Jag och säkert ganska många andra bokbloggare fick erbjudande om att vara ambassadörer för Augustpriset i år. Det hade verkligen varit roligt att läsa nominerade böcker och att vara på prisutdelningsgalan, men tyvärr har jag inte tid och möjlighet i år. Bor man i Umeå, som jag, så är ju inte prisutdelningen nästgårds precis och den här hösten har jag redan varit bortrest så det räcker. Nu måste jag lägga i en extra växel och bli klar med mina sista manus så att jag kan slutföra min avhandling i tid.
Nåväl. Generöst nog fick jag ändå en av de nominerade böckerna! Jag är mycket glad över att numera ha Sara Stridsbergs Beckomberga: ode till min familj. Jag har varit nyfiken på Stridsberg sedan DN utnämnde Drömfakulteten till bästa svenska roman från 2000-talet. Jag har också träffat en och annan seriös bokälskare som verkligen hyllat Stridsberg. Nu är jag alltså riktigt peppad på att läsa den här boken, om en kvinna vars pappa bor på mentalsjukhuset Beckomberga. Jag tror det är en väldigt stark läsning, faktiskt, och en enad kritikerkår har för övrigt rosat den.
Jag har lånat hem några biblioteksböcker också. Vi umebor går fortfarande och väntar på att Stadsbiblioteket ska slå upp portarna. Sedan i somras har nämligen biblioteket flyttat till nya lokaler i Umeås nya kulturhus, Väven, och under den tiden har biblioteket hållit stängt. Nu är det bara en knapp vecka kvar innan biblioteket smygöppnar igen, för den 12:e börjar de ha begränsat öppet som ett ”genrep” inför den riktiga invigningen. Men nu när jag ville låna så fick jag söka mig till ett helt nytt bibliotek.
Jag har egentligen aldrig varit en flitig besökare på Stadsbiblioteket, mest för att jag bor typ 500 meter från universitetsbiblioteket som har extremt generösa öppettider (öppet alla dagar i veckan och mån-tors har de till och med öppet till 22) samt erbjuder öppna omlån, vilket passar en seg läsare, som jag.
Nu ville jag få tag på bokcirkelboken Grenar av gift, som är utlånad på universitetsbiblioteket och efter vad jag kan förstå är på villovägar (?), för det finns ingen information om när den förväntas komma in igen. Mest ville jag också låna Nina Åkestams bok Meningen med hela skiten, som handlar om hennes syn på meningen med (arbets)livet. Jag har länge velat läsa den, mest för att jag själv är extremt kritisk till idén om att folk ska jobba ihjäl sig. Åkestam skrev boken när hon kommit tillbaka från utmattningsdepression efter att ha jobbat sönder sig som copywriter på en prestigefull byrå. Nu har hon bytt bana och forskar kring reklam på Handelshögskolan. Meningen med hela skiten finns inte ens i UB:s magasin, så jag blev helt enkelt tvungen att söka mig till ett för mig helt nytt bibliotek. Det fick bli Ålidhemsbiblioteket, som ligger typ 500 meter från min bostad, fast åt andra hållet. Helt sjukt att jag aldrig har varit där! Men nu har jag varit där och jag tycker det var himla fint och fräscht.
De reserverade böckerna sorteras i bokstavsordning på författare så jag fick röra mig mot Å för att hämta upp min Meningen med hela skiten-bok. Döm om min förvåning när det stod en hel liten rad med sådana böcker på Å. Jag trodde för ett ögonblick att jag gjort något dumt fel och reserverat 3 böcker istället för 1, men det verkar som att det just denna vecka är stor rusning efter den här boken på kvarterets lilla bibbla. Jag hade aldrig gissat att den här boken skulle vara en sådan kioskvältare, men där ser man!
Fast det är klart. Visst undrar man vad som är meningen med hela skiten? Meningen med att jobba och att aldrig tänka på vad man vill göra och vad som är meningen med allt.
Åh, vad fint! Man har infört Bokstationer på ett antal stationer längs Botniabanan! Det är alltså iordningställda hyllor, där man kan låna böcker och sedan lämna tillbaka på samma eller en annan station. På sikt är planen att det ska finnas plats för privatpersoners bytlån också.
Jag har inte spanat in det här själv, men jag tycker att det är en bra idé. Det är ju på resa, särskilt när man pendlar, som det är som mest praktiskt att ha en bok. Med en bok i handen är tiden aldrig bortkastad..!
Stationerna som ingår är Örnsköldsvik, Husum, Nordmaling, Hörnefors, Umeå Östra och Vindeln.
Imorgon stänger Stadsbiblioteket här i Umeå igen för att kunna slå upp portarna i det nya kulturhuset (Väven) i november. De har uppmanat besökare att hjälpa till med flytten genom att låna så mycket som möjligt och lämna tillbaka i november. Härligt med långlån! Här sitter ju en som har några böcker som lånats om sedan 2010, men de har jag i och för sig lånat på universitetsbiblioteket som har öppna omlån.
