Det kommer nya böcker hela, hela tiden, men till viss del följer de i alla fall en säsong och går att hålla koll på genom förlagens kataloger. Nu närmast drar sommarsäsongen igång och förlagen försöker, såvitt jag kan förstå, mata ut en bra mix av etablerade författare som folk kan tänkas vilja läsa under sommarens ledigheter. Jag har hört att förlagen ofta ger ut debutanter i början av året och sparar de riktigt creddiga namnen till hösten, så att de ska vara aktuella lagom till Augustpriset, Bokmässan och andra stora litteraturhändelser på hösten. Det är förmodligen precis så. Sommaren verkar ha blivit lite av en mellanperiod. Idag bloggar jag i alla fall om det bästa ur sommarens utgivning.
Absolut mest glädjande är att Albert Bonniers förlag ger ut Bodil Malmstens samlade dikter. Det är en samling som de har planerat sedan ett tag tillbaka, så det är inte någonting som de kastar ut nu, i samband med att Bodil Malmsten har gått bort. Jag hör ju till de som verkligen saknar Malmsten, vars författarskap jag håller till de allra största. Trots detta har jag faktiskt inte läst så mycket av hennes poesi, så nu vill jag såklart gärna läsa Samlade dikter. Det enda jag önskade mig är egentligen en roligare framsida, för den här tilltalar mig inte ett dugg. 🙁 Och jag är jätteledsen över att skriva just det, för boken är formgiven av Malmstens dotter, Stefania Malmsten. Och med det sagt så inser jag att boken ser ut precis, exakt så som den borde se ut. Trots allt. 🙂
Samlade dikter av Bodil Malmsten
Apropå poesi… För den som är peppad på att läsa mer poesi så kommer också praktverket Svensk poesi ut i sommar. 200 poeter, 650 dikter ”från runorna till Athena Farrokhzad”. Den här skulle jag vilja ha. Jag har ett stort sug efter att läsa mer poesi!
Svensk poesi
I sommar kan vi också se fram emot nytt av Håkan Nesser. Han skriver lätt och fint och har en härlig, egen stil. Jag gillar att han inte drar sig för att lämna läsaren med en del lösa trådar. Det är ett modigt drag som inte så många andra författare vågar sig på. Nu är han aktuell med Eugen Kallmanns ögon. Förlaget beskriver den som en ”klassisk Nesser” och det förstår man ju redan av titeln faktiskt. Eugen Kallman är ett typiskt nesserskt namn! Applåd för framsidan förresten! Älskar både färgen och formen.
Eugen Kallmanns ögon av Håkan Nesser
Anna Gavalda verkar ha blivit en riktigt produktiv författare, helt plötsligt (?). I sommar kommer redan en ny roman på svenska: Livet vi drömde om. Jag är mediumpeppad på att läsa. 😉 Hehe. Jag älskar det mesta av Anna Gavalda, men nu har jag inte hängt med i tempot känner jag, för jag har ju liksom inte hunnit med att läsa hennes förra bok eller förrförra… Nåja! Jag gillar ju Gavalda, som sagt. Framsidan är ju extremt gullig också.
Livet vi drömde om av Anna Gavalda
Slutligen blev jag glad när jag såg att att Modernista satsar på att ge ut Maria Gripe på nytt. Jag älskar hennes barn- och ungdomsböcker som har en alldeles egen stil och är fyllda av en lagom dos mystik. I första vändan ger de ut Glasblåsarns barn och Pappa Pellerins dotter, som jag ärligt talat inte har läst, någon av dem. Jag hoppas att de följer upp med fler pärlor. Jag är säker på att Agnes-Cecilia: en sällsam historia kan hålla för en omläsning av nya generationer. Som exempel.
Pappa Pellerins dotter av Maria GripeGlasblåsarns barn av Maria Gripe
Bland alla jubileum i år (400 år sedan Shakespeare dog, Roald Dahl 100 år och säkert många andra jubileum!) så har jag faktiskt missat en bemärkelsedag. Sven Nordqvist fyllde 70 år i lördags. Nordqvist har ju skrivit och illustrerat böckerna om Pettson & Findus, bland många andra och han är ju helt klart en av våra mest uppskattade och lästa barnboksförfattare här i Sverige. Nordqvist och hans författarskap firas säkert lite här och där. Förlaget Opal firar denna födelsedag med att ge ut en box med 6 av Sven Nordqvists böcker.
