analyserande. Jag tänker att jag vill läsa poesi rakt av och inte fastna i funderingar kring vad alla liknelser handlar om – och så gör jag det och faller verkligen för språket och orden i Öijers diktsamling Svart som silver. Den djupare betydelsen av varje dikt? Nej. Jag vet sällan. Kanske spelar det ingen roll.…

    Läs mer

  • Eftersom jag var med och nominerade böcker till Bokbloggarnas litteraturpris 2012, så har jag nu haft möjlighet att rösta bland årets nomineringar. Jag har även nominerat titlar för 2013 års bästa bok och då föll valet på Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig och Det eviga folket är inte rädda. Jag var kanske lite ensam om mina nomineringar.. För ingen av titlarna kom med.. Här är årets nomineringar: Jessica Kolterjahn – Den bästa dagen är en dag av törst Sara Lövestam – Hjärta av jazz Mikael Fant – Vattnet i mars John Green…

    Läs mer

  • Årets favoriter… Jag har några riktiga guldkorn att lyfta fram, faktiskt. Under året gavs Bodil Malmstens avslutande del i hennes loggboksserie ut. Titeln, Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig, är tagen från Sjörövar-Jennys sång i Tolvskillingsoperan och fungerar kanske inte klockrent eftersom den är så lång och sådär… Men strunt i det! Det här är en bok där Malmsten återigen briljerar med sitt lätta och koncentrerade språk och både roar och oroar med sina betraktelser av samtiden. Boken kretsar faktiskt ganska mycket kring åldrande och döden. Som alltid blir det något att skönja…

    Läs mer

  • Herregud! Är det REDAN 2014? JA, det är det. Således är det dags att summera året. Det här är en bokblogg, så det blir alltså en summering av årets böcker och med årets böcker menar jag inte alls de böcker som getts ut 2013, utan de böcker som jag har läst under året, vilket allt som oftast är böcker med några år på nacken. I år har jag inte läst särskilt många serier och heller inte särskilt mycket poesi eller noveller, vilket faktiskt har dragit upp antalet lästa böcker rätt så rejält något tidigare år. Faktiskt så har jag heller…

    Läs mer

  • Gott nytt år, fina läsare! Kanske är det nu det är dags blicka framåt och säga något om vad jag hoppas på att få läst under 2014. 🙂 Jag kör på som vanligt, tror jag. Det vill säga: jag kommer att beta av min hög med outlästa böcker… Närmast på tur är dessa: Och Det lär komma in några bokcirkelböcker däremellan. Och en och annan ljudbok och sådär. Så mycket böcker, så lite tid… 🙂

    Läs mer

  • Vägen mot Bålberget är det första jag läser av Therése Söderlind, en författare som ibland beskrivs som en svensk Joyce Carol Oates(!) eller en ny Kerstin Ekman. Snacka om att det är liknelser som trissar upp mina förväntningar. Förväntningarna blev också höga efter att jag varit på ett seminarium där Söderlind berättade om Vägen mot Bålberget och hur hon bestämde sig för att skriva om just häxprocesserna. Hon var spännande att lyssna på! Boken lever dessutom verkligen upp till förväntningarna. Det här är en bra, insiktsfull och intressant bok. Den berättar också om ett stycke historia som ligger ca 10…

    Läs mer

  • Som så många andra har jag varit på bio i mellandagarna och sett filmatiseringen av Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Jag tyckte att boken var lite av en besvikelse eftersom den stundvis kändes seg och eftersom den kändes väldigt ”inspirerad av” Forrest Gump… Filmen var dock en positiv överraskning, för den var mycket fartigare och roligare än boken, om du frågar mig. Jag tyckte faktiskt att den var både kul och välgjord! Absolut sevärd!

    Läs mer

  • Jag måste ha varit snäll i år, för jag gav bort två julklappsböcker och fick tre samt ett presentkort! 😉 Lena Anderssons bok ligger högt, högt i topp på böcker jag vill läsa så fort som möjligt.. Och Oates! Ja, Oates är ju alltid Oates och hon är en av mina stora favoritförfattare. Just den här boken är så himla fin och har en framsida som skimrar som siden. Nu har jag mycket bra läsning framför mig, känner jag!

    Läs mer

  • Amor ringer sina bröder och ber dem att gå maximalt normalt, klä sig tillräckligt anonymt, raka sig, stanna inomhus och dra för persiennerna på specialsättet så att ingen kan se in, men de kan se ut. Det gäller att inte dra några blickar till sig, för Stockholm har fått sin första självmordsbombare och nu kommer Amor och hans bröder att  bli misstänkliggjorda bara genom att vara. Khemiris kexstora mästerverk är sprungen ur en artikel som skrevs för DN i samband med bombattentaten i Stockholm 2010. Den fick också lite extra uppmärksamhet tre år senare, när Khemiri kritiserade Reva-projektet: projektet som…

    Läs mer