Jag var på Stadsbiblioteket här om veckan och letade efter några guideböcker om New York (ja, jag ska dit i höst), men de hade någon redan lånat, så nu får jag gå till universitetsbiblioteket i alla fall. Det är där jag oftast lånar mina böcker, faktiskt. Dels för att jag bor några hundra meter därifrån och dels för det där med omlånen… Just nu väntar jag bara på att alla studenter ska komma tillbaka, så att universitetsbiblioteket återgår till sina normala öppettider. De här veckorna har de bara öppet på dagtid på vardagarna och då är jag på jobbet.
Vad gäller det nya biblioteket i Väven så har jag inte några förutfattade meningar. Många har rasat över flytten eftersom lokalerna kommer att bli mindre (?) och eftersom hyrorna lär bli avsevärt mycket högre. Det har heller inte varit något fel med de gamla lokalerna, vad jag har upplevt, så många har väl inte sett nödvändigheten i att flytta ut ur de äldre lokalerna, som ligger prick mitt i stan vid busstationen för stadsbussarna, för att istället öppna upp i lokaler nere vid älven. Nåja. Jag tror det kan bli riktigt fint och fräscht. Om det kommer leda till fler lån för min del? Nja. Jag håller mig till universitetet. Boknördar, som är så långt nere i träsket som jag, kräver inte mer inspirerande lokaler än gamla magasin.
Regler: Själva meningen med ”bokiga bekännelser” är att varje person som gör den ska tänka efter vad som har hänt i sitt liv och sedan berätta om de största sakerna som är relaterade till böcker och läsning. Det kan vara allt mellan himmel och jord, man sätter gränserna själv för vad man vill dela med sig av – glöm bara inte att namnge inlägget som ”‘ditt namn’ bokiga bekännelser”. När man väl har ”bekänt” så ska man tagga vidare 5 stycken andra bloggare, och sedan meddela dessa personer att de har blivit utvalda! Svårare än så är det inte.
Jag tror jag hoppar att skicka vidare, men här kommer mina bekännelser!
Jag får väl börja från början, med att lära sig läsa! Jag är självlärd och läste på egen hand när jag var 5 eller så. Redan innan dess så älskade jag både böcker och sagoband. Det sägs att jag läste sagor för de andra barnen hos min dagmamma, men jag kan inte minnas detta.
När jag var liten sa jag ofta att jag ville bli författare, men det var nog mest för att jag tyckte så mycket om böcker. Jag hade knappast någon uppfattning om vad författaryrket innebar…
När jag blev lite äldre och kanske gick på högstadiet eller så, praoade jag på bibliotek. Jag hade mycket väl kunnat tänka mig att bli bibliotekarie, men nu blev jag ju alltså ingenjör istället, för det lockade trots allt mer. Visst hade det varit roligt att jobba med böcker, men jag hade nog inte trivts i längden med ett jobb som inte har speciellt mycket till karriärväg.
Sedan jag flyttade hemifrån har jag inte riktigt plats för böcker längre och det var nog ungefär där och då mitt intresse för att samla på mig böcker försvann. Jag kan fortfarande få ett sug att ha vissa, speciellt bra eller extra snygga, böcker hemma, men annars lånar jag det mesta på bibblan. Och så smyger jag iväg böcker till mina föräldrar bokhyllor…
Apropå låna på bibblan så har jag en del böcker som jag har haft i närmare fem år. Det börjar bli dags att läsa dem snart… Och om någon oroar sig över förseningsavgifter så kan jag lugna med att jag aldrig har behövt betala förseningsavgift och de böcker jag har haft länge har öppna omlån…
I söndagens DN debatterade flera Miljöpartister för satsningar som de vill göra inom skolan. Bland flera fina förslag så finns också det helt absurda förslaget att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Debatten om ungas läsförståelse är het och det är populärt att prata om hur fler, särskilt pojkar, ska bli intresserade av att läsa. Naturligtvis är det centralt att alla elever har god läsförståelse, annars blir det svårt att tillgodogöra sig kunskap i allmänhet.
Jag måste dock säga att det känns väldigt insiktslöst att föreslå att alla skolor ska tvingas bemanna sina skolbibliotek. Det är illa nog att alla skolor, stora som små, oavsett närhet till andra bibliotek och oavsett tillgång till e-resurser, måste ha ett bibliotek, d.v.s. ett rum med katalogiserade böcker (eller vad nu definitionen är?). Förstår inte folk hur mycket det kostar för en liten skola att lägga de resurserna på något så fånigt? Alla skolor kan inte och ska inte vara lärofabriker där tusentals elever pressas in i kostnadseffektiva, kommunägda organisationer där det finns ekonomiskt utrymme att också anställa skolbibliotekarier som en viktig resurs.
Nej, färre skolbibblor är mitt förslag. Det är pengar i sjön att avsätta medel för dåligt utnyttjade pappersbokrum med sysslolösa bibliotekarier. Är det inte vettigare att lägga de pengarna på, i första hand, bra lärare och bra läromedel? Min pojkvän är lärare och jag har flera vänner och bekanta som också jobbar inom skolan och det är fan sorgligt att se hur de har det. Lönen är som är skämt (jag har lika lång utbildning och tjänar 5-7 kkr mer än vilken lärare jag känner som helst) och arbetsveckorna är gärna 50-70 h per vecka. Medeltiden för att förbereda och efterarbeta en lektion är 15 min. Hur många laborationer hinner man rimligen förbereda på 15 min? Nej, just det, det blir inte mycket fritid över för den lärare som vill göra ett bra jobb.