Min favoritbok av Nordqvist är nog Tomtemaskinen faktiskt. Boken, som också har gått som julkalender i SVT, handlar om när Pettson ska ordna en tomte på julaftonen åt sin katt… Jag har läst den flera gånger och eftersom jag väl har läst den själv så har den också satt sig i minnet på ett sätt som bilderböckerna inte har gjort. Av bilderböckerna minns jag framför allt illustrationerna med alla detaljer och små filurer. 🙂
Jag brukar blogga om fina framsidor lite nu och då. Och nu har jag hittat en riktig favorit! Vad tycker ni om framsidan till En cyklo pedi av Johan Tell?
En cyklo pedi av Johan Tell
Bara titeln är ju kul, för den som gillar nördiga ordvitsar, eller vad man ska säga… Framsidan är superfin! Det är någonting väldigt dekorativt med cyklar. Sätt en cykel på ett tygmönster och jag kommer förmodligen att vilja ha ett klädesplagg i det tyget. Kanske är det lite hipstervarning på cyklar? Och det kanske inte tilltalar alla… Men jag gillar! Här är också färg och text och allting himla fint komponerat. Att de har smugit in Norstedts i ramen är ju gulligt t.ex. 🙂
Boken är en slags reseskildring:
”Genom alfabetiska nedslag utvecklar sig En cyklo pedi till ett slags reseskildring – genom historien och genom besök på platser som är viktiga nav för cyklingen idag. Författaren Johan Tell besöker Bianchis fabrik utanför Milano, cyklar en etapp av Tour de France, hälsar på i Brooks sadelfabrik i Birmingham, letar efter fixiens födelse i New York, tar sig fram på kullersten i Flandern och hänger på cykelkafé i Barcelona. Och gör många stopp på vägen: via Albert Einstein, fusk och materialval, bland annat. Det blir en överraskande, lärorik och hela tiden underhållande cykelresa.”
Jag älskar att cykla. Det är mitt enda transportmedel kan man säga. Hehe. Men jag är nog inte sååå peppad på att läsa boken, trots allt. Men En cyklo pedi hade gärna fått ligga framme här hemma. 😉
För ett tag sedan så skrev jag ett inlägg där jag jämförde Storytel och Mofibo – två tjänster för att lyssna på ljudböcker och att läsa e-böcker på sin mobil eller surfplatta. Där har jag också skrivit lite allmänt om att läsa/lyssna på mobil/surfplatta. Nu har jag haft en gratis provmånad med konkurrenten Bookbeat och tänkte följa upp med mina intryck!
I min tidigare jämförelse jämförde jag utbud, användarvänlighet & funktioner samt pris.
Den femte sanningen i BookBeat-appen
Bookbeat är Bonnierägt och Bonnier har ju nära en monopolställning inom förlagsbranschen, så utbudet är inte precis skralt. Jag kan inte hitta någon information om exakt hur många titlar som de har i sin katalog. När jag jämförde Storytel och Mofibo så slumpade jag fram 10 böcker som jag hade läst under året och kollade upp vilka som fanns hos respektive tjänst för att göra mig någon slags bild av utbudet. Finns de här 10 böckerna även hos Bookbeat? Kolla in mitt äldre inlägg för att jämföra med Mofibo och Storytel.
Mitt intryck att ”det mesta” finns hos Bookbeat, så länge man är ute efter svenska böcker. Jag hittade faktiskt ingen bok på engelska nu när jag sökte. Mitt intryck är också att utbudet av e-böcker är lite skralare än vad jag t.ex. upplever att Mofibo kan erbjuda. Utbudet av ljudböcker tycker jag däremot är likvärdigt mellan Bookbeat och Storytel. Det är mitt intryck och jag har bara testat Bookbeat en månad, så det kanske blir lite skevt att jämföra. Tabellen säger ju i alla fall en del.
Startsidan hos BookBeat
Användarvänligheten då? Jo, jag tycker att Bookbeat fungerar smidigt. När man startar appen så hamnar man på en startsida där man enkelt kan klicka för att fortsätta att läsa/lyssna på den bok man läste/lyssnade på senast. Direkt under den senast öppnade boken finns också ”Mina böcker” där ens övriga böcker finns samlade. Vad som fungerar imponerande bra är synkningen mellan olika enheter. Jag upplevde ofta att synkningen fungerade lite sådär i Storytel. Hade jag läst några sidor på min platta så var det inte alls säkert att jag hamnade på rätt sida när jag sedan öppnade boken på min mobil. I allt väsentligt är annars Bookbeat, Storytel och Mofibo jämförbara vad gäller användarvänligheten, tycker jag. De har alla e-bokläsare där man kan ställa in teckenstorlek, bakgrundsfärg och sådant. Det finns timer på ljudboksuppspelaren och det är enkelt att spola bakåt eller framåt. Bookbeat gör det också enkelt för användaren att hitta nya böcker eftersom det finns flera menyer med teman, topplistor, utvalda böcker och så vidare. Bookbeat är med andra ord väldigt likt både Storytel och Mofibo. Precis som de andra två tjänsterna så är det också en förutsättning att man lyssnar/läser via appen, så det går inte att läsa på t.ex. en läsplatta.
En grej som jag verkligen inte får kläm på är dock hur många böcker som man kan ha offline och hur många böcker som man kan ha igång samtidigt hos Bookbeat. Hos Mofibo gäller att man bara kan läsa 3 böcker i taget (och ha dem i offlineläge) och hos Storytel är det max 5 offlineböcker i taget som gäller.Uppdatering: Hos Mofibo är det möjligt att ha 10 böcker offline samtidigt och Storytel erbjuder 5 offlineböcker i taget. Hos Bookbeat har jag, trots detektivarbete, inte kunnat lista ut vilken begränsning som gäller. De kanske inte ens har någon..? Upplys mig gärna, så att jag kan komplettera med info! 🙂
Hur mycket kostar det då? BookBeat är lite åt det mer kostsamma hållet, får man väl säga. Precis som Storytel kostar det 169 kr/mån, jämfört med t.ex. Mofibo då, som tar 129 kr/mån.Uppdatering: Mofibo har höjt priserna för nya användare från och med den 7:e juli 2016 och nu kostar både Mofibo, Storytel och Bookbeat lika mycket, d.v.s. 169 kr i månaden.
Så: vem vinner? Storytel, Mofibo eller Bookbeat? Precis som senast när jag ställde mig den frågan så vet jag inte riktigt vad jag ska svara! Jag gillar alla tre tjänster, på sitt sätt. Jag tycker att tjänsterna i mångt och mycket är lika bra och med det sagt så låter jag priset väga tungt och måste nog säga att jag gärna går tillbaka till Mofibo nu efter min provmånad med Bookbeat. Men! Utbudet av böcker upplever jag som bättre hos Bookbeat, så om man är kräsen och vill läsa mycket nytt så kanske Bookbeat ändå är ett bättre val. Bookbeat och Storytel tycker jag är mycket lika varandra. Jag kan inte kora någon vinnare mellan dem två. :). I och med att alla tre tjänsterna kostar lika mycket så skulle jag säga att Mofibo kanske är snäppet vassare för den som främst är ute efter e-böcker medan Bookbeat eller Storytel är toppvalet för den som är mest ute efter ljudböckerna. Jag kan personligen inte kora någon vinnare mellan Bookbeat och Storytel eftersom jag tycker att de är lika bra!
Jag såg att det har kommit ut något så nischat som en ”mum-lit” – en bok som riktar sig till nyblivna föräldrar (mammor).
”Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan är en bok för alla nyblivna föräldrar. Med humor och värme skildrar Anna Winberg de första månaderna med ansvar för ett nytt litet liv. Vi får följa tre mammor som träffas i BVCs föräldragrupp. I början tror de att de inte har något alls gemensamt, men snart spirar en vänskap som spänner över lögner, svek och kallnat kaffe.”
Jag har väl egentligen ingenting speciellt att säga om den här boken eller genren. Förutom att jag undrar om nyblivna mammor har tid att läsa? 😉 Hoppas!!