Det är helt orimligt att tro att små skolor kan ha bemannade skolbibliotek. Punkt slut.
Det verkar som att e-boksdistributören Elib har fått en utmanare. Idag är det främst Elib som sköter bibliotekens e-bokslån och enligt rådande avtal så måste biblioteken betala 20 kr per utlånad bok – en summa som är så hög att de flesta (alla?) bibliotek har tvingats lägga in begränsningar i antal e-bokslån per månad. Nu kommer en ny aktör, Atingo, som låter biblioteken förhandla direkt med förlagen. Får se vad det leder till! Det kanske inte gör att biblioteken kommer billigare undan, men kanske kan de förhandla sig till nya böcker, som i dagsläget har en karenstid och inte får lånas ut förrän efter en viss tid efter utgivning.
Apropå e-böcker så är förresten Harry Potter precis på gång att ges ut som e-böcker på svenska. Om de kommer att vara tillgängliga på biblioteken framöver är väl dock inte särskilt troligt, då de bara tycks finnas på Harry Potter-communityn Pottermore. Undrar varför?
Jag noterade för ett tag sedan att mitt lånekort på universitetsbiblioteket har väldigt generös giltighetstid. Jag har behövt förnya mitt lånekort vid två tillfällen. Den första gången var jag fortfarande student på civilingenjörsprogrammet och var tvungen att akut förnya kortet när jag stod med kursböcker vid utlåningsautomaten och inte kunde låna. Den andra gången skulle jag låna om mina skönlitterära långlån (somliga lånade 2009) och blev plötsligt varse att det inte gick att låna om. Panik! Jag trodde först att bibblan hade slutat med öppna omlån, vilka är en av de stora anledningarna att jag väljer att låna från UB hellre än folkbiblioteken i stan, och jag såg framför mig hur jag skulle behöva släpa iväg påsvis med olästa böcker, som jag ska läsa ”snart”, till bibblan och mata in dem på återlämningsbandet. Det kändes SÅ sorgligt.
Men. Det visade sig att det som vanligt går bra att låna om, men kortet behövde återigen förnyas. Jag har räknat med att behöva upprepa proceduren om tre år, men icket. Nu kan jag tydligen tryggt gå till UB och låna om böcker fram till 2113-02-12. Ja, det kan man ju känna sig ganska nöjd med. Får se när de får tillbaka det exemplar av Strändernas svall som jag håller sedan några år tillbaka. I värsta fall får väl någon anhörig återlämna någon gång nästa sekel.
Jag läste i DN att Stockholms stadsbibliotek har slutit ett avtal med Ordfront, så att biblioteken får tillgång till förlagets e-böcker, som tidigare inte funnits tillgängliga över huvud taget, direkt när de kommer ut. Den allmänna trenden är annars att förlagen har en karenstid när e-böckerna bara är tillgängliga till försäljning. Jag tror det är bra att förlag sluter avtal med bibliotek och utmanar Elib, som annars har närmast monopol på att distribuera e-böcker. Det kanske också kan förbättra situationen med ersättningarna, som idag är mycket höga för biblioteken (omkring 20 kr per utlån måste biblioteken betala per utlån, om jag har förstått det rätt). Biblioteken här hemma i Umeå har faktiskt behövt lägga in restriktioner så att det finns ett tak för antalet utlån varje månad: vill man låna en bok och maximala antalet böcker redan är utlånade så får man vänta till nästa månad.
Men visst fattar man att förlagen måste få in pengar någonstans också. I artikeln i DN står det att 90 % av e-boksförsäljningen är bibliotekens utlån… Visst är det mycket! Samtidigt; hur många skulle köpa en e-bok om e-bok till utlåning inte fanns? Inte så hemskt många, tror jag. Själv lånar jag pappersböcker om den bok jag vill ha tag på inte finns som e-bok hos biblioteket. Att köpa e-böcker är jag alldeles för snål för… :p Och jag är knappast den enda som tycker att typ 200 spänn för en e-bok är saftigt.
Det rapporteras om att bibliotekslånen minskar i Sverige, men det gäller inte min kommun, faktiskt. Jag läste i lokaltidningen att antalet besök på folkbiblioteken har ökat med 2,6 % (i hela landet har besöken minskat med 2.1 %). Härligt att höra! Jag fattar inte varför inte fler lånar böcker. Varför skulle man inte, liksom? I ett samhälle där allt handlar om konsumtion och där var och en måste betala för sig i allt större utsträckning, så är det nice att det faktiskt finns möjlighet att vandra runt i ett bibliotek och låna vad som helst och bara betala med lite skattepengar. Fint system. Låt det aldrig försvinna!
Personligen så bidrar jag väl inte precis till statistiken. Jag lånar helst på universitetsbiblioteket eftersom de har fria omlån…
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