Men på ett sätt kan jag ju tycka att det är trist när böcker redan på förhand är riktade till en viss målgrupp. Det gäller kanske inte just mum-lit då. Men chick-lit t.ex? Vad är det som gör en chick-lit till en chick-lit? Jag har faktiskt ingen aning! Är det någon som vet? Är det att det är tjejer i huvudrollen? Att relationer är ett viktigt tema? Eller är det framsidorna som gör det (rosa; gärna med skor på)? Och vad är skillnaden mellan chick-lit och romance? Skillnaden mellan mum-lit och chick-lit? Finns dick-lit? Finns det män som skriver chick-lit?
Ingen aning. Upplys mig!
Finns det några böcker som riktar sig till just precis mig? Akademiker-lit? Civilingenjör-lit? Fem-år-i-arbetslivet-lit? Bo-i-lägenhet-lit? Dansa-på-fritiden-lit? Springa-milen-lit? Leva-utan-barn-lit?
Förlåt. Det är säkert en jättemysig bok, den här Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan. Det är såklart omvälvande och speciellt att bli förälder och det är säkert härligt att läsa en bok som väcker igenkänning. Men jag skulle inte våga läsa den. 😉
Eller? Faktum är att jag inte nödvändigtvis vill läsa böcker som handlar om just exakt sådana som mig. Jag vill läsa om andras verkligheter; Alltid får man någon ny insikt när man får dela någon annans erfarenhet. Är det inte det som är grejen med att läsa?
Det är lite det som känns problematiskt för mig med chick-lit och andra extremt målgruppsanpassade böcker. Men, men. Alltid hjälper väl målgruppsanpassning någon att hitta rätt i bokdjungeln.
Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan av Anna Winberg
Jag tycker allt som oftast att pocketutgåvorna brukar vara mycket mer lockande och fina än framsidorna till de inbundna versionerna av samma böcker. Här finns t.ex. ett gammalt inlägg där jag lyfter fram några exempel på mer eller mindre urtrista framsidor och riktigt lyckade pocketutgåvor.
Jag spekulerade då – och jag gör det fortfarande – om det har med målgruppen att göra. Kanske riktar sig de inbundna böckerna till en annan publik än den där jag ingår..? Pocket är oftare färggladare, poppigare och roligare. Inbundna böcker är oftare enkla, stilrena och, i mina ögon, TRÅKIGA.
Plötsligt verkar det dock ha slagit över. 😉 På bokrean köpte jag Den andra kvinnan av Therese Bohman. Jag tycker att nakna kvinnor är ungefär det mest fantasilösa man kan ha på en framsida, i och för sig, men när det är en detaljbild från en tjusig målning så kan jag såklart ha överseende. Jag tycker jättemycket om den här framsidan.
Sedan såg jag pocketen… Den här skulle jag ALDRIG plocka från en hylla. Det ser ut som framsidan till en dammig, historisk roman. Jag antar att benen ska anspela på att kliva ur sängen hos sin älskare, men det ser mest ut som ben från ett lik (gud, förlåt, men de är ju väldigt gulbleka?!). Det är dessutom bara ben, i min värld. Det finns inget sensuellt, inget som antyder att personen flyr eller har bråttom därifrån, ingenting. det är bara två ben. Och en stor limegrön blurb!
Den andra kvinnan av Therese BohmanDen andra kvinnan av Therese Bohman
Ja, ja… Man ska inte döma en bok efter framsidan och nu är det väl naturligtvis så att även pocketen är snygg, på sitt sätt, även om inte jag gillade den så mycket. Det här är i alla fall den bok som jag hade tänkte välja till bokcirkeln nästa gång. Den förra bokcirkelträffen blev tyvärr inställd, så jag är inte helt säker på hur vi gör nästa gång; om vi ska diskutera förra omgångens bok och/eller diskutera någon ny. Får jag välja en bok redan till nästa gång så blir det i alla fall den här! 🙂
Trogna läsare känner kanske till att jag är mycket förtjust i Hjalmar Söderberg och hans lätta och avskalade språk. Trots att hans böcker har omkring 100 år på nacken så känns de på många sätt modernare och fräschare i språket än det mesta av det som ges ut idag. Det är verkligen en fröjd att läsa Söderberg! Hans romaner Den allvarsamma leken och Doktor Glas är helt otroliga, men hans noveller är nästan bäst, trots allt. Jag har t.ex. läst novellsamlingen Historietter, som jag varmt kan rekommendera som ljudbok eftersom den är så fint uppläst av Krister Henriksson.
Ett annat tips är de helt noveller som Novellix har gett ut i dagarna. Novellix har ju som idé att ge ut små och snyggt förpackade noveller som också ofta kommer med tjusiga askar. Jag kan ju inte påstå att Hjalmar Söderberg-böckerna är fula precis! Jag är ganska säker på att jag har åtminstone en av novellerna (Aprilviolerna) oläst och nu blev jag ju inte precis osugen på att skaffa mig den…
Idag är det torsdag och läge att dyka ner i arkivet (throwback thursday). Idag gör jag ett riktigt djupdyk. Vad läste jag 2003 egentligen? Jo, bland annat blev jag påprackad en del böcker i skolan (gymnasiet). Alla böcker som lästs på svensk- och engelsklektioner är kanske inte angenäma läsupplevelser, trots allt, men en bok som jag verkligen gillade är OrwellsDjurfarmen, där djur får symbolisera spelare i världspolitiken. Boken är en satir som skildrar tillvaron i Sovjet. Tankeväckande bok! Den läses säkert fortfarande i gymnasieklasser runt om i Sverige. Hoppas!
En av alla fördelar med att vara med i en bokcirkel är att man får chansen att läsa böcker som man kanske inte hade hittat till annars. Att bokcirkla och få höra andras tankar kring böcker kan också fördjupa en läsupplevelse och ge nya sidor av en historia. Idag listar jag några av mina favoriter från bokcirkeln: mina 5 bästa bokcirkelböcker.
Först är jag så självgod att jag tar en bok som jag själv har föreslagit 😉 , men jag tyckte verkligen om Utrensning av Sofi Oksanen, så det vore dumt att inte ta med den. Boken utspelar sig i det Sovjetockuperade Estland och följer en kvinna som gömmer sin systers man i ett lönnrum. Det är en fantastisk bok. Mycket utspelar sig mellan raderna i denna gripande och smärtsamma berättelse om hur människor plågas under kommunismen och tvingas att ange varandra. Alla i bokcirkeln gillade inte den här boken (eller läste ens ut den), men hos mig seglade den upp som en riktig favoritbok. Att vi hade lite olika åsikter gjorde också att det fanns mycket att diskutera kring den!
Utrensning av Sofi Oksanen
En annan favorit är De förklädda flickorna i Kabul, där Jenny Nordberg berättar om fenomenet bacha posh ? flickor och unga afghanska kvinnor som kläs ut till pojkar/män. Det är otroligt fascinerande med denna kollektiva hemlighet som alla i samhället är med och upprätthåller. Det är också en otroligt intressant bok om Afghanistans historia, om kvinnors ställning och om genus i största allmänhet. Det är verkligen en tankeväckande och läsvärd bok med många intressanta ämnen att diskutera.
De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordgren
Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson är en annan favorit. Den är också en av de böcker som har genererat längst boksamtal i cirkeln! Det fanns förvånansvärt mycket att prata om kring den här boken som handlar om några tonårstjejerns liv och längtan bort i 90-talets Kalmar. Språket är som poesi och bara språket gick att prata om (och beundra) länge.
Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson
Niceville av Kathryn Stockett är något så ovanligt som en bok som alla i cirkeln gillade (?). 🙂 Nog för att man kan spendera lång tid åt att gemensamt såga en bok 😉 , men det är roligare att få hylla en bok! Niceville handlar om rasism i den amerikanska södern och den är full av fina karaktärer och fascinerande livsöden. Bra bok!
Niceville av Kathryn Stockett
Slutligen måste jag hylla Ru av Kim Thúy. Jag vet inte om just Ru var en bra bokcirkelbok att diskutera, men jag vill ta med den ändå, för jag brukar faktiskt ta alla chanser att lyfta fram den. 😉 Med ett språk som poesi och ett spännande flöde i berättandet skriver Thúy om att vara på flykt och vad en invandrare kan konfronteras med i sitt nya land. Jag älskar den här boken! Det var nog inte alla i bokcirkeln som gjorde det, men ändå ? jag är i alla fall mycket glad att den kom upp i bokcirkeln, för annars hade jag kanske missat denna vietnamesisk–kanadensiska pärla.
Ru av Kim Thúy
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